Götaplatsen: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Hesekiel (Diskussion | Bidrag) →Referenser: Tillägg. |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
(17 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{coord|57|41|49.8|N|11|58|46.5|E|display=title|type:landmark}}
{{Infobox torg
| alt =
| bild =Götaplatsen 01.JPG
| bildtext =Götaplatsen år 2004 med [[Poseidon med brunnskar|Poseidonstatyn]]. I bakgrunden [[Kungsportsavenyen]]. Till höger [[Göteborgs stadsbibliotek|Stadsbiblioteket]].
| efter =
| namngiven = 1914 (invigd 1923)
| tidigare_namn =
| plats = [[Lorensberg]], [[Göteborg]], [[Sverige]]
| anknytning = [[Kungsportsavenyen]],<br>Viktor Rydbergsgatan,<br>Stenhammarsgatan,<br>[[Karin Kavlis Plats]],<br>[[Gösta Rahmn]]s gata,<br>[[Berzeliigatan, Göteborg|Berzeliigatan]]
| längd =
| bredd =
Rad 20 ⟶ 19:
| not =
}}
'''Götaplatsen''' är en stor öppen plats i södra
▲'''Götaplatsen''' är en stor öppen plats i södra ändan av [[Kungsportsavenyen]] i stadsdelen [[Lorensberg]] i [[Göteborg]]. Den ringas in av några av stadens större kulturinstitutioner och är i norr även punkten där [[Berzeliigatan]] byter namn till [[Viktor Rydbergsgatan]].
Bakom [[Göteborgs konstmuseum|konstmuseet]] ligger [[Näckrosdammen, Göteborg|Näckrosdammen]], [[Landsarkivet i Göteborg|Landsarkivet]] och [[Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet]] i byggnaden [[Artisten]] samt Humanistiska fakulteten.
Rad 29 ⟶ 27:
==Historik==
[[Fil:Göteborg (Gothenburg), Västergötland, Sweden (6126449307) (2).jpg|
[[Fil:Fontaine Poséidon.jpg|miniatyr
===Första åren och Konstmuseet===
År 1914 fick Götaplatsen sitt namn, men fram till 1923 var området obebyggt, och en del av [[Lorensberg|Landeriet Lorensberg]], senare [[Lorensbergsparken]]. Götaplatsen ritades av [[arkitekt]]erna [[Sigfrid Ericson]] och [[Arvid Bjerke]] och bygget påbörjades 1921 för att färdigställas till Göteborgs 300-årsjubileum, [[Jubileumsutställningen i Göteborg|Jubileumsutställningen]] [[1923]], då [[Göteborgs konstmuseum|Konstmuseet]] och [[Göteborgs Konsthall|Konsthallen]] i [[klassicism|klassicistik]] stil stod klara.
En stor del av södra delen av Götaplatsen är terrasserad i sten med breda trappor som leder upp mot konstmuseets sju höga valv. Fram till mitten av [[1990-talet]] låg konstmuseets ingång längst upp i denna valvgång. 1996 invigdes den nuvarande entrén som är insprängd i berget under museet, ett antal plan längre ned, närmare gatuplanet, där också [[Hasselblad center]] och
===1930- och 1940-talen===
Klockan 19.15 den 24 september [[1931]] invigdes [[Carl Milles]] staty [[Poseidon med brunnskar|Poseidon]] på Götaplatsen, men redan 20 november 1927 hade brunnskaret placerats där, med inslag av vidunder, [[Triton (mytologi)|triton]]er, [[Najad (nymf)|najad]]er, fiskar och [[sjöjungfru]]r. År 1931 började man anlägga [[Göteborgs stadsteater]], som invigdes den 29 september [[1934]]. Året därpå, den 4 oktober 1935, invigdes det [[Funktionalism (arkitektur)|funktionalistiska]] [[Göteborgs konserthus|konserthuset]] som byggts på andra sidan Götaplatsen, nedanför konsthallen. Kring 1940 flyttades Milles 270 centimeter höga skulptur [[Vingarna (skulptur)|Vingarna]] från sin tidigare plats på [[Bastionsplatsen i Göteborg|Bastionsplatsen]] innanför Vallgraven och placerades på en hög kolonn, ungefär där bysten av [[Gustav III]] tidigare stod.
Stadens styrande uttryckte sig så här om Poseidon: "Att i sjöfartens stad Göteborg uppsätta en staty av Poseidon, en av den forngrekiska mytologins övergudar och havets härskare, kan inte annat än glädja varje sann göteborgare."
===Senare år===
[[
Den 15 juni 1950 startade det första [[Midnattssolsrallyt]] (senare [[Svenska Rallyt]]) från Götaplatsen med 30 deltagare, samtidigt med Stockholm (73) och Falsterbo (23).<ref>''Bilen går vidare : 50 år med KAK i motorismens tjänst : en bokfilm'', [[Per-Erik Lindorm]], [[Kungliga Automobilklubben]], Stockholm 1953, s. 76</ref>
Parkeringsplatserna framför biografen Göta vid Götaplatsen, togs bort i februari 1965. Skälet var att korsningen Avenyn-Berzeliigatan var mycket olycksdrabbad och där en av anledningarna var de parkerade bilar som skymde sikten för de som kom från Berzeliigatan och skulle svänga ner på Avenyn. Även bilister från Viktor Rydbergsgatan hade svårt att upptäcka bilar på Avenyn. Utrymmet som då skapades direkt utanför Göta användes som bussfil.<ref>''GHT,'' 26 februari 1965, "P-platserna vid Götaplatsen försvunna."</ref>
År 1967 öppnade [[Göteborgs stadsbibliotek]]. Detta ligger granne med [[Lorensbergsteatern]], nedanför Stadsteatern på andra sidan [[Berzeliigatan, Göteborg|Berzeliigatan]] vid [[Lorensbergsparken]].
1968 stod en östlig tillbyggnad av konstmuseet färdig, ritad av arkitekten Rune Falk.
Rad 63 ⟶ 61:
Bild:Stadsteatern.jpg|[[Göteborgs stadsteater]]
Bild:Stadsbiblioteket i Göteborg, den 12 september 2005. Bild 2..JPG|[[Göteborgs stadsbibliotek]]
Bild:Göteborgs stadsbibliotek.JPG|Göteborgs stadsbibliotek 2016
Bild:Carl Milles Poseidon 01.JPG|Poseidon med konstmuseet till vänster, konsthallen i mitten och konserthuset till höger.
Bild:Vattenspelet 01.jpg|Vattenspelet vid Götaplatsen.
Rad 69 ⟶ 68:
==Referenser==
===Noter===▼
<references/>▼
===Tryckta källor===
*{{bokref |titel=100 utmärkta hus i Göteborg. |serie=[Arkitekten och staden] ; [3] |år=2001 |utgivare=Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten |utgivningsort=Göteborg |språk=swe |isbn=91-85488-54-2 |libris=8379794 |sid=136-137 }}
Rad 76 ⟶ 78:
*''Göteborgs Gatunamn 1621-2000'', Greta Baum 2001.
*''Deglangarens Göteborg'', Lars Fröberg 1994.
▲===Noter===
▲<references/>
==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Bjur |förnamn=Hans |medförfattare=Engström Krister |titel=Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 |utgåva=Första upplagan |år=2018 |utgivare=Balkong |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=978-91-87553-23-3 |libris=20872931 |sid=108–129 }}
*{{tidskriftsref |författare=Carlsson, Sture |rubrik=Götaplatskultur |år=1998 |tidskrift=Mångfald / Lennart Nilsson (red) |utgivare=Göteborg : SOM-institutet, [1998] |sid=257-268 |libris=2842783 }}
*{{tidskriftsref |författare=Jadelius, Lars |rubrik=Götaplatsen: möjligheternas plats |år=1992 |tidskrift=Nordisk arkitekturforskning |volym=1992 (5:4), |utgivare=Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning, 1992- |sid=85-100 : ill |id=ISSN 1102-5824 |issn=ISSN 1102-5824 |libris=2820913 }}
== Externa länkar ==
*{{commonscat}}
{{Göteborg}}
Rad 91:
[[Kategori:Torg i Göteborg]]
[[Kategori:Lorensberg]]
[[Kategori:Sevärdheter i Göteborg]]
|