Ras: Skillnad mellan sidversioner

'''Ras''' är en klassificeringavelsklassificering av individer inom en [[art|djurart]] i grupper som kännetecknas av specifika gemensamma ärftliga egenskaper, men ändå kan reproducera sig med individer från andra raser. Till skillnad från det biologiska begreppet [[underart]] (som uppkommit till följd av geografisk isolering under lång tid) har begreppet ras olika definitioner. Det används främst för sådana varieteter av domesticerade djur som människan skapat genom selektiv [[avel]]. Motsvarigheten bland odlade växter kallas [[sort]]. I vissa sammanhang används begreppen underart och ras [[synonym]]t.<ref>[[Vår fågelvärld]] 1/2007, sidan 15</ref><ref name=conceptualizing>{{tidskriftsref|författare=S O Y Keita1 et al.|rubrik=Conceptualizing human variation|url=http://www.nature.com/ng/journal/v36/n11s/full/ng1455.html|år=2004|tidskrift=Nature Genetics|nummer=36|sid=S17-S20|hämtdatum=2010-03-13|språk=engelska}}</ref>

Existensen av [[människoraser]] i biologiskt avseende avfärdades första gången vetenskapligt av genetikern [[Richard Lewontin]] år 1972.<ref>Richard C. Lewontin, "[https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-1-4684-9063-3_14 The Apportionment of Human Diversity]," Evolutionary Biology, vol. 6 (1972) pp. 391–398.</ref><ref>http://www.philbio.org/wp-content/uploads/2010/11/Lewontin-The-Apportionment-of-Human-Diversity.pdf</ref> Lewontin kom i sin undersökning fram till att den genetiska variationen mellan två slumpvist valda människor inom en lokal population människor i typfallet uppgår till drygt 85 procent av den genetiska variationen mellan två individer från vitt skilda mänskliga populationer. När Lewontin samlade ihop de lokala populationerna i sju kluster, med exempelvis afrikaner i ett kluster och östasiatiska folk i ett annat kluster så kom Lewontin fram till att den genetiska variationen mellan individerna kallade ''afrikaner'' respektive ''östasiater'' uppgick till över 93 procent av den totala genetiska variationen inom arten, medan drygt 6 procent bestod av skillnader mellan de olika klustren. ''Afrikaner'' skilde sig alltså ''mer'' från varandra än alla ''afrikaner'' i studien skilde sig från ''östasiater''. På motsvarande sätt var östasiaterna mer olika varandra än alla östasiater i studien skilde sig från afrikaner. Sedan 1970-talet har den genetiska forskningen kommit mycket långt och banbrytande genombrott har gjorts. Både [[homo sapiens]] och [[Neandertalmänniska|neandertalmänniskans]] [[genom]] har kartlagts. DNA-analyser från och med 2010 visar att man med mycket hög säkerhet kan identifiera en individs historia tiotusentals år bakåt i tiden vad gäller förfäder på fädernet eller mödernet. Två personer som aldrig träffats kan få veta att de exempelvis båda är ättlingar till Djingis Khan. Och redan på 1970-talet kunde en person kartlägga huvuddelen av sin härkomst, om ett tillräckligt stort antal genetiska markörer analyserades.<ref name="Edwards2003">{{Cite journal | last1 = Edwards | first1 = A. W. F. | authorlink1 = A. W. F. Edwards| title = Human genetic diversity: Lewontin's fallacy | doi = 10.1002/bies.10315 | journal = BioEssays | volume = 25 | issue = 8 | pages = 798–801 | year = 2003 | pmid = 12879450| pmc = | issn = 0265-9247}}</ref> Släktforskare över hela världen har omfamnat den teknologiska och kunskapsmässiga forskningen på DNA-området. En person i Storbritannien kan ta reda på hur mycket kelt, anglosaxare, viking (skandinav), östeuropé etc hennågon är.

* [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ras ''Ras''], [[Nationalencyklopedin]] (NE) (läst 14/3 mars 2018)