Götaplatsen: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 1 juli 2017 kl. 18.10 redigera Maundwiki (Diskussion \| Bidrag) Autopatrullerade, Utvidgat bekräftade användare 449 833 redigeringar m →‎1930- och 1940-talen ← Äldre redigering		Nuvarande version från 25 juni 2024 kl. 05.20 redigera gör ogjord Plumbot (Diskussion \| Bidrag) Robotar 1 894 104 redigeringar m →‎Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
(11 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 1: {{coord\|57\|41\|49.8\|N\|11\|58\|46.5\|E\|display=title\|type:landmark}} {{Infobox torg \| alt = \| bild =Götaplatsen 01.JPG \| bildtext =Götaplatsen år 2004 med [[Poseidon med brunnskar\|Poseidonstatyn]]. I bakgrunden [[Kungsportsavenyen]]. Till höger [[Göteborgs stadsbibliotek\|Stadsbiblioteket]]. \| efter = \| namngiven = 1914 (invigd 1923) \| tidigare_namn = \| plats = [[Lorensberg]], [[Göteborg]], [[Sverige]] \| anknytning = [[Kungsportsavenyen]],<br>Viktor Rydbergsgatan,<br>Stenhammarsgatan,<br>[[Karin Kavlis Plats]],<br>[[Gösta Rahmn]]s gata,<br>[[Berzeliigatan, Göteborg\|Berzeliigatan]] \| längd = \| bredd = Rad 20 ⟶ 19: \| not = }} '''Götaplatsen''' är en stor öppen plats i södra ~~ändan~~änden av [[Kungsportsavenyen]] i stadsdelen [[Lorensberg]] i [[Göteborg]]. Den ringas in av några av stadens större kulturinstitutioner som [[Göteborgs stadsbibliotek]], [[Göteborgs Stadsteater\|Stadsteatern]], [[Göteborgs konstmuseum]], [[Göteborgs Konsthall]] och [[Göteborgs konserthus]], och är i norr även punkten där [[Berzeliigatan, Göteborg\|Berzeliigatan]] byter namn till [[Viktor Rydbergsgatan]].▼ ▲'''Götaplatsen''' är en stor öppen plats i södra ändan av [[Kungsportsavenyen]] i stadsdelen [[Lorensberg]] i [[Göteborg]]. Den ringas in av några av stadens större kulturinstitutioner som [[Göteborgs stadsbibliotek]], [[Göteborgs Stadsteater\|Stadsteatern]], [[Göteborgs konstmuseum]], [[Göteborgs Konsthall]] och [[Göteborgs konserthus]], och är i norr även punkten där [[Berzeliigatan]] byter namn till [[Viktor Rydbergsgatan]]. Bakom [[Göteborgs konstmuseum\|konstmuseet]] ligger [[Näckrosdammen, Göteborg\|Näckrosdammen]], [[Landsarkivet i Göteborg\|Landsarkivet]] och [[Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet]] i byggnaden [[Artisten]] samt Humanistiska fakulteten. Rad 29 ⟶ 27: ==Historik== [[Fil:Göteborg (Gothenburg), Västergötland, Sweden (6126449307) (2).jpg\|~~thumb~~miniatyr\|Götaplatsen så som den såg ut 1944. Till vänster syns Stadsteatern och till höger konstmuseet. I bakgrunden, mitt i bild ses Milles [[Vingarna (skulptur)\|Vingarna]] på sin kolonn, som flyttades hit i slutet av 1939. Vid den här tiden var det även bilparkering på mitten av Götaplatsen.]] [[Fil:Fontaine Poséidon.jpg\|miniatyr~~\|200px~~\|Poseidon med konstmuseet i bakgrunden till höger, med skulpturen [[Vingarna (skulptur)\|''Vingarna'']], restaurangen Fond, [[Artisten]] till vänster och än längre bak [[Lisebergstornet]].]] ===Första åren och Konstmuseet=== År 1914 fick Götaplatsen sitt namn, men fram till 1923 var området obebyggt, och en del av [[Lorensberg\|Landeriet Lorensberg]], senare [[Lorensbergsparken]]. Götaplatsen ritades av [[arkitekt]]erna [[Sigfrid Ericson]] och [[Arvid Bjerke]] och bygget påbörjades 1921 för att färdigställas till Göteborgs 300-årsjubileum, [[Jubileumsutställningen i Göteborg\|Jubileumsutställningen]] [[1923]], då [[Göteborgs konstmuseum\|Konstmuseet]] och [[Göteborgs Konsthall\|Konsthallen]] i [[klassicism\|klassicistik]] stil stod klara. En stor del av södra delen av Götaplatsen är terrasserad i sten med breda trappor som leder upp mot konstmuseets sju höga valv. Fram till mitten av [[1990-talet]] låg konstmuseets ingång längst upp i denna valvgång. 1996 invigdes den nuvarande entrén som är insprängd i berget under museet, ett antal plan längre ned, närmare gatuplanet, där också [[Hasselblad center]] och ~~restaurangerna~~[[restaurang]]erna Mr P och Toso är inrymda. Mitt emot [[Göteborgs konsthall]], som ligger som en fristående sidobyggnad till konstmuseet i Götaplatsens sydostliga hörn, stod en triumfbåge som var ingången till utställningsområdet under Jubileumsutställningen. Denna triumfbåge revs cirka 1928. Åren 1923–1926 fanns [[Johan Tobias Sergel]]s bronsbyst av [[Gustav III]] på ett podium av svart marmor placerad uppe på den östra sidan av terrassen framför konstmuseet. ===1930- och 1940-talen=== Rad 43 ⟶ 41: ===Senare år=== [[~~File~~Fil:NMA.0028566, Fashion Photo by Erik Liljeroth 1952.jpg\|~~thumb\|stående~~miniatyr\|Tre kvinnor sitter på en bänk vid Götaplatsen i Göteborg, 1952. I bakgrunden Carl Milles staty Danserskorna.]] Den 15 juni 1950 startade det första [[Midnattssolsrallyt]] (senare [[Svenska Rallyt]]) från Götaplatsen med 30 deltagare, samtidigt med Stockholm (73) och Falsterbo (23).<ref>''Bilen går vidare : 50 år med KAK i motorismens tjänst : en bokfilm'', [[Per-Erik Lindorm]], [[Kungliga Automobilklubben]], Stockholm 1953, s. 76</ref> Parkeringsplatserna framför biografen Göta vid Götaplatsen, togs bort i februari 1965. Skälet var att korsningen Avenyn-Berzeliigatan var mycket olycksdrabbad och där en av anledningarna var de parkerade bilar som skymde sikten för de som kom från Berzeliigatan och skulle svänga ner på Avenyn. Även bilister från Viktor Rydbergsgatan hade svårt att upptäcka bilar på Avenyn. Utrymmet som då skapades direkt utanför Göta användes som bussfil.<ref>''GHT,'' 26 februari 1965, "P-platserna vid Götaplatsen försvunna."</ref> År 1967 öppnade [[Göteborgs stadsbibliotek]]. Detta ligger granne med [[Lorensbergsteatern]], nedanför Stadsteatern på andra sidan [[Berzeliigatan, Göteborg\|Berzeliigatan]] vid [[Lorensbergsparken]]. 1968 stod en östlig tillbyggnad av konstmuseet färdig, ritad av arkitekten Rune Falk. Rad 70 ⟶ 68: ==Referenser== ===Noter===▼ <references/>▼ ===Tryckta källor=== {{bokref \|titel=100 utmärkta hus i Göteborg. \|serie=[Arkitekten och staden] ; [3] \|år=2001 \|utgivare=Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten \|utgivningsort=Göteborg \|språk=swe \|isbn=91-85488-54-2 \|libris=8379794 \|sid=136-137 }} Rad 77 ⟶ 78: ''Göteborgs Gatunamn 1621-2000'', Greta Baum 2001. ''Deglangarens Göteborg'', Lars Fröberg 1994. ▲===Noter=== ▲<references/> ==Vidare läsning== {{bokref \|efternamn=Bjur \|förnamn=Hans \|medförfattare=Engström Krister \|titel=Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 \|utgåva=Första upplagan \|år=2018 \|utgivare=Balkong \|utgivningsort=Stockholm \|språk=swe \|isbn=978-91-87553-23-3 \|libris=20872931 \|sid=108–129 }} {{tidskriftsref \|författare=Carlsson, Sture \|rubrik=Götaplatskultur \|år=1998 \|tidskrift=Mångfald / Lennart Nilsson (red) \|utgivare=Göteborg : SOM-institutet, [1998] \|sid=257-268 \|libris=2842783 }} {{tidskriftsref \|författare=Jadelius, Lars \|rubrik=Götaplatsen: möjligheternas plats \|år=1992 \|tidskrift=Nordisk arkitekturforskning \|volym=1992 (5:4), \|utgivare=Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning, 1992- \|sid=85-100 : ill \|id=ISSN 1102-5824 \|issn=ISSN 1102-5824 \|libris=2820913 }} == Externa länkar == *{{commonscat}} {{Göteborg}} Rad 92 ⟶ 91: [[Kategori:Torg i Göteborg]] [[Kategori:Lorensberg]] [[Kategori:Sevärdheter i Göteborg]]