Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Slå på Visual Editor för diskussionssidor och metasidor

Vi borde verkligen slå på Visual Editor för diskussioner och Wikipedia sidor. Nya användare verkar genomgående börja med VE och då blir diskussionsidorna och mediesidorna helt obegripliga att redigera i. Till belackarna: Att man själv inte gillar ett verktyg borde inte hindra andra från att använda det, och till de flesta belackarna: Ge det en rejäl chans till, ni kan bli överraskade. Bara att ange källa har frälst mig. Det är dessutom lätt att växla mellan de två. Enda problemet som jag förstått det är att hantera kolon. Det går kanske att ordna på något sätt.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.30 (CET)

Kan man fortsätta att välja genom inställningar att redigera på stenålderssättet, vilket jag föredrar (konservativt ;-) ) så har jag inga problem med det... tvärtom, eftersom jag ser många ip-nummer som inte signerar. Adville (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.34 (CET)

Det är bättre än så. Det går att växla mellan de två "on-the-fly". Flera gånger--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.37 (CET)

Jag stöder, så länge möjligheten att använda båda versionerna gör det, vilket det alltså gör :-) //Hannibal (diskussion) 14 mars 2016 kl. 18.42 (CET)

Jag är i princip tveksam, då jag ser möjligheten att redigera utan kod som Wikipedias död på sikt. Jag förstår inte hur det kan underlätta källhänvisningar att inte se vad man skriver. Detta till trots är jag i praktiken försiktigt positiv. Det kommer inte längre enbart klotter den vägen. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 18.56 (CET)

Du klistrar helt enkelt in url:en i dialogrutan och bom-schakalak så kommer en komplett ifylld mall ut! Från åtminstone brittiska och amerikanska tidningar är de helt korrekt ifyllda tidsskriftref (webmasters som följer standarden) i svenskspråkiga krävs fortfarande handpåläggning och de genererar genomgående webbref. Du kan välja malltyp manuellt och du ser vad du skriver såklart, genom att fylla i fördefinierade fält i en dialogruta istället för att gissa parameternamn i en mall. Jag vet att du fått för dig att wikitext på nåt sätt är maskinnära men det är ganska många kompilatorer inblandade innan det blir ettor och nollor som ju är vad som du faktiskt skriver på din dator men förmodligen inte vill se. Testa lite försiktigt någon gång, genom att skapa en källa från en känd amerikansk tidning så får du se--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.51 (CET)

Den enda mall jag använder numera är "runeberg.org". Jag har svårt att se hur den kan bli enklare. Den kanske inte ens stöds. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.42 (CET)

De mallar som stöds just nu är {{Bokref}}, {{Tidningsref}}, {{Tidskriftsref}} och {{Webbref}}. Det går att lägga till fler om någon orkar. Hur aktuella mappningar görs ses på MediaWiki:Citoid-template-type-map.json. Dock stöder det inte enskilda webbplatser utan bara typer av webbplatser. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2016 kl. 22.40 (CET)

Är det inte snarare FLOW som kommer att slås på för diskussionssidor? /NH 14 mars 2016 kl. 19.20 (CET)

Flow är min förhoppning. WYSIWYG förbättrar inte vårt diskussionssystem, det är fortfarande inte gjort för att diskutera med. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.28 (CET)

Flow är ett nytt diskussionssystem, vitsen med att dra igång VE på diskussionssidorna är att få samma redigeringsmetoder i alla namnrymder. Nu finns möjligheten till VE inte på diskussionssidan vilket är förvirrande. Särskilt som standarduppmaningen är "Gör precis som när du redigerade i artikeln", vilket alltså inte går.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.51 (CET)

Själv redigerar jag wikikod, men jag måste säga att Visual Editor har utvecklats positivt och de tester jag gjort har fungerat bra. Visual Editor gör det förhoppningsvis lättare för nya grupper att redigera, vilket är positivt. De bör ha möjlighet att redigera på samma sätt även i diskussioner och på metasidor.--Historiker (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.01 (CET)

Är det fortfarande aktuellt att införa Flow? Jag trodde det var avskrivet. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.42 (CET)

Jag är emot både att införa flow och att införa VE på diskussionssidor och metasidor. Jag håller med Tostarpadius. Wikikoden är en del av Wikipedias grund och själ. Lite som att plocka bort Harry Potter ur Harry Potter-filmerna. Obelix (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.30 (CET)

Nu blandar du bort liknelserna tycker jag eftersom det främst handlar om fler sätt att redigera på. En bättre liknelse vore, det är som att göra filmer eller ljudböcker av Harry Potter-böckerna så att fler kan få tillgänglighet till dem. Vi har ju dessutom inte haft denna wikikod för evigt, från grunden användes en något annorlunda syntax i UseModWiki. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2016 kl. 22.45 (CET)

Wikipedias själ är att det är ett uppslagsverk som alla kan redigera. Att behöva behärska wikikod för att göra det är ett hinder på vägen. Jag har hjälpt flera personer som varit på väg att ge upp att redigera och sedan glatt tyckt "men varför finns ens någonting annat!" när man visar dem VE (som jag själv inte använder, men jag har ju också haft lite mer än ett decennium på mig att lära mig det här systemet) Problemet med alla diskussioner om VE på Wikipedia är att de förs av den mycket lilla grupp människor som har lärt sig att hantera wikitexteditorn och inte alltid förstår hur avskräckande den kan vara för många andra. Vi är lite per definition gruppen som inte betraktade den som ett oöverkomligt problem, men vi är inte nödvändigtvis representativa för allmänheten. /Julle (disk.) 16 mars 2016 kl. 21.27 (CET)

Ryktet om Flows död är starkt överdrivet. Det utvecklas fortfarande. /Julle (disk.) 16 mars 2016 kl. 21.27 (CET)

Vad är flow? Dammråtta (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.48 (CET)

Här finns det förklarat: Wikipedia:Flow. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2016 kl. 22.10 (CET)

Om det ska ske ett förändring på diskussionssidorna så ska det vara för att det blir en förbättring i diskussionerna. Man kan hävda att redigeringssätt (VE eller kod) i det fallet kan förbättra möjligheten eller viljan att diskutera, för att det "ser likadant ut som artiklar". Dock kvarstår faktum, nuvarande diskussionssidor (oavsett redigeringssätt) är inte gjorda för diskussion. Visst kan vi sitta här och diskutera om VE är bra eller dåligt men fortfarande, vad är ett bra sätt att diskutera artiklar? Är verkligen Wikikod, oavsett om det skrivs som kod eller om det är från VE, ett bra sätt att diskutera, nej det är det inte. I brist på bättre kanske vi dock får aktivera VE just för att "det blir likadant som i artiklar" men det är ändå inte någon vinst i att det blir lättare att diskutera. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.44 (CET)

Varför är inte wikikod ett bra sätt att diskutera på? Jag tycker att det går utmärkt och sättet att använda : på är intuitivt lättförståeligt. Dammråtta (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.48 (CET)

Wikikod är gjort för artiklar, sen har gemenskapen hittat på att man faktiskt kan diskutera i "artikelform", inte alls optimalt och definitivt inte vad tekniken är utvecklad för. Nuvarande system fungerar men det är inte optimerat för diskussion, det borde gå att göra mycket bättre. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.51 (CET)

Var gärna mer specifik! Jag har aldrig förstått vari problemet består. Vi diskuterar för fullt. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.53 (CET)

Räkna kolon är inte svårt men det har inget med att diskutera att göra. Att komma ihåg att sätta fyra tecken som många inte ens hittar på sina tangentbord/enheter är halvsvårt men har inget med att diskutera att göra. Att i redigeringsläge kunna ändra hur som helst i andras inlägg och sen måste man stega genom dem för att se vem som gjort det, inte heller svårt men bökigt och har inget med att diskutera att göra. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.57 (CET)

Visual Editior är inte på något sätt bättre i diskussionsavseende. Snarare sämre, hur man gör kolon vet jag inte och hur det ska förklaras är ännu svårare. Kanske kan man få den att automatiskt räkna kolon i föregående första rad och sen addera ett? Poängen är att en användare som precis redigerat i VE går till diskussionssidan och istället för WYSIWYG blir det plötsligt ett obegripligt myller av bokstäver.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.20 (CET)

Nej tack. Visual editor är hemsk. Jag har åtminstone en bekant som avskräcktes från att redigera på Wikipedia på grund av den. Dammråtta (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.45 (CET)

Plural av anekdot är inte data, så om vi struntar i alla "enligt min erfarenhet är det svårare/lättare med X eller Y", hamnar vi i frågan om vi ska lägga till ytterligare ett sätt att redigera diskussionssidor (ingen har föreslagit att Visual Editor ska ersätta wikikod, så Harry Potter får vara kvar...). Jag har svårt att se att det drabbar någon eller särskilt många, så därför föreslår jag att vi testar. Vi kan alltid slå av det.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.54 (CET) (En kort instruktionsfilm för att lägga till källor med Visual Editor finns här.)

Är buggarna rättade eller lämnar det fortfarande konstig skräpkod efter sig som måste städas bort (och som i så fall alltså drabbar andra). --MagnusA 14 mars 2016 kl. 22.00 (CET)

Det blir en del skräpkod ibland, typiskt när man länkar och ändrar sig och sånt. Enligt IB är det en naturlag. Men, det borde bli mindre i diskussionssidor. Sen spelar det väl ingen roll om det står lite konstigheter i redigeringsläget i andras inlägg. Det är ju inget som någon annan än skribenten ska redigera ändå?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.06 (CET)

(Redigeringskonflikt) Instruktioner avskräcker mig. Wikikoden lärde jag mig genom att redigera. Så enkelt är det. För övrigt diskuteras dess avskaffande på sikt. Eller är det överspelat? Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.04 (CET)

På sikt kommer den att försvinna lika säkert som gåspennan och typer. Det diskuteras inte här.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.08 (CET)

Jag talar inte om vad som sker vid världens undergång och fall, utan om en framtid som går att överblicka. Företrädare för Wikimedia har lyft fram den dystopin. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.16 (CET)

Jag är rätt säker på att det är nödvändigt att ta fram alternativ för att Wikipedia inte ska skilja sig från andra plattformar. En av dessa, kanske VE + Flow, kommer att döda wikikoden. Inte som självändamål men för att den blir överspelad.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.24 (CET)

Att dessa klart sämre system skulle göra koden överflödig tror jag inte på. Taxelson skriver initierat om de farhågor som finns på min användardiskussion. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.36 (CET)

Kanske inte. Då blir det något annat. Har du provat VE?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.53 (CET)

Nej, det verkar vara alldeles för krångligt. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 00.17 (CET)

De där <nowiki-taggarna kan nog finnas kvar, i vissa lägen. Det beror på hur man gör. Och det suger, men jag tror att de jobbar på det.

Jag tror inte att vi kan ordna Wikipedia efter dem som avskräcks av instruktioner. Jag tror på att försöka designa för att göra det enkelt för andra att göra rätt, men ibland behövs instruktioner också.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.12 (CET)

Jag är inte emot bruksanvisningar per se. Det är bra att de finns, men här har jag aldrig behövt dem. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.16 (CET)

Vad är motiveringarna mot: Det blir skräpkod och det är inte löst hur göra indentering? Jag har svårt att se "jag gillar inte att det finns i artikelnamnrymden, då ska inte någon som gillar det få chansen att använda det på diskussionsidorna" som argument. Men det kanske det är. Är det nog för att hindra våra användare som bara använder VE i artikelnamnrymden att också få göra det på diskussionssidorna?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.26 (CET)

Det var en märklig sammanfattning. Jag är som sagt försiktigt positiv. Jag ser inget flertal mot att erbjuda möjligheten. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.36 (CET)

Vad är det märkliga? Missat något?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.53 (CET)

Att Du tolkar samtalet så att det finns en betydande motstånd mot att införa möjligheten. Det finns en stor skepsis mot själva regigeringssättet, men det är en annan sak. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 00.13 (CET)

Det är dom argument som utgör ett problem som kommit upp, inte en tolkning av samtalets resultat. Det tänkte jag skulle komma nu. Jag förutsätter att de som tagit upp problemen anser att de finns.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 00.34 (CET)

För diskussioner bör ett diskussionsverktyg som t.ex. Flow användas, inte Visual Editor. När det gäller metasidor har jag ingen åsikt. Jag redigerar aldrig i Meta-namnrymden. Men likt många andra så har jag en stark aversion mot Visual Editor. Den stoppar in osynlig skräpkod i artiklarna och den försämrar förståelsen för vad man håller på med. /ℇsquilo 15 mars 2016 kl. 07.44 (CET)

@Esquilo: Jag tror att LittleGun med meta-namnrymd avser alla namnrymder som inte är huvudnamnrymden, d.v.s. även den här som du redigerar just nu. Någon Meta: finns ju inte på denna wiki (se Wikipedia:Namnrymder). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 mars 2016 kl. 08.42 (CET)

Jag är positiv till LittleGuns förlag. det hindrar ju inte oss "gamlisar" att fortsätta som tidigare och öppnar upp för nya användare delta. Yger (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.50 (CET)

Kommer det alltså att vara förbjudet att plocka bort skräpkod i andras inlägg? På vilket sätt är det att visa dem bristande respekt? Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.56 (CET)

Vem har påstått något sånt? Däremot ska ingen känna sig tvungen att städa i koden efter ett diskussionsinlägg för att det ligger skräp där. Det borde inte störa på samma sätt som i artikeltexten eftersom ingen annan normalt ska redigera i den.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 11.05 (CET)

Med min WMSE-hatt (och med min Haxpett-hatt också) på är jag väldigt positiv till LittleGuns förslag om att slå på VE på alla namnrymder. I dom kurser jag håller för nybörjare på museer har VE underlättat enormt mycket, och skulle det gå att använda på projektsidor i Wikipedianamnrymden och på diskussionssidor skulle det göra det lättare för nya användare att interagera och bli en mer deltagande grupp i gemenskapen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 mars 2016 kl. 09.22 (CET)

Wikipedia har blivit just en "hattfabrik" (ursäkta återanvändandet av din WMSE-hatt, Axel Pettersson (WMSE)) där fler och fler får sin lön genom det fria bidraget som alla andra står för. Projektet får bidrag med hjälp av den tid alla lägger ner på det och vissa hämtar ut lön från dessa bidrag. Inte alls rättvist, tycker jag. Att sen dessa "belönade" personerna ska få bestämma hur vi ska ha det är inte acceptabelt! 83.233.107.72 15 mars 2016 kl. 13.17 (CET)

Själv glädjer jag mig åt att ha varit med att skapa arbetstillfällen. Det har iofs inget med VE på diskussionssidor och metasidor att göra.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 13.25 (CET)

Ett införande av Visual Editor på alla sidor är inget som hindrar den som vill fortsätta med wikikod att göra det. Det ger en valfrihet åt användarna, vilket bra. Och som Hannibal skriver ovan, det kan alltid slås av om det inte fungerar.--Historiker (diskussion) 15 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Hur hanteras arkivering, och hur söker man efter äldre inlägg? Min uppfattning av den här projektsidan är att systemet i dagsläget hanterar alla diskussionsinlägg på en och samma sida (likt Facebook) och där äldre inlägg är osynliga till dess att de rullas fram (via användarinput av något slag?). Ett arkiveringssystem som liknar det med wikitext är inplanerat, men ingen tidsplan finns. Det där låter lite oroande för oss som vill ha någon sorts översikt.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Paracel63: Låt oss hålla isär VE och Flow. Om vi bara begär att få möjligheten att använda VE i alla namnrymder förändras inga av våra befintliga arkiveringsrutiner. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 mars 2016 kl. 23.32 (CET)

@Ainali: OK. Lessen om jag blandade ihop det hela. VE har jag nu fått ökat förtroende för, så det är grönt för mig. Flow är dock fortfarande fullt med frågetecken.--Paracel63 (diskussion) 17 mars 2016 kl. 01.34 (CET)

Teknisk och praktisk möjlighet i nuläget?

Klarar Visual Editor verkligen det som behövs på diskussionssidor, dvs signering och indrag med kolon? Jag har inte lyckats med det, men det kanske finns trix. (Man kan prova genom att låtsas att en sida i Användarnamnrymden, t ex ens egen sandlåda, är en diskussionssida, och försöka signera etc där.) /NH 18 mars 2016 kl. 23.23 (CET)

Jag funderade på om de nuvarande programvarorna överhuvudtaget tillåter att man aktiverar VisualEditor på diskussionssidor, och om det i så fall finns någon praktisk erfarenhet av detta. Jag antar att det rent tekniskt kanske vore möjligt att aktivera, men eftersom VisualEditor i nuläget inte ger möjlighet att signera finns nog ingen poäng med det. Så ingen praktisk erfarenhet finns heller. Av ovanstående diskussion framgår att några skulle föredra en diskussionssidesanpassad Visuell Redigerare (som kan användas parallellt med wikikod) framför Flow, men WMF har inga sådana planer, vad det verkar.

Här är den information jag hittat om detta, i några gamla diskussioner:

• en:WP:VisualEditor/Feedback/Archive 2013 13#VE on talk pages
• mw:Talk:VisualEditor/Archive 1#VisualEditor on talk pages (september 2014)
• meta:User talk:LilaTretikov (WMF)/Archive 12#Visual editor for wikitalk (november 2015)

och som bonus för den tekniskt intresserade, en bloggartikel: Parsoid: How Wikipedia catches up with the web, om en del av den infrastruktur som gör det möjligt för wikitext och VisualEditor att samexistera, och även gör att man kan använda wikikod i Flow. --Pipetricker (diskussion) 24 mars 2016 kl. 21.27 (CET)

Kuration?

Vad är kuration? Vad är "mina projekt"? Luke (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.46 (CET)

En läkarbehandling verkar det som. Jag klickade bara bort bannern, ingen verkar ändå bry sig om det inte är okej att lägga ut undermåligt materiel. Det är som vanligt men synd om de som måste läsa det och förknippar det med Wikipedias kvalité. /Hangsna (diskussion) 15 mars 2016 kl. 05.38 (CET)

Var är kontexten? /ℇsquilo 15 mars 2016 kl. 07.35 (CET)

(Redigeringskonflikt) Vill vi ha sådana banners? Är vi tvungna att acceptera dem?

Jag antar att bannern lagts in centralt, av WMF. WMF har förstås rätt att på sina servrar driva egna kampanjer för vad de uppfattar som centrala metoder att utveckla Wikipedia, men jag är bekymrad över att WMF tar över utvecklandet av Wikipedia från gemenskapen. WMF uppfattar antagligen att gemenskapen består av alla som arbetar med Wikipedia och dess systerprojekt, men jag tror att litet är vackert, och att vi bättre utvecklar Wikipedia på svenska i denna gemenskap där de aktiva känner varandra (i någon mening) och kan tala ett språk de behärskar väl, för de flesta modersmålet.

I det här specifika fallet marknadsför man (tydligen) en kampanj åt dem som använder Wikipedia, i ett läge där materialet inte översatts och det är mycket oklart vad användaren skall göra. Man uppmanas "skapa en idé" genom att klicka på en knapp, eller på det "traditionella sättet" genom att först namnge idén och sedan klicka på en annan knapp. Tydligen kan man få pengar för att förverkliga sin idé.

"Curation and review" tycker jag hur som helst är saker som bäst sköts av gemenskapen av aktiva, som bäst nås på Bybrunnen, en läsare som inte engagerat sig desto mer kan rimligen inte ha särskilt insiktsfulla idéer för något sådant.

--LPfi (diskussion) 15 mars 2016 kl. 07.45 (CET)

Här] försökte jag, utan framgång, för 14 dagar sedan få ansvarig att använda mer begripliga termer. Bannertexten är hemsk.Yger (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.53 (CET)

"Kuration" i det här sammanhanget hänger snarare ihop med det engelska uttrycket "curation" än med läkarbehandling -- jfr kurator (utställning) och en:Wikipedia:Page Curation. Instämmer att översättningen är tafflig. Lsj (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.58 (CET)

Det är Användare:Warrakkk som formulerat texten i bannern: "Innehållsöversikt och kuration är grundläggande för Wikimediaprojekt. Om du har idéer om hur nuvarande innehåll kan bedömas och organiseras bättre i dina projekt? Inspire-kampanjen erbjuder nu medel för nya projekt i mars. Hjälp till med att granska och föreslå era idéer idag!". Så han kanske kan kommentera. Mvh NH 15 mars 2016 kl. 10.46 (CET)

"Curation and review" borde väl bli "Underhåll och granskning"? Någon som vet hur man hittar platsen för översättningarna? Jag fattar aldrig hur man orienterar sig, det är mest ren tur de få gånger jag hittat rätt där, eller så har någon pekat med hela handen.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 11.09 (CET)

Det funkar ibland att söka på nyckelord i texten på meta. -- Innocent bystander 15 mars 2016 kl. 11.23 (CET)

Den här texten tillhör väl den värsta sorten av alla konstiga texter central från WMF som läggs överst i SvWP. Detta måste vara något som allvarligt minskar vårt anseende, och man lan undra hur det kan komma sig att folk på WMF tillåts lägga in sådan rappakalja. Förhoppningsvis hänger detta samman med den nu avgångna WMF-chefens sätt at leda organisationen och kan ändras i och med att en ny ledning rekryteras. Boberger (diskussion) 15 mars 2016 kl. 12.48 (CET)

'"Översyn' och 'omvårdnad' kanske är bra ord? Wvs (diskussion) 15 mars 2016 kl. 12.51 (CET)

Boberger: En av kritiken som riktades var brist på transparens och ointresse att ta in synpunkter från gemenskapen innan beslut. Jag tror därför att WMFs ansträngningar för att försöka ändra på det kommer att öka (till exempel har de redan flyttat en del saker från officewiki till meta) och det innebär förmodligen fler meddelanden riktade hit. Att svenskan är dålig är ju synd, men den är ju gjord av en ur gemenskapen, centralt på WMF har de inte kapacitet att översätta till alla olika språk. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 mars 2016 kl. 08.31 (CET)

Under min kamp mot väderkvarnarna här genom åren fått intrycket av att många på meta tycker det är bättre med en dålig översättning än att det inte finns någon alls. När jag bett dem radera urusla svenska översättningar så tycker de istället att jag ska göra om översättningen själv. Om det hade legat i mitt intresse och när meddelandena är inom områden jag behärskar så har jag inget emot det. Men i praktiken har jag på meta aldrig sett ett enda meddelande som uppfyller båda dessa. Det här meddelandet faller på båda punkterna, det intresserar mig inte och jag brukar inte uttrycka mig som den här texten gör.

Det som utmärker oss här på ett svenskspråkigt projekt är väl att ett oöversatt meddelande ofta når en betydande andel av sin avsedda publik. Medan ett dåligt översatt meddelande når nästan ingen alls. Jag tycker därför vi bara undantagsvis ska bry oss om att lägga in svenska översättningar. -- Innocent bystander 15 mars 2016 kl. 13.28 (CET)

På meta:Grants:IdeaLab/Inspire/FAQ#What do content curation and content review mean? kan man läsa vad uttrycken är tänkta att betyda. Tydligen är de lite av "nyord" introducerade av Wikimedia. Den här bannern visas bara för inloggade, så därför tycker jag inte den är ett akut problem. Men vi måste fundera över hur vi kan lösa det här på sikt. Det är ett slöseri med läsarnas och användarnas uppmärksamhet, och med WMF:s förtroendekapital, dessa ständigt felöversatta mer eller mindre absurda budskap som trumpetas ut längst upp på varje sida. /NH 15 mars 2016 kl. 19.33 (CET)

Jag tror även att fler är inloggade nu än tidigare, vissa verkar tro att man måste skapa ett konto. Det verkar så på nyskapandet i alla fall. /Hangsna (diskussion) 15 mars 2016 kl. 20.39 (CET)

Jag klickade i alla fall snabbt bort texten efter att ha konstaterat att jag inte fattade ett dugg vad den handlade om och inte kände mig minsta berörd. Så någon ville ha fram ett budskap till mig som inloggad encyklopediredigerare (annat än att "någon" sysslar med något obegripligt eller irrelevant alternativt inte kan uttrycka sig begripligt) misslyckades denna någon helt. Det är i mitt tycke lite pinsamt när ett uppslagsverk med tillhörande ordbok m.fl. på de flesta tänkbara (och några otänkbara) språk inte kan uttrycka sig begripligt i skrift... Då borde man nog få sin inställning eller självbild kurerad. :-) Tomas e (diskussion) 16 mars 2016 kl. 13.22 (CET)

Kan någon blockera det för alla användare på SVWP tills avsändaren behagar lösa problemet? /Hangsna (diskussion) 16 mars 2016 kl. 23.35 (CET)

Jag har nu ändrat översättningen av bannern. (Hade förresten någon meddelat avsändaren att det upplevdes som ett problem så att denne hade en chans att lösa det?) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 mars 2016 kl. 08.31 (CET)

Om du syftar på Warrakkk så notifierades hn ovan. -- Innocent bystander 17 mars 2016 kl. 08.39 (CET)

Tack Ainali. Meddelande av berörda är svårt när "hela problemet" (engelsk text/undermåligt översatt text, schemaläggning av uppvisning) sker utanför detta projekt men visas upp här. /Hangsna (diskussion) 17 mars 2016 kl. 08.43 (CET)

Oj! Nu brände det i öronen :) Ja, "kuration" var en väldigt dålig översättning, och jag tror det var mitt i natten när jag satte över den där texten. Den är mycket riktigt översatt centralt på Meta. Vi behöver fler översättare där, om folk känner sig manade. Jag fick för mig att texterna bara visades för icke inloggade användare. -- ЩαяяαЖК (diskussion) 18 mars 2016 kl. 21.03 (CET)

Nu var det dags igen. Nu är det tydligen lite engelsk reklam för någon konferens man kan åka på. Sjukt tröttsamt att det ska behöva vara på detta viset. /Hangsna (diskussion) 23 mars 2016 kl. 08.30 (CET)

Hangsna: Jag har gjort en översättning av bannern, hoppas den blev bättre. Jag kan starkt rekommendera konferensen, förmodligen ska jag själv åka dit. Väl mött!--LittleGun (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.18 (CET)

Det är inte bara "någon konferens", det är Konferensen med stort k för alla wikipedianer. Bara från vad jag har hört så verkar det bli fler än tio svenska användare som åker dit i år. Jag är sjukt tacksam för att jag genom bannern blev påmind om sista datum för affisch (som man kan lämna in även om man inte vill åka dit). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 mars 2016 kl. 18.50 (CET)

Wikipedia och medicinartiklar

Jag har alltid varit mycket nervös för våra medicinartiklar, inte de som beskriver kroppens ben etc, men de som handlar om sjukdomar eller annat där rubriker som symtom, diagnos och behandling kan förekomma. Vi har extremt få som kan bedöma dessa saker, och jag anser vi i princip inte får föra fram något som strider mot vad 1177 skriver. Nu kommer James H till Göteborg 6 april och föreläser om "sitt" projekt, vilket gör frågan kan komma upp igen lite bredare. Sedan frågan kom upp här får något år sedan med mycket surhet har det flutit på bättre mycket tack vara @CFCF: men kanske borde vi ändå ha en mer gemensam ståndpunkt till april ändå?Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 14.58 (CET)

Ja, detta är ett viktigt område, som lätt blir offer både för slarv och för diverse folk som försöker sprida idéer utan vetenskaplig grund. Roligt att James H ska komma hit!

En konkret tanke om hur medicinartiklarna skulle kunna förbättras på svwp är att helt enkelt samarbeta med 1177. Det anges inte någon tydlig licens på deras sida, men här låter attityden som att det skulle kunna vara förhandlingsbart att få återanvända deras texter, om någon från oss kontaktar dem och tar en diskussion om licenser och om likheterna mellan deras och wikipedias mission. Det skulle kunna vara ett enkelt sätt att få en kvalitetssäkrad grundplåt till våra medicinska artiklar, och det går att hävda att det ligger gott och väl inom 1177:s mission att släppa texter till oss. Lsj (diskussion) 16 mars 2016 kl. 15.49 (CET)

Jag vill också hälsa att det finns möjlighet att ha en gemensam diskurs efter mötet på eftermiddag/kväll. Om någon känner sig i stånd att komma så får ni mycket gärna säga till så att vi kan hitta en tid som passar alla. Jag är inte särkilt införstådd i hur sådana saker görs på svenska Wikipedia, men kan man skapa ett event på WP:Wikiträffar? CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 15.52 (CET)

Vore bra med en blänkare på Wikiträffar så att de som vill/kan ses efteråt. Jag är gärna med men vet inte om jag kan. Angående Ygers fråga så tycker jag som Lsj. Försöker man hålla artiklarna sakliga brukar det bli bra. Ibland är det lite tveksamheter där de med mer kunskap är värdefulla och ibland är det rena tokigheter där vanlig källkoll räcker. Men det är ett eftersatt område med blandad täckning här på Svwp. Vore väldigt bra om fler inspirerades att skriva mer. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.02 (CET)

Jag säger som ovan. Allt som samlar wikipedianer kan läggas upp på Wikiträffar. Du kan kopiera koden från någon annans inlagda evenenemang, ändra, förhandsgranska, justera och spara. Så brukar det bli bra. Ett evenemang kan vara lite flytande och fixeras till lämplig tid/plats via diskussion.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.09 (CET)

fixat: WP:Wikiträffar#Medicinträff, onsdag 6 april --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.14 (CET)

Vi måste vara mycket försiktiga med vad vi skriver på Wikipedia om sjukdomar och deras behandling. Jag stöder ett samarbete med 1177. Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets publikationer kan man också känna sig trygg med. Nu finns det tyvärr för mycket av spekulation och "egen forskning" i form av utplockande av enstaka studieresultat med slutsatser som lätt blir förhastade. Jag vet inte riktigt vad det ovan nämnda projektet inbegriper, men wikipedia kan heller inte ens antyda att ha en roll som sjukvårdsupplysare, särskilt som det inte bara är medicinskt kunniga som redigerar. Här måste vi vara försiktiga och ha tydlig hänvisning till relevanta institutioner, särskilt när vi skriver om behandlingar. /JohanahoJ (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.11 (CET)

JohanahoJ — Nu är det många bollar i luften samtidigt, men jag översatte den engelska riktlinjen en:WP:MEDRS till svenska Wikipedia:Tillförlitliga källor i medicin för ett tag sedan. Frågan är om inte en implementering av detta kunde lösa en del problem (även en fullständig översättning vore ju att föredra, jag ska se när jag hinner).. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.15 (CET)

Det är bra med bra riktlinjer, men ärligt talat löser de av sig själv knappast problem med felaktig eller missvisande information. Sådant måste lösas en artikel åt gången av användare med tillräckligt mycket av flit och kunskap, och riktlinjen är bara en hjälp på marginalen när sådana användare hamnar i huvudbry. Tomas e (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.29 (CET)

Med implementering av de nämnda riktlinjerna skulle risken för felaktig information minska. För skribenter med mycket kunskap i ämnet är det en självklarhet att använda sig av dem. Andra som är mindre förtrogna med området får med riktlinjerna praktiska råd för ett bättre arbete. /JohanahoJ (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.38 (CET)

Också som svar till Lsj — det var mycket intressant, vi har ett möte med en representant from SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING — de kanske har lite slagkraft för att få tydligare licenser på i alla fall de statliga hemsidorna. Sedan skulle jag även gå via Julia Reda vid Europaparlamentet och se om vi kunde få lite tryck — tack för att du påminner mig om att ta tag i detta, och att det även finns lite lokala projekt som är intresserade av att göra något utav innehåll med bra licens. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.13 (CET)

Jag håller i princip med vad gäller sakinnehåll inom detta viktiga ämnesområde, men påminner om att texter från en officiell sjukvårdsrådgivning har lite annat syfte och tilltal än en encyklopedisk text, så formuleringar och urval kan behöva vara annorlunda. Sedan är det så att svenskspråkiga Wikipedia självklart bör inkludera aktuella svenska behandlingsrekommendationer m.m., men inte nödvändigtvis begränsa sig till att bara ta upp dessa. Ett globalt perspektiv och ett historiskt perspektiv kan innebära att man även omnämner läkemedel eller andra behandlingsmetoder som rekommenderas i andra länder (men för närvarande inte Sverige) och tidigare använda behandlingsmetoder. Tomas e (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.29 (CET)

Tomas e, jag håller med dig till fullo — men jag vill också hävda att det är lättare att skriva om en text om man inte ständigt måste tänka på ifall man råkat plagiera endera mening man skriver. Sedan finns det annan värdefull data som kan inkorporeras och hämtas från Wikidata, såsom säkerhets-klassifikationer (här ligger amerikanska FDA & CDC långt före EMA som inte har någon copyright policy i dagsläget). Detta gör t.ex. en beta-version av en:Template:Infobox medical condition(new) som ganska lätt kan föras över till sv-wiki. (Jag skulle gärna se att vi till och med hann före en-wiki — men har inte riktigt tid att ta tag i det nu.) CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.06 (CET)

Mycket bra idé med närmare samarbeta med 1177 och att det ordnas en Wikifika. Klarare riktlinjer är bra, men problemet är att området är i det närmaste helt utan bidragsgivare och än sämre när det gäller kompetenser att granska och patrullera, så en enstaka person kan få oproportionerligt genomslag inom området som är o, så känsligt. Mörkare dagar undrar jag om vi borde radera alla artiklar om människosjukdomar helt, eller bara ha en länk till 1177.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.29 (CET)

De gånger jag sett tveksamheter och jag inte själv löst det (de bakomliggande motiven är ofta väldigt tydliga) så har jag kontaktat någon annan eller så har någon annan fixat det ändå. Man kanske kan använda diskussionssidan på WP:TKIM och lägga in artiklar som kan behöva en kompetent översyn om de innehåller tveksamheter. Så kan någon kompetent kolla om det är ok eller rent dåligt. Att saker saknas och allmänt behöver förbättras tänker jag inte på då eftersom det är aldeles för många artiklar. Att använda någon underkategori till faktakoll eller ifrågasatt kanske också skulle kunna funka. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.52 (CET)

Jag fick något slags utmärkelse på engelska wp för att jag genom mina svenska artiklar är en av det globala Wikipedias största bidragsgivare om medicinska artiklar (strax efter CFCF). Jag märkte då att James H - om jag inte är helt ute och cyklar - varit invald i Wikimedias styrelse och blivit kickad? Det känns inte särskilt förtroendeingivande. Jag minns också hans turer här.Klementin (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.05 (CET)

Board historien bör vi nog inte blanda in i detta, inte heller denna utmärkelse (som jag också fick - trots min mycket låga kunskapsnivå inom ämnet. Själv raderade jag "min" utmärkelse. I sakfrågan kan kanske bättre mallar vara en väg för att ge större reliabilitet? Som det där de har på dewp.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.10 (CET)

Vilken mall tänker du på? Fast mitt förtroende för James H är lågt.... Hoppas innerligt att det inte blir massöversatta artiklar från engelska Wikipedia som detaljerat rådgör för hur sjukdomar bör behandlas.Klementin (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.29 (CET)

Hur man än ser på den historien så är det betydligt mer komplicerat, och hade med avgången av Laila Tretikov att göra. Det skall kommas ihåg att James blev invald i styrelsen till följd av tusentals röster från enskilda redigerare och i stort sett avsatt av den icke-valda delen av styrelsen. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.49 (CET)

Jag rekommendera starkt att vi inte tar upp denna tråd. Det finns olika perspektiv på den, och ingen anledning vi här fördjupar oss i den historien.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.53 (CET)

Vid närmare anblick verkar inte utmärkelsen vara helt ointressant om än inte kanske ämnet för tråden. James H stack ut som nummer ett av bidragsgivare. Föreläsningssidan du länkar till överst i tråden presenterar honom så här: "Learn about ongoing efforts from Wikipedia's most prolific medical editor".Klementin (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.44 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Yger — Det kanske mest intressanta där är kanske att du faktiskt är en av de mest aktiva, vilket säger något om att behovet för fler är stort. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.49 (CET)

Angående faktakoll och liknande så kan man ju redan nu använda quick-intersection och med hjälp av det hålla koll på artiklar inom ett visst område. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.27 (CET)

Snyggt. Man kun~de ju också, om vi vill, lägga in en brasklapp mha AWB på alla artiklar i den gruppen med rubriker som Behandling, med text typ "denna artikel har ett avsnitt Behandling, alla råd i för behandling bör dock erhållas från behörig läkare, läs mer på 1177." eller så.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.41 (CET)

Jag har länge känt att rubriken "Behandlingar" i medicinska artiklar borde ha en stor brasklapp åt hållet:

Avsnittet behandling kan innehålla felaktigheter, gamla råd, eller råd som ej är vetenskapligt etablerade. Du bör alltid vända dig till läkare för behandlingsråd. För sjukdomsinformation från Sveriges landsting och regioner se vårdguiden.

//Romulus74 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.12 (CET)

 Gillar /Ascilto (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.20 (CET)

Jag gillar också Romulus74s förslag. Tummen upp! Sen är det sin sak att allmänheten är mer upplysta idag än förr och vet mer när de pratar med läkaren än vad de kanske var förr. Idag kan man via nätet få mycket information om behandlingar och mediciner från trovärdiga sidor. Obelix (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.25 (CET)

 Gillar². Borde kunna införas direkt.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.26 (CET)

Verkligen emot. Vi har plockat bort sådana varningsskyltar tidigare. Från alla sidor finns länkat till "allmänt förbehåll" och det räcker. Det finns jättemycket information på Wikipedia som kan vara direkt livsfarlig om man använder den på fel sätt. Dessutom menar jag att artiklarna överhuvudtaget inte ska innehålla några behandlingsråd – sådana ska plockas bort. (Där tror jag sv.wikipedia skiljer sig mot t ex engelska Wikipedia, och på ett positivt sätt.) Däremot kan de innehålla beskrivningar av vad som är och har varit vanliga behandlingar, etc. /NH 16 mars 2016 kl. 20.34 (CET)

Artiklarna om vattkoppor och influensa undviker den rubriken enligt din tanke, vilket är bra, men den om Körtelfeber har ett sådant avsnitt och vem av oss kan bedöma dess innehåll. Totalt borttag är även det Ok för mig.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.47 (CET)

( Fixat, typ. /NH 16 mars 2016 kl. 20.58 (CET))

All information kan feltolkas. Vi bör skriva så att det inte uppfattas som råd utan som "torr" information. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.51 (CET)

Tænker sæga varken bu eller bæ om sakfrågan, men Romulus74 ovanstående mall ser vældigt blek ut i min dator hær. Jag ser i Edge/W10 i kombination med svag syn næstan ingen ram alls. Jag trodde inte det fanns någon alls förræn jag tittade på samma sida från en helt annan dator. -- Innocent bystander 17 mars 2016 kl. 08.45 (CET)

Vi bör absolut inte lämna medicinska råd, lika litet som vi tillhandahåller busstidtabeller eller annat som enbart är till praktisk nytta och måste hållas uppdaterat. Sådant bör vi låta sjukvårdsupplysningen eller länstrafikbolagen sköta. Vi brukar ju undvika att ge instruktioner av typen bruksanvisningar i våra artiklar. Det bör gälla även i fråga om läkemedel. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2016 kl. 22.01 (CET)

Tack Yger för att du tar upp detta. Jag håller med dig om medicinartiklarna, och det är vad jag hoppas på att kunna jobba med mer nu när det har blivit lugnare i de politiska artiklarna. Jag märker ganska ofta på min bevakningslista att det finns ett tryck från foliehattar att försöka få in sina "teorier". Det är givetvis inte bra, och har man inte så bra koll inom området är det ibland svårt att veta vilka källor som är bra. Jag anser mig ha hyfsat bra koll på källor, och att kolla upp tveksamheter, även om ja inte jobbar inom vården utan som medtech-ingenjör (vilket berör många grenar inom vården och även kräver kunskap om det som apparaterna jag servar kan hjälpa mot/för).

Så efter att ha läst diskussionen har jag några kommentarer. Romulus74s tanke om en "varningsmall" är god, men det är inte bra. Artiklarna skall innehålla fakta om kroppen, sjukdomar, mediciner, "alternativmediciner", medicinskteknisk utrustning mm. Denna fakta skall, som Averater säger vara "torr". Det får inte finnas instruktioner hur man självbotar sig, för hur bra dessa instruktionerna än är så kan det alltid finnas andra åkommor som gör att man som patient kanske behöver gå en annan behandling. Att läsa en artikel om en sjukdom man (kanske) har kan omöjligt ge den helhetsbild som en läkare får som kan se gamla journaler och andra faktorer som påverkar. Så därför är instruktioner bannlysta. Dock så bör symptomen stå, och de finns oftast på 1177. När det gäller medicinartiklar så finns det mycket bra biverkningsförklaringar, och annan kul info, i www.fass.se. Det är också en tänkbar samtalspartner i detta område.

Vad Tomas e säger får vi inte heller glömma bort. De historiska aspekterna och globala. Det kan vara ganska intressant att läsa hur man försökte bota olika åkommor förr i tiden. Detta kan då likna instruktioner (fast det är skrivet "på 1300-talet försökte man bota digerdöden genom att..." utifrån sådan skrivning så anser jag att det kan stå med, men aldrig som "för att bli frisk skall du göra såhär".

För att lättare få bukt med att vi är så få som redigerar i detta område så undrar jag om någon skulle kunna göra en liknande bevakningslista som gjordes för projekt:Neutralitet som man kan klistra i menyraden överst på sin wiki. Det skulle vara väldigt användbart att ha en sådan bevakningslista för alla artiklar som är i kategori: medicin, alternativmedicin mm som berör detta övergripande och mycket viktiga område.

När det gäller Doc James och hans föredrag i Göteborg så kontaktade han mig och undrade om jag kunde komma dit. Det verkar nu som om back office har lyckats fixa ett uppdrag till mig på Sahlgrenska den dagen, så att jag skall kunna vara med. I så fall kommer jag att försöka vara med på eftermiddagen och kvällen med. CFCF har gjort ett bra jobb där. Adville (diskussion) 17 mars 2016 kl. 01.09 (CET)

Here is a list of the top 50 most looked at medical articles by language for the year 2013[1]. If you search "for sv" Swedish will come up.

Please note that interlanguage links are used to determine what articles are medical on Swedish Wikipedia, so if interlanguage links are missing or Swedish Wikipedia has medical articles with no corresponding article in EN that article will be missing from this data.

And here is the estimate of the number of medical articles by language [2] Doc James (talk · contribs · email) 17 mars 2016 kl. 02.46 (CET)

Följer med intresse den här diskussionen och vi på Wikimedia Sverige har en kontaktperson med anknytning till 1177 och vi har diskuterat olika sätt för deras information att nå ut bättre, ev via Wikipedia. Dessutom har jag ett planerat möte med SBU som CFCF nämner, deras representant ska lyssna på James Heilman i Göteborg och vårt möte är två dagar efter. De har under en längre tid gjort olika insatser till att skriva på Wikipedia och vi kommer att prata om vad som kan göra dem mer effektiva i sina redigeringar. Om det finns intresse att hjälpa till specifikt kring deras bidrag så tar jag gärna upp det med dem. --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.03 (CET)

Att bli ett redskap för sjukvårdsupplysningen ser jag inte som något som ligger inom ramen för Wikipedias karaktär av encyklopedi. Beskrivningar av behandlingar kan vi ha, men inga råd. Vi är ett uppslagsverk, inte en webbplats för praktiskt användbar information. Ju mindre sådant, desto bättre! Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.34 (CET)

Mycket bra Sara! Vi börjar ju långsamt förstå hur vi vill ha det och det blir ju då en bra utgångspunkt för en diskussion med dessa. Länkar till 1177 har vi ju i princip i alla dessa och det bör vi fortsätta med, men kanske kan vi göra den länken synligare på något sätt, samtidigt som vi på olika söt säkrar det inte finns "råd" i texten under rubriken behandlingar.Yger (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.40 (CET)

Jag har tidigare efterlyft möjligheten att lägga länkar till svenska auktoritativa sidor i mall:infobox sjukdom. Det är en möjlighet angående 1177.Klementin (diskussion) 17 mars 2016 kl. 19.02 (CET)

@Klementin: Jag har nu gjort ett försök att infoga det i mallen. Något fel har jag gjort, som ni kan se i Lunginflammation (internetmedicin.se syns, men inte 1177 Vårdguiden).--Paracel63 (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.24 (CEST)

@Paracel63: Du hade visst glömt att ändra i koden från 1177 Vårdguiden när du ändrade parameternamnet till VG. Nu tror jag det fungerar (under förutsättning att VG_mult inte ska kunna förekomma utan att VG också har fått något värde). --Larske (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.34 (CEST)

Hej! Tack för upptäckten. Jag var på väg att ställa en fråga på Wikipediafrågor i saken, men du hann före. Nu har jag nästa fråga, Larske. Vad används "mult" till? Där flera länkar används för en viss sjukdomsartikel? Eller vad?--Paracel63 (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.52 (CEST)

@Paracel63: "_mult" är bara en möjlighet att, ofta med en hjälpmall, lägga till ytterligare länkad information som passar på den aktuella platsen. Titta här för att se exempel på hur den används för andra parametrar i mallen. --Larske (diskussion) 28 mars 2016 kl. 20.45 (CEST)

 Gillar Precis vad jag hoppades. Funkar det även med internetmedicin.se och 1177 Vårdguiden, så som mallen är kodad just nu? :-)--Paracel63 (diskussion) 28 mars 2016 kl. 22.49 (CEST)

Namn i Spanien?

Hej! Jag undrar lite hur vi ska namnge artiklar om folk i Spanien/Hispano-Amerika? Vi har dels den här riktlinjen, som klart anger att båda efternamnen ska med. Samtidigt ser jag inte att den används i praktiken, åtminstone för mer kända namn. Vi har visserligen artikeln Gabriel García Márquez, men vi har samtidigt artiklarna Hugo Chávez (inte Hugo Chávez Frías), Salvador Allende (inte Salvador Allende Gossens), Felipe González (inte Felipe González Márquez) etc.

Jag skriver ofta om spanska/katalanska förhållanden och försöker att använda den korta namnformen, eftersom det är den som är mest spridd i press och andra massmedier. På bl.a. enwp och eswp ser jag inkonsekvent namngivning (exempel: Artur Mas i Gavarró men Carles Puigdemont…). Den mer formellt korrekta långa namnformen ser jag väldigt sällan på svwp (det känns mer som att klämma in ett ryskt patronymikon).

Finns det något hinder mot att jag fortsätter att använda den korta namnformen? Och behöver den nämnda riktlinjen förtydligas? Framför mig har jag bland annat artiklar om Carles Puigdemont (den långa formen Carles Puigdemont i Casamajó ser jag bara på cawp), Carme Forcadell (enwp: Carme Forcadell i Lluís, en namnform som aldrig syns i massmedier [artikeln är dock direktöversatt från cawp]) och en mängd nyare namn ur den här listningen. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2016 kl. 12.30 (CET)

Jag tycker att POMMF är bra att tänka på här. Men även om det finns flera möjligheter har vi alltid omdirigeringar, samt den nya sökfunktionen som underlättar vid felstavningar, som gör att folk i alla fall hittar artiklarna. Med andra ord, kör på.//Hannibal (diskussion) 20 mars 2016 kl. 12.43 (CET)

Tack för svaret! Jo, POMMF försöker jag utgå från (hur medierna skriver). Lokala medier är då mindre viktiga, och cawp:s mer officiösa hållning funkar nog inte riktigt på svwp. POMMF innebär också ibland lång version, som i det här fallet.--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2016 kl. 12.46 (CET)

Jag vet inte om det var så entydigt, det fanns ju en del problematiserande text om att olika varianter kan användas. Jag försökte göra tydligare att POMMF är det som gäller i första hand.

andejons (diskussion) 20 mars 2016 kl. 21.34 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 22 mars 2016 kl. 02.17 (CET)

Den där nya sökfunktionen är jag inte så förtjust i. Den gör det nästan för lätt att hitta i vissa fall. Samtidigt får man litet för många förslag i andra. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.39 (CET)

Vilka som redigerar på Wikipedia

En fråga som jag ibland har ställt mig själv är vilka som redigerar aktivt på Wikipedia. En del har jag träffat IRL och vet att de är pensionärer. Sedan är det säkert arbetslösa, förtidspensionerade (har aktivitetsersättning: tidsbegränsad förtidspension, ges tills man är 30) eller sjukersättning (30+)) och de som arbetar mycket hemma. Jag ägnar ganska mycket tid åt att följa senaste ändringar och det är för mig helt klart att det är samma användare som står för den mesta av aktiviteten.

Kan man vara aktiv dagligen på Wikipedia och ha jobb och familj? Dum fråga kanske, men jag undrar faktiskt.

En annan aspekt jag funderat kring är att vi ställer ganska höga krav på kommunikation nuförtiden. Eftersom de flesta som har tid att Wikipedia hela dagarna ofta kanske har sociala svårigheter på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vädjar jag om något större tålamod. Den gruppen kan bidra oerhört mycket positivt till Wikipedia och har tiden, eftersom de inte arbetar och har kanske hittat Wikipedia som specialintresse. Hur kan Wikimedia Sverige hjälpa Wikipedia att nå ut till dessa grupper? Organiserade aspergare (http://www.aspergare.org/) kan jag bara tipsa om kan vara en samarbetspartners. Autism- och aspergerförbundet (autism.se) är en annan, något mer etablerad och större, part.

Lite tankar och reflektioner, som jag offentliggör för en dialog/diskussion. Återkommer allt efter det kommer inlägg. Obelix (diskussion) 22 mars 2016 kl. 18.28 (CET)

Många är utanför arbetsmarknaden som du nämner. Många andra har sedan ett jobb som lätt passar ihop med Wikijobb, nattportier, skiftarbete jobba på hem för personer med behov av stöd, korsordskonstruktörer där "jobbet" och wikiarbetet stärker varandra. Svårare då kombinera barn under 12 med wikiarbete. De med problem inom autismspektret kan man tro skulle passa här men erfarenheten visar det inte är så. Jag tänker på han som hakade upp sig totalt i frågan om hillebarden är ett stick~ eller huggvapen. Vårt arbetssätt kräver man kan diskutera med ett givande och tagande (och hillebarden är faktiskt både stick- och huggvapen...).Yger (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.21 (CET)

Eller han som trodde att Ryska militära uniformer handlade om uniformer som var tillverkade i Ryssland ... Luke (diskussion) 22 mars 2016 kl. 22.38 (CET)

I motsats till Yger tror jag visst att man kan vara aktiv här om man har de funktionsnedsättningar Obelix nämner. Det kan också fungera bättre än på arbetsmarknaden. Ett visst ökat tålamod anser jag också att vi kan ha i samtalen när vi märker en sådan problematik, så länge det inte går ut över artikelinnehållet. Det handlar ofta om att personer hittar en nisch och håller sig där. Risken finns dock att kommunikationssvårigheterna då och då leder till blockeringar. Själv har jag både heltidsarbete och familj. Ibland är det svårt att kombinera. Vissa dagar kan jag inte redigera alls på grund av andra åtaganden. Då kan man hamna utanför i ett samtal och bli frustrerad därför att det har hänt saker som man inte kunnat påverka. Barn under tolv år är det dock länge sedan jag hade. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.36 (CET)

Tack för svaren! Jag tänkte i samma banor som Tostarpadius angående personer inom autismspektrat. De hittar sin nisch, sitt specialområde på Wikipedia som de arbetar inom men diskussionerna med användarna kan bli fyrkantiga, långrandiga och gå trögt. Där behövs det från gemenskapens sida tålamod och det kan vara tidskrävande, men jag tror Wikipedia vinner med nettovinst i längden. Det är då personer som diagnosen aspergers syndrom eller högfungerande autism jag tänker på. Alltså personer med normalbegåvning, men där bland annat den sociala interaktionsförmågan är nedsatt. Intressant att höra om yrken som går att kombinera med wikijobb, där har du sannerligen rätt Yger. Även intressant att få ta del av Tostarpadius beskrivning av sin vardag. Just er två är jag vana vid att följa alltid. (Men jag stalkar er inte... =)) Obelix (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.46 (CET)

Av det jag sett och upplevt här och på andra projekt så ser jag inte att man kan skylla allt på autismspektrumstörningar. Jag vill betona att det här bara är min teori och erfarenhet som talar nu och inget jag har "vetenskap och beprövad dumhet" att luta mig på. Gränssnittet med bara skriven text och avsaknaden av annan typ av kommunikation gör att samtalen här beläggs med ett "socialt filter". Detta sociala filter gör att vissa med autismspektrumstörningar och liknande får förstärkta problem medan andra upplever att de slipper de problem de har med ordlös kommunikation IRL och ser här nästan fullt normala ut. Andra personer som IRL kanske är att betrakta som "normala", fastnar här i det sociala filtret och får här problem som de inte får någon annanstans. Observera att sådant som AS och ASD är väldigt brett. De problem en Aspergare kan ha, har inte alla. Jag har själv neuropsykiatriska besvär, men jag är inte aspergare. -- Innocent bystander 23 mars 2016 kl. 06.49 (CET)

För min del har jag både ett krävande heltidsjobb (kanslichef) och tre småbarn hemma, så visst är det förenligt med wikipediaaktivitet. Tror också i likhet med flera här ovan att wp-aktivitet kan funka utmärkt även för icke neurotypiska personligheter. Och vi ska tillämpa WP:GT och acceptera varandras olikheter alldeles oavsett om dessa har bokstavsbeteckningar eller inte. Lsj (diskussion) 22 mars 2016 kl. 20.52 (CET)

Jag har ett heltidsjobb och en femårig pojke med autism hemma. Så ja, det blir inte lika mycket tid över för Wikipedia som för några år sedan då jag var singel. Fokus har därför flyttats från nyproduktion av utförliga artiklar till småputs och diskussioner, dvs sådant som jag kan sköta med surfplattan på tunnelbanan till och från jobbet. Fotograferandet för Wikipedia tror jag dock inte har minskat. /ℇsquilo 22 mars 2016 kl. 21.44 (CET)

Och jag har eget företag, med två barn (10 och 7). Jag redigerar mestadels på kvällar och tisdagar (samt första måndagen i en del månader), men även då jag stöter på något konstigt i veckorna. Det har blivit som ett gift. Men det är ett gift jag inte skulle vilja vara utan och jag ägnar en del tid åt att försöka dra ner andra i fördärvet. :-)//Hannibal (diskussion) 22 mars 2016 kl. 22.59 (CET) (PS. En undersökning om vilka som redigerar svenskspråkiga Wikipedia finns här.)

Jag har väl dragit ned på mitt redigerande just för att jag har en tiomånaders son och arbetar heltid, men kanske också för att jag vill hinna med annat på min fritid :-) Men visst har det underlättat att jag åtminstone ibland när arbetet tillåtit kunnat gå in på wikipedia från jobbet. FBQ (diskussion) 22 mars 2016 kl. 23.32 (CET)

Håller med Hannibal att det är som ett gift ;-) Har barn och jobbar heltid. Har dock vissa dagar mycket tid andra mindre. Jobbar som medtech field engineer, så under resorna på hotellen kan jag sjukna ner i wikipedia en del. Dock är det svårt att hinna med rent artikelskapande eftersom jag vill ha så mycket källor. Blir mer annat. Adville (diskussion) 23 mars 2016 kl. 00.27 (CET)

@Adville: Gift var ordet. Men att "sjukna" ner i Wikipedia är en tämligen angenäm sjunkdom… --Paracel63 (diskussion) 25 mars 2016 kl. 20.21 (CET)

Hahaha. Först nu såg jag stavfelet och förstår på riktigt vad du menade😀 Adville (diskussion) 26 mars 2016 kl. 15.37 (CET)

Jag var långtidssjukskriven på deltid när jag kom hit en gång i tiden. En tid hade jag full sjukersättning, men idag jobbar jag deltid igen. Jag har dock inga fasta arbetstider förutom boksluten i februari (eller mars om det blir förseningar, som i år) och avstämningarna vid månadsskiftena. Jag har den sista tiden också fått hjälpa ett par klienter med ett par civilrättsliga ärenden. Det ena ärendet är inne på sitt sjätte år och det andra har sin dokumentation skriven på finska. Jag är gift, men har inga barn, varken egna eller inhyrda. Jag har väl en del tid jag kan lägga här, men det var länge sedan nu som Wikipedia var mitt första projekt. Jag har hunnit med att vara admin både på Wikisource och nu senast på Wikidata. -- Innocent bystander 23 mars 2016 kl. 07.04 (CET)

Jag kan hålla med om att Wikimedia kan bli till ett (positivt) gift, men jag är det inte själv ;-) och har heller inga barn. Jag driver sedan länge ett eget företag och arbetar utöver det med viss konsultverksamhet för andra företags räkning, då inom helt andra branscher än "min egen". Arbetets natur gör att jag vissa veckor kan lägga väldigt mycket tid på Wikimedia, medan det andra perioder knappt går att lägga ned någon tid alls här. Inom Wikimedia-sfären verkar jag numera främst som en av de mer aktiva byråkraterna på Wikispecies, och lägger ned mindre tid här på svenskspråkiga Wikipedia än jag gjorde tidigare. Jag bidrar med ett betydligt större antal nyskapade artiklar på Wikispecies än vad jag gjort här (till dags dato 3 300 i förhållande till 300), men det beror främst på att artiklarna på Wikispecies per definition måste vara mycket kortare. Detta eftersom Wikispecies uteslutande är en slags databas över taxonomiska data och biologisk systematik, men inte i egentlig mening en fullfjädrad encyklopedi som Wikipedia. Dessutom är kravet på verifierbara källor (i min mening) förvisso ännu något högre på Wikispecies än här, men å andra sidan är källorna ofta enklare att finna för den som är väl bekant med respektive vetenskapliga disciplin (iktyologi, fylogenetik, mykologi, eller vad det nu må vara).

Angående användare diagnosticerade med Aspergers syndrom eller andra autismspektrumstörningar så ställer jag mig i allmänhet positiv till dem: jag kan på det stora hela inte se att dessa användare tillför något annat än positiv feedback och väl utförda redigeringar. Undantag finns givetvis, men i min mening är problemen i de fallen sällan relaterade till just sjukdomsbilden. Och som vi alla vet (okej då: tror oss veta) så är det betydligt fler användare utan dessa diagnoser som vandaliserar eller ställer till andra problem. –Tommy Kronkvist (diskussion), 23 mars 2016 kl. 14.24 (CET).

Jag tycker hela denna debatt är otroligt nedlåtande och nedsättande. Hur kan någon diagnosticera någon utifrån redigeringar eller debattinlägg? Som antytts ovan så tycker jag att inläggen i en en diskussion som gjorts av en person som ovan uppenbarligen anser sig frisk visar alla tecken på att de är gjorda av någon med någon form av syndrom. Luke (diskussion) 23 mars 2016 kl. 15.13 (CET)

Det är bara under skolloven och under vissa helger när jag inte har många rättningar och omdömen som jag hinner jobba med ambitiösare projekt. På vardagseftermiddagarna brukar jag göra enklare, mer mekaniska redigeringar, för att varva ner och koppla av. När jag började på Wikipedia var jag ensamstående med en hemmaboende tonåring. Det är bara ytterligare tio användare som angett att de är lärare, den verkliga siffran skulle jag tro är högre än så.

Och nej, jag tycker inte att man amatörmässigt skall utfärda diagnoser utifrån redigeringsmönster. Det har jag framhållit i andra sammanhang när denna tendens också dykt upp. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.13 (CET)

Det finns överhuvudtaget ingen anledning att ställa några diagonser, vare sig medicinska, psykiatriska, politiska, religiösa eller andra på Wikipedia. Att jag gör det ovan är bara för att peka på absurditeten i den tidigare debatten; den enes aspergare är den andres logiker! Låt oss fortsätta att följa våra akademiska förfäder (Rudbeckius och andra) och gräla om och ta illa vid oss av de redigeringar som görs, men ställ inga diagnoser. Luke (diskussion) 23 mars 2016 kl. 18.46 (CET)

@Luke:Du måste ha missuppfattat min avsikt med diskussionen. Avsikten var inte att vi skulle börja ställa diagnoserna, men däremot ha tålamod när vi märker av att det finns vissa kommunikationssvårigheter. Obelix (diskussion) 23 mars 2016 kl. 18.50 (CET)

Det finns användare på Wikipedia som jag misstänker kan ha aspergers, men de misstankarna tänker jag hålla för mig själv. Ingen av dem har dock varit inblandad i diskussionen om de ryska uniformerna. Man behöver inte ha någon diagnos för att vara petimeter. Mitt intryck av diagnosanvändarna är snarare att de helst håller sig borta från diskussioner eftersom de tycker att det är jobbigt att interagera med normalfungerande användare. /ℇsquilo 25 mars 2016 kl. 09.27 (CET

Jag vill, likt Obelix, klargöra att jag på intet sätt förespråkar eller försvarar amatördiagnoser.Det finns få saker jag tycker så genuint illa om. Vilket givetvis inte har hindrat mig från att misstänka att arbetskamrater är bipolära. Det är svårt att vara konsekvent, som min far brukade säga. Få av oss lever som vi lär i alla stycken. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2016 kl. 01.35 (CET)

Jag vill också klargöra att i det exempel jag framförde hade användaren själv på sin användarsida skrivit han hade diagnosen Aspergers syndrom och hans diskussionssida är förskräcklig. Men jag är helt öppen för att det är fel av mig att utifrån ett exempel dra generaliserande slutsatser.Yger (diskussion) 26 mars 2016 kl. 09.58 (CET)

Om vi kanske helt kan släppa det där med inlärningssvårighet, tolkning av begrepp med mera, och hänför det till respektive diskussionssida? Några egna reflektioner: Liksom många här ovanför har jag också barn, vilket har minskat mitt skrivande här. Jag känner ofta pressen att "men hur kan jag använda sociala medier, men inte ta mig tid att skriva här?", men det är kanske egentligen inte konstigare än att det är lättare att sitta med en tidning än en faktabok när det är liv och rörelse runt omkring, och behov att gå ifrån. Det händer också ofta att jag känner en skuld att ro saker i land, som blivit liggande sedan jag var mer aktiv – men påminner mig då om att projektet är frivilligt och pliktfritt. Jag är glad att hela tiden se nya användare och högaktiva namn som jag inte lagt märke till förut. Det är en klar fördel med Wikipedias dynamiska upplägg, att användare hela tiden kan komma och gå, men det ändå hela tiden går framåt. Vivo (diskussion) 25 mars 2016 kl. 12.06 (CET)

Jag kanske är naiv men jag tror personligen att alla har tid att redigera Wikipedia åtminstone 5 minuter varje dag. Beroende på vilket jobb man har självklart. Tycker det personligen är lite nedlåtande att påstå att de som sitter och redigerar mycket på Wikipedia befinner sig i utanförskap eller har diverse diagnoser. Man kan vara tillfälligt arbetslös, bland annat. Däremot kan jag tycka att om man spenderar mer än 2-3 timme på Wikipedia varje dag så borde man ta på sig skorna och ta en promenad istället. Men det är bara min personliga åsikt. Sen kan det finnas gånger när man måste vara på Wikipedia längre pågrund av diverse uppgifter som man känner att man måste göra klart. Jag finner personligen ofta att jag redigerar kvällstid kanske 1 timme. Sen på helger försöker man att även sitta en stund. Jag tror att jag har ett ganska opretentiöst synsätt på Wikipedia och redigeringar. Alla gör så gott de kan, om de har 5 minuter i veckan eller 5 timmar varje dag, sen finns det de användare som tror de är gud själv och att alla andra är idioter men det är en annan diskussion. BabbaQ (diskussion) 26 mars 2016 kl. 14.19 (CET)

Här hemma har det inte funnits en TV på 20 år, så det hänger kanske lite på var man lägger tiden. -- Innocent bystander 26 mars 2016 kl. 14.26 (CET)

Litet handlar det väl också om simultankapacitet. Jag brukar redigera på Wikipedia även när jag ser på TV. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2016 kl. 14.34 (CET)

Och fem minuter - då kanske man kan rätta lite stavfel bland senaste ändringar eller rulla tillbaka klotter om vi talar artikelrymden. Möjligen lägga någon enstaka källbelagd mening om man tidigare lagt tid på att leta upp den. Wikipedia är beroende av personer som kan tänka sig att lägga betydligt mer än så. Sedan är det en annan sak att det nog långt ifrån passar alla.FBQ (diskussion) 26 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Min poäng var att det är bättre att lägga 5 minuter om det är det man har, än att inte göra något alls. Sen tror jag att många redigerar längre tid och oftare på vintern då man har mindre att göra pågrund av vädret bland annat. Har likt användaren Tostarpadius simultankapacitet så jag kan redigera och kolla TV samtidigt :) Själv tror jag att många liksom mig redigerar kvällstid och de som har jobb på kvällstid eller senare eftermiddag hinner nog redigera en hel del innan jobbet. Men visst, det finns nog många som är utan jobb tillfälligt och pensionärer som hinner redigera flera timmar varje dag.BabbaQ (diskussion) 26 mars 2016 kl. 21.47 (CET)

Skolprojekt igen

Är det någon som tycker Wikipedia är en bra plats för att bedriva skolprojekt nu igen? Jag tänker på användarna Jeswen, Hannacarlssons och kanske även AnnieJohansson92 och Tinispopovska. /Hangsna (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.10 (CET)

@Sara Mörtsell (WMSE):. Om vi bara kunde få lärare att börja med att källbelägga artiklar som redan finns istället för att börja med att skapa nya artiklar skulle mycket vara vunnet.//Hannibal (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.15 (CET)

Jag fick kontakt med den undervisande läraren tidigare idag när han bad om att få återkoppling på hur de kan förbättra sitt arbetssätt och sina bidrag, jag ska ge det till dem. Det de har gjort hittills har inte varit i samarbete med oss. /--Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.27 (CET)

Det finns de av oss som anser att Wikipedia är en bra plats för skolprojekt alltid. Med positiv feedback mot alla nybörjare (oavsett skolgång eller inte) har vi stor möjlighet till fler bidragsgivare. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 15.33 (CET)

Dessa artiklar (ett 8-tal) är skrivna i ett svårt språk och i några fall i avsaknad av rimlig inledning (att de är owikifierade och utan kategorier tar jag mycket lätt på). Jag funderade på hur hantera dessa och valde i något fel fixa bristerna fullt ut, inklusive själva inledningsraden (att säga att A är ett begrepp är ett vanligt nybörjarfel). I andra fall skrev Kelemtin om artikeln helt. I andra fall gjorde jag flytt till en undersida med kommentarer. För eleverna egen skulle tror jag dock det vore bra med någon som tog upp dessa basics, för det är orimligt att vi, förutom wikifiering etc) också skriver om själva texten. De är välkomna, men utan vettig introduktion blir deras möte frustrerande för både dem själva och ossYger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 15.57 (CET)

Hur man ger den positiva feedbacken är inte lätt. Jag skulle önska en större möjlighet att låta texter vara i upp till en vecka om det inte är heltokigheter så att den som skriver får möjlighet att själv åtgärda. Är det heltokigheter är flytt jättebra. Om halvtokigheter inte åtgärdas är det klart att radering eller, om man orkar, omskrivning är nödvändig. Men jag förespråkar starkt att vi kan låta artiklar ligga iaf en vecka owikifierade utan att pilla i dem för mycket. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.04 (CET)

Och hur skall vi vet vilka av de hundratal som skapas varje dag som skall "ligga en vecka"? om de tex var markerade med någon mall Skolprojekt skulle det var görbart men nu vet vi inget när de dyker upp. jag har i och för sig i detta lägga låtit några som inte var för dåliga ligga kvar utan att markera dem patrullerade men med mallen wikifiering behövs. Då vi i vanliga fallen ha noll i den kategorin så är de då lät följa upp några dagar senare, för åtgärder måste till. Vi vet också av erfarenhet att när kuren är slut är de 100% ointresserade göra något med de alster de skapat.Yger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.12 (CET)

Alla tycker jag. Jag inser att patrulleringen blir besvärligare med att hålla koll på veckogamla alster än nya. Men jag tror jag har föreslagit förr med vag respons att man använder nån "snällare" mall som datumstämplas och kategoriseras. Då kan man vara rejält hård mot alster som legat flera veckor utan att ha åtgärdats (mycket hårdare än man kan vara medan en fortfarande håller på och redigerar) och förhoppningsvis lyckas nya själva fixa en hel del vilket iaf jag hade uppskattat att få göra. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.20 (CET)

Jag har provat med det och det innebar en kraftig försämring av de nya artiklarna. Genom att ge snabb återkop~pling når vi skaparna och åtgärder blir vidtagna, efter bara 24 timmar kollar de inte länge wikipedia. Om vi låter skräpalster ligga kvar skapas det också länkar till dessa så dåligheten sprids.Yger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.27 (CET)

Man kan ge snabb återkoppling utan att redigera om hela artiklarna. Om en artikel fixas/raderas efter en vecka sprids inga dåligheter. Länkarna blir till rödlänkar vilket inte heller är något problem. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.30 (CET)

Man kan ge snabb återkoppling, men den uppfattas oftast inte, medan skarpare åtgärder gör så. Men jag avslutar denna tråd nu för min del. Jag har hård erfarenhet av olika modeller och funnit denna ger bäst resultat. Om andra vill prova andra modeller har jag inget emot det.Yger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.34 (CET)

Lärare i grundskolan bör avrådas att använda wikiskrivande som skoluppgift. Det är bara elever på A-nivå som klarar att uppfylla våra kriterier. Under gymnasiets andra och tredje årskurs däremot är den språkliga och källkritiska mognaden av det slaget att eleverna skulle kunna skriva artiklar som övning. Dock under förutsättning att läraren själv är insatt i hur artiklar redigeras och kan lära ut det. Redan i årskurs åtta får eleverna börja lära sig skriva arbeten som är uppställda på samma vis som på universitetet. När de går i årskurs två har de alltså haft tre års övning i att skriva saktexter. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.23 (CET)

De kan väl skriva artiklarna i sin sandlåda, få dem bedömda av läraren och sedan lägga ut dem? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 23 mars 2016 kl. 17.49 (CET)

I gymnasiets högre årskurser skulle det vara ett bra arbetssätt. I lägre årskurser skulle det innebära att läraren fick skriva om nästan alla texter och det vill nog ingen lärare hålla på med. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.53 (CET)

WP är ett ständigt tillgängligt uppslagsverk, som skrivs med syftet att tillgängliggöra verifierad kunskap. Försök, utbildning mm får därför - av respekt både för den informationssökande läsaren och alla seriösa och noggranna bidragsgivare - utan undantag hanteras så att artiklar som inte klarar grundläggande kvalitetskrav helt enkelt inte görs tillgängliga i artikelsamlingen. Det faktum att WP är öppet för alla att redigera och utveckla innebär inte att alla har rätt att göra vad som helst. Innehållet och arbetssättet är trots allt reglerat. Ingen, varken vi som är aktiva av eget intresse, eller lärare som ger uppgifter till sina elever, kan använda uppslagsverket med sina strikta och klara kvalitetsregler som plattform för en egen experimentverkstad. Lindansaren (diskussion) 23 mars 2016 kl. 19.20 (CET)

Jag håller helt med dig, Lindansaren, och jag uppfattar inte ditt inlägg som ett svar på mitt. Men om en Wikipediainsatt lärare lär ut tekniken till elever som är mogna att hantera den, så är det ingen skillnad på det och de skrivarverkstäder som ordnas regelbundet. I sig inga experiment, således. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 19.29 (CET)

Medhåll Ascilto, det finns ingen naturlag som säger att skolprojekt är experimentverkstäder så det är en halmgubbe. Jag tycker det är självklart att Wikipedia ska ha en plats i skolundervisningen och därmed låta elever läsa och redigera både som en del i undervisningen såväl som privat. Det finns bara fördelar att de får lärarstöd när de gör det.--LittleGun (diskussion) 23 mars 2016 kl. 19.34 (CET)

Antal segrar/guldmedaljer

Hej!

Med jämna mellanrum stöter man på påstående av typen " om Han/hon vinner två lopp till så passerar han/hon Ingemar Stenmark i antalet världscupssegrar " eller (citerat från Wikipedia) : " Fram till 13 augusti 2008 var Nurmi, Larissa Latynina, Mark Spitz och Carl Lewis de idrottare som tagit flest guldmedaljer i olympiska spel. Den dagen tog Michael Phelps sitt 10:e och 11:e guld i simning." På engelska säger man So what? Det är ju meningslöst att göra sådana jämförelser, som inte bygger på lika utgångsläge! Var det inte så, att på Stenmarks tid var ju antalet WC-tävlingar mindre än de är i dag. I det senare citatet kan man tänka sig att jämföra Nurmi och Carl Lewis, men de andra två tävlar ju i en annan 'klass'. Internationella simförbundet har ju fått med ett orimligt stort antal grenar på OS-programmet, liksom i andra mästerskap. Vill någon börja med något slags rankingsystem så borde man räkna antalet segrar i förhållande till antalet möjliga. Ex kulstötarna har en gren (någon kan kanske också delta i diskus). Att som Al Oerter ta guld i diskus vid fyra OS räknar jag som en av de stora prestationerna. Löpare som Nurmi och Lewis hade flera chanser och gymnaster och simmare massor av grenar. Om nu simförbundet vi ha en massa grenar på sina mästerskap, så är det helt ok, men då det gäller OS borde någon 'potentat' ta initiativ till färre grenar eller begränsning så att en deltagare får delta i högst 3 individuella grenar - gärna färre!

mih

Nisse Jansson

Ekenäs, FINLAND.

Ja, sådana jämförelser är ett problem. Men antalet medaljer i OS, antalet landskamper, antalet ligamål etc. är intressanta, trots att jämförelserna ofta är orättvisa. Och på Wikipedia finns ändå en möjlighet att problematisera dessa.--LittleGun (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.58 (CET)

Glad påsk

Glad påsk, lite för tidigt, men vill vara först :) med en cover som jag önskar att Wikipedia ska vara, lite bättre, mer spontan, ledig och samtidigt mer avancerad än originalet

https://www.youtube.com/watch?v=2TU7dE_9Vi4

--Klementin (diskussion) 25 mars 2016 kl. 17.12 (CET)

Fråga

Det har nyligen kommit många redigeringar från IP-adressen 195.154.128.226. Jag är inte helt säker på om dessa är bra redigeringar, och vissa av dem är lite svårförståeliga [3]. K9re11 (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.10 (CET)

IP-numret hade fått för sig att Linear A och Linear B på svwp borde ändras till "Linjär A" och "Linjär B" och började i stor skala att ändra. Caztorp återställde någon redigering med kommentaren att det är en "vedertagen internationella beteckning". Sedan kom IP-numret på andra tankar och ogjorde alla sina egna redigeringar men kom samtidigt med det svårbegripliga inlägget som antagligen ska tolkas som en begäran att flytta artiklarna vilket antagligen vore fel enligt Caztorps kommentar. Efter en paus har IP-numret hittat nya mål som att ändra på länkar som går till omdirigeringssidor och det är ju helt i sin ordning. Att ta bort alla blanktecken i mallanrop i artiklarna Egypten och Europeiska unionen känns omotiverat och svårbegripligt, men ingen direkt katastrof. Förutom på svwp har IP-numret varit och petat lite i artiklarna om Grekiska alfabetet på nowp, nnwp, dawp och kabwp! Sedan en halvtimme har redigeringarna upphört så det är väl bara att ha lite koll på om de återupptas på något mer destruktivt sätt. --Larske (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.35 (CET)

Av allt att döma är IP:t en öppen proxy. ÅBG, med andra ord. Riggwelter (diskussion) 25 mars 2016 kl. 22.39 (CET)

Släkten Hagnell

I en rad artiklar om medlemmar av släkten Hagnell används Hagnell, Patrik (2015). Sökandet efter en identitet - Genealogi över släkterna Brauns och Hagnell som källhänvisning. Denna skrift saknas i Libris och verkar inte omnämnas alls utanför Wikipedia. Av allt att döma rör det sig om en opublicerad skrift av samma person som lagt in uppgifterna på Wikipedia. Är detta verkligen en godtagbar källa? Enligt min uppfattning borde detta klassas som egen forskning. /Annika (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.17 (CET)

Jag håller helt med dig. Det är att betrakta som egen forskning, även enligt min mening. Obelix (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.21 (CET)

Ja, det låter så. Kanske @Pontuz: vet mer om släkten och om källorna. Jag såg i historiken att Pontuz plockat bort källor och uppgifter ur huvudartikeln om släkten, pga att källorna var falska. Matanb (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.25 (CET)

I de första versionerna av släkten Hagnell står det att boken är utgiven på Solentro som är ett företag där man kan få sin egen bok utgiven. Inte en OK källa med andra ord. Matanb (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.29 (CET)

De besläktade personerna har relevans och då de är släkt kan väl även en släktartikel vara på sin plats. Men källan verkar vara egen forskning. /Ascilto (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.35 (CET)

När artikeln Hagnell skapades lades falska källor in, se min min kommentar på ip-numrets diksussionssida som emellertid inte besvarades. / Pontuz (diskussion) 25 mars 2016 kl. 21.43 (CET)

Observera att allt tyder på att Användare:Pdh är samma person som författaren till nämnda skrift. Denne användare har inte heller besvarat den fråga du ställde på hans användardiskussion. /Annika (diskussion) 25 mars 2016 kl. 22.33 (CET)

@Pdh: är välkommen att kommentera saken./Annika (diskussion) 25 mars 2016 kl. 22.36 (CET)

Översättningar från andra språkversioner

Jag tillbringar rätt mycket tid med att översätta artiklar från andra språkversioner - ofta enbart med exempelvis finska Wikipedias artikel som källa, (naturligtvis översätts enbart verifierbar text). Jag undrar helt sonika om översättningar generellt har "lägre" värde eller "sämre" status än vanliga artiklar? Frågan är kluven, det framgår inte minst av Wikipedias egen paragraf om översättningar, men jag undrar vad ni tycker - bör man avskaffa möjligheten till översättning? Lantgård (diskussion) 27 mars 2016 kl. 17.47 (CEST)

Översatta artiklar som inte har någon annan källa än en annan språkversion har lägre status på grund av att de är sämre källbelagda. Artiklar där källorna har förts över och dessutom verifierats har samma status som övriga källbelagda artiklar. /ℇsquilo 27 mars 2016 kl. 18.28 (CEST)

Jag tycker det helt beror på ämnet. Artiklar om amerikanska filmer på svwp ser jag mycket som "trailers" till den på enwp, och tycker en sådan artikel är mycket bra även den är mycket kortare. En översättning om en artikel om en planet eller mindre känt forntida krig ser jag också enbart positivt på. Men översatta artiklar om sjukdomar är jag kritiskt till även om källreferenser är OK. Även om artiklar om modeämnen som Jämlikhet bedömer jag en översättning som tveksam och föredrar en skriven från scratch. Yger (diskussion) 27 mars 2016 kl. 18.48 (CEST)

Det är värdefullt att vidga referensramarna genom att översätta från andra språkversioner än den engelska. Det är dock viktigt att det som översätts är källbelagt i original. För utvalda artiklar (klassificerade som utvalda eller bra, märkta med stjärnor) brukar jag begära att översättaren själv skall ha granskat källorna eller åtminstone ange vilka källor som använts vid författandet av artikeln och vilka som bara förts över rakt av. Oftare än man tror finns källor på främmande språk tillgängliga på svenska forskningsbibliotek och kan beställas hem till alla folkbibliotek. Alla är inte överens om detta krav på att själv ha granskat källorna, de tycker att man kan lita blint på t.ex. enwp. /Ascilto (diskussion) 27 mars 2016 kl. 18.53 (CEST)

Vad gäller status finns det några användare som uttalat att de inte tycker att det är lika tjusigt. Någon har påtalat att det alltid blir dåligt om man inte är professionell översättare. Men det är absolut inte i den utsträckningen att det ens är i närheten av konsensus att avskaffa möjligheten. Det finns tvärtom många som menar att det är ett av de bästa sätten att komma igång att redigera och det är absolut inte ovanligt med översättningar. Så fortsätt gärna skapa fler artiklar baserade på material från andra språkversioner, externt källbelagda såklart!--LittleGun (diskussion) 27 mars 2016 kl. 20.47 (CEST)

Själv låter jag nästan helt bli att översätta eftersom jag tycker att det är lättare att skriva bra om jag inte utgår från någon annans formuleringar och slipper söka upp någon annans källor (vilket jag betraktar som en förutsättning för att en översättning skall vara trovärdig). Men för den som tycker att det underlättar att utgå från ett original på annat språk ser jag inga andra hinder. /Dcastor (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.44 (CEST)

I min "ungdom" här på WP översatte jag några artiklar, men slutade ganska snart med det då jag när jag granskade källorna upptäckte att det var mycket som var feltolkat, felrefererat, utelämnat, felciterat och så vidare. Det gick helt enkelt mycket lättare och blev betydligt bättre resultat att skriva direkt utifrån källorna. Dessvärre ser jag återkommande att artiklar översätts där referenslistan helt sonika förs över utan att den som översätter stämmer av om uppgifterna är korrekta - det gör att jag personligen har svårare att lita på översatta artiklar, tyvärr. //Vätte (diskussion) 28 mars 2016 kl. 02.53 (CEST)

Ett problem vid översättning är att terminologin inte alltid är densamma på olika språk, vilket innebär att man lätt kan göra misstag om man inte är väl insatt i ämnet. Några exempel från pigmentområdet: Det som heter "Chrome green" på engelska är inte samma pigment som heter "kromgrönt" på svenska, och det som heter "emerald green" på engelska är inte det svenska "smaragdgrönt". Jag antar att motsvarande problem finns inom andra områden. Även om man utgår från artiklar på andra språk så gäller det därför att kolla av terminologin mot svenska källor. --Chandra Varena (diskussion) 28 mars 2016 kl. 05.31 (CEST)

Det Vätte skriver är viktigt och förtjänar att formuleras i någon riktlinje. /Ascilto (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.32 (CEST)

Och exakt samma problematik finns för artikelflyttar också. Inte kräver vi att den som flyttar en artikel kollar igenom källorna, trots att det kan finnas (och ofta finns) massa fel. Man ska inte lita på varken översatta eller oöversatta artiklar. --افيراتير (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.43 (CEST)

Så länge vi inte har regelrätt import av artiklar är jag nöjd. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.55 (CEST)

Om man har bearbetat en artikel som ursprungligen bygger på en wiki på annat språk, och hittat egna (eller kollat och lagt in ursprungsartikelns) källor till alla väsentliga uppgifter, ska man då ta bort mallen som hänvisar till wikin på annat språk? --Chandra Varena (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.10 (CEST)

Observera texten i mallen: Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia. Så även om den bara delvis är baserad på ett annat språk, så kan mallen ligga kvar. Mallen finns där även av licens-skäl. Du får inte kopiera och översätta Wikipedia-material utan att ange källan. Du riskerar därför ett licensbrott om du ta bort eller att inte redovisa kopplingen till ursprungsartikeln. -- Innocent bystander 29 mars 2016 kl. 10.37 (CEST)

Tack då vet jag! --Chandra Varena (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.40 (CEST)

Mallen bör främst vara en akademisk källhänvisning. De flesta bidrag till Wikipedia uppnår inte verkshöjd och om en artikel har verkshöjd så är den verket, inte de enskilda bidragen. Edaen (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.42 (CEST)

Angående licensskälen så räcker det att använda redigeringssammanfattningen. Där kan man skriva att något är översatt och varifrån. --افيراتير (diskussion) 29 mars 2016 kl. 15.36 (CEST)

Juridiskt räcker redigeringssammanfattningen. Om den inte kommer först utan blir en i mängden kan det dock vara ett elände att hitta den för den som vill veta vilken version som använts. Då är diskussionssidan bättre, om man av någon anledning inte vill lägga in det i anslutning till själva artikeln. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 13.52 (CEST)

QR koder i Bagarmossen

Inspirerad av @Vivo:s insatser i Hedemora har redaktören för Sveriges hembygdsförbund börjat dra igång ett liknande initiativ, men då avseende stadsdelen Bagarmossen (där hon numer bor), och där jag är med på ett hörn. I motsats till Hedemora finns i Bagarmossen inte fullt med intressanta gamla byggnader som självklart är relevanta, så därför är ansatsen lite annorlunda. Dels blir det i många fall flera skyltar för en QR-kod/artikel och dels behövs det artiklar om ting som inte självklart är relevanta för egna artiklar och här vill jag stämma av innan vi går för långt. Ämnen som Bagarmossens centrum är inte konstigt och där ser jag inga problem vad jag ser med att få ihop en egen artikel som sedan fungera som fördjupningsartikel till huvudartikeln. Likaså artiklar om småhusbebyggelsen och flerfamiljshusen borde inte vara problematiska. I stadsdelen har det före nya bebyggelsen bara funnits två mindre byggnader, torp liknande, här kanske det börjar bli gränsfall men jag har sett att @Bysmon: skapat många fullödiga om sådan i Järfälla, så kanske OK ändå (och det blir inga substubbar utan ordentligt med bilder och bastext). Men sedan kommer vi till ämnen som Naturen i Bagarmossen (som går utöka 3-4 ggr till vad som nu står i artikeln) som också bör rymma "märkvärdiga" saker i skogen. Är det för flummigt för egen artikel? (QR-kodtekniken "kräver" egna artiklar annars hade jag nog föredragit ah den info i huvudartikeln). Om vi kommer till konkret handling kan det bli uppemot ett dussintal fördjupningsartiklar och ett 20-tal skyltar, dvs totalt nog över 30 tusen tecken. Jag hoppas också att @Holger.Ellgaard: så småningom kan komma med som rådgivare, så kvaliteten på artikeln blir den bästa, och att @Användare:Axel Pettersson (WMSE): också kan bistå med experts runt själva QR-koderna. Synpunkter?Yger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.31 (CEST)

Vad menar du med för slags "orelevanta" artiklar som nu inte kommer bli skapade? Vad är det som är märkvärdiga saker i skogen? --افيراتير (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.45 (CEST)

Kul intiativ! Ett tips är att det också går att ha QR-koder till "generiska" artiklar. Det vill säga de behöver inte vara explicit platsbundna, för Bagarmossen kanske Parklek, Radhus, Eternit, Miljonprogram, Bibliotek efter att snabbt skummat artikeln. Poängen är att de artiklarna ofta har större interwiki vilket är en av de stora poängerna med QR-kod. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.51 (CEST)

@Averater: En tidigare ishockeyrink, byggd av frivilliga krafter, där det nu är ett utegym, ett slukhål, en jättegryta, en uråldrig vägstump etc. Att ha en skylt vid de olika platserna är önskvärt, men att ha separat artikel om alla de småsakerna känns inte motiverat (och skulle knappast bli betraktade som relevanta). Frågan är om dessa omnämnda i en gemensam artikel som också säger lite om naturen i allmänhet kan motivera en egen artikel, vara relevant för egen artikel.Yger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.53 (CEST)

JAg är helt novis med tekniken här, men går det inte att länka till omdirigeringar? -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 10.54 (CEST)

Det går att länka till omdirigeringar. QR-koden är bara en url, går den via QR-pedia så känner QR-pedia av vilket språk mobilen har och länkar till den interwikin.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 11.01 (CEST)

"Märkvärdiga saker" i skogen kan vara fornminnen, stöttestenar, läketräd, trefaldighetskällor. Där funkar också generiska länkar bra.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 11.01 (CEST)

Så det måste finnas ett WD-objekt för att det ska funka? -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 11.04 (CEST)

Oj, nu blev jag osäker. Tekniken är inte avhängig av Wikidata, för den fungerade innan Wikidata fanns. Fanns ingen interwiki laddades artikeln bara upp till telefoner med samma språk som artikeln fanns på, andra fick en fråga om de ville dit. Så funkar det nu med, men jag har inte lyckats hitta någon artikel utan wikidataobjekt, bara utan interwiki. Vet du någon sådan kan jag testa. Hur wikidata påverkat vet jag inte så hoppas någon som faktiskt vet hur det funkar kan berätta.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 12.23 (CEST)

Våra fornminnen kommer säkert att ha egna WD-objekt utan att nödvändigtvis ha egna artiklar så småningom. De kan vara värda att testa med. Jag känner dock inte till några sådana sidor nu. -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 14.11 (CEST)

Innocent bystander: Jag kanske missförstår dig, men QR-pedia bygger på att man länkar till en Wikipedia-artikel. Det är hela poängen, man länkar aldrig till ett annat projekt. Vitsen är att när den sen får interwikilänkar kommer användaren till den spårkversion som telefonen har som språkinställning.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 17.39 (CEST)

Jag testade att skapa QR-koder till https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl och https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl. Omdirigeringen Carl, som inte har något Wikidata-objekt, får en annan QR-kod än artikeln Karl som den pekar på. QR-pedia säger Carl bara finns på ett språk medan Karl som har Wikidataobkjekt med språklänkar finns på 10 språk. 90.229.134.107 28 mars 2016 kl. 14.37 (CEST)

LittleGun Här hittar du artiklar som inte är kopplade till Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 mars 2016 kl. 14.47 (CEST)

Kul initiativ! På Hedemora gammelgård har vi främst koder som länkar till generiska saker, såsom loftbod, flottning och linbasta, men även lite om geografin omkring (såsom Badelundaåsen och Hönsan). Hela listan: WP:Projekt Hedemora/Gammelgården. Saker som kan tänkas byta namn bör få en mer specifik omdirigeringssida och QRpedia-koden länkad till denna. Detta har exempelvis gjorts med Teaterladan, där QRpedia-koden går till Teaterladan, Hedemora. Det skapar inga problem med språken. Vivo (diskussion) 28 mars 2016 kl. 15.35 (CEST)

När jag frågade Axel om detta uppfattade jag dock att omdirigeringar inte funkar/det måste finnas en WD-objekt för att hitta till olika språk. Om omdirigeringar fungerar så försvinner det mesta (av teknikproblem) jag skrivit högst uppe. Intressant också med de generiska artiklarna, något att grunna mer på för oss i "vår" arbetsgruppYger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.19 (CEST)

Mittåt, det jag frågade om var länkning till en rubrik i en artikel, och det har ingen påstått går (att då få till en länk till andra språk).Yger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.26 (CEST)

Det går att ha bara omdirigeringar i ett Wikidataobjekt. Men det går inte att skapa dessa medan sidan är en omdirigering. Man får först skapa sidan, koppla in objektet och sedan göra om sidan till en omdirigering. Det kan man göra i flera språk om man vill. Se exempelvis Elly Jackson som har interwiki till enwp trots att de inte har ngn artikel, utan bara en omdirigering som leder till bandet. -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 16.47 (CEST)

QR-pedia har egentligen inget med Wikidata att göra, annat än för att eventuellt hitta interwikilänk. Jag kollade med en artikel som inte har wikidataobjekt (Papegoja (adelsätt)) och den öppnas via QR-pedia utan konstigheter. När (om) den sen får interwiki så kommer QR-pedia omdirigera till rätt språk enligt det. Oberoende om den har interwiki via Wikidata eller inte som det verkar.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 17.39 (CEST)

Pseudovetenskap och evolutionslära

Teorier kring mänskligt beteende kopplat till evolution brukar innefattas i begreppet Evolutionspsykologi. Exakt hur ärftligheten ser ut hos olika personlighetsfaktorer är kontroversiellt och vad i människans utvecklingshistoria som kan tänkas ha påverkat dem är höggradigt spekulativ. Dock är evolutionslära och genetikens betydelse för oss som individer allmänt vedertagen på grund av väldigt omfattande empiriska data. Det här stycket som finns i artikeln om evolutionspsykologi tycker jag är problematiskt då jag anser att det ger alldeles för stor tyngd åt pseudovetenskap:

"Evolutionspsykologin är kontroversiell inom delar av traditionell samhällsvetenskap och humaniora. Framför allt hos förespråkare av socialkonstruktivistiska, postmodernistiska eller poststrukturalistiska perspektiv. Genusvetenskap och sociologi (som ibland kritiseras för sociologism) är fält som ofta avvisar evolutionspsykologin, medan evolutionspsykologer menar att personligheten till ungefär lika delar är en effekt av biologisk arv och social miljö."

Jag skulle tycka att det kan räcka med en kort mening, typ "Evolutionspsykologiska slutsatser förkastas av många genusvetare och sociologer".

Då undviker man att kalla pseudovetenskap för "vetenskap" och ge den alltför stor plats, men den minoritet som tror på genusvetenskap blir ändå omnämnd.

Vad har wikipediagemenskapen för uppfattning i frågan? Det kanske är många här som tror att genusvetenskap och poststrukturalister har mycket viktigt att säga om människans beteende? Agge2 (diskussion) 29 mars 2016 kl. 02.56 (CEST)

Evolutionspsykologi befinner sig i en obskyritet och rönt massiv kritik. Kritik kommer från allehanda forskningsfält på grund av usel/undermålig empiri och statistikhantering (och inte allt för sällan direkt rasistiska målsättningar/tillämpningar med studierna); inte bara av samhällsvetenskaperna, humaniora och beteendevetenskap, utan även från naturvetenskapen. Att försöka framställa det på annat sätt tycker jag är djupt problematiskt. Du har tidigare framfört ståndpunkter att exempelvis sociologi inte är vetenskap (i en artikel som handlar om rasism). Nu gör du det igen, fast här på Bybrunnen. Jag anser att även detta förhållningssätt är djupt problematiskt när du försöker applicera det på uppslagsverket. Vad hoppas du uppnå genom att kalla vedertagen och erkänd vetenskap för pseudovetenskap? dnm ^{(d | b)} 29 mars 2016 kl. 04.17 (CEST)

Jag tolkar inlägget som att användaren anser att humanioraskolorna socialkonstruktivism, postmodernism och poststrukturalism är pseudovetenskap. Det bör isåfall föras i bevis med källor. Det räcker inte med egna åsikter eller de legio dispyterna mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. /Ascilto (diskussion) 29 mars 2016 kl. 11.43 (CEST)

Och dnm:s inlägg säger ungefär samma sak om evolutionspsykologin som Agge2 säger om genusvetenskap m.m. Att kalla vetenskaper man ogillar för ovetenskapliga är inte konstruktivt i någondera riktningen. Men detta är en diskussion som hör bättre hemma på Diskussion:Evolutionspsykologi än på bybrunnen. Lsj (diskussion) 29 mars 2016 kl. 12.42 (CEST)

Lika goda kålsuparteorin är tillbaka va, Lsj? Men om du ska omtala mitt inlägg med ärligt uppsåt så ser även du att jag aldrig sade att evolutionspsykologi är ovetenskapligt. Faktum är att jag kan alldeles för lite om evolutionspsykologi för att uttala mig om den saken, däremot hänvisade jag till en sida som sammanfattar en synnerligen omfattande och dräpande kritik som riktas mot evolutionspsykologin i många avgörande delar (från hela det etablerade vetenskapliga spektrumet). Det är alltså en kvalitativ skillnad. Däremot håller jag med om att diskussionen hör hemma på annan plats än här, om nu inte Agge2 vill veta om gemenskapen är beredd att klassa etablerad vetenskap som pseudovetenskap. Utan att med säkerhet veta tror jag att det är det som är meningen med hans inlägg, annars skulle han inte postat den här med en såpass generell ingång. dnm ^{(d | b)} 29 mars 2016 kl. 13.29 (CEST)

Vilka gener som påverkar vad i det mänskliga beteendet, hur spridningen av dessa gener kan ha gynnats genom naturligt urval, vad i det mänskliga beteendet som beror på arv och vad som beror på miljö är svåra frågor. Jag förstod att Dnm skulle dyka upp här. Jag tänkte avvakta några veckor för att se vad wikigemenskapen i stort anser. Personligen ser jag debatten om huruvida människan är ett resultat av evolutionen eller inte lite grand som en diskussion mellan människor som tror att jorden är ett klot och människor som tror att jorden är platt. Plattjordsförespråkarna (evolutionsförnekarna) hänvisar till sina egna plattjordstidskrifter och försöker man lägga in material från kollegialt granskade artiklar om uppskattningar av kognitiva förmågor och personlighetsfaktorer och deras evolutionära bakgrund så raderas de av evolutionsförnekarna. Jag vill bara få en hint av vartåt den genomsnittlige wikipediabidragaren lutar.Agge2 (diskussion)

Jag lutar åt arbetsro. /Hangsna (diskussion) 29 mars 2016 kl. 18.05 (CEST)

Agge2 är blockerad i 3 dygn enligt motivering på hans diskussionssida. Om man har synpunkter på det så kan man ta det t ex där eller på min diskussionssida, men inte i den här tråden. /NH 29 mars 2016 kl. 18.59 (CEST)

Jag har inte följt historiken i relevanta artiklar i detalj, men mitt intryck är att de kreationister som lyckas åstadkomma strul på enwp inte är lika välorganiserade här, om de ens finns alls. Under alla de år jag varit här har jag inte ens hört talas om ett redigeringskrig i den vägen.

Inte ens en sådan artikel som Jesu historicitet som kanske är Wikipedias mest redigerade (och krigade) artikel på enwp har en särskilt problematisk historik här. Går du in i vår artikel här och tittar 500 redigeringar bakåt i tiden, kommer du till 2006.

De barrikader som trots allt funnits i dessa läger, har snarare handlat om hur kyrkan i Sverige ska beskrivas före Luther, vilket utrymme arianistiska ideer ska ges när det kommer till treenigheten och huruvida det är en bra ide att ha kategorier för religösa sekter.

Så barrikaderna är här mer interna inom de olika disciplinerna än de finns mellan dem. -- Innocent bystander 29 mars 2016 kl. 18.53 (CEST)

@Agge2::Den genomsnittlige wikipediabidragaren lutar inte åt något håll alls eftersom den inte har den akademiska insikten i ämnet som krävs. Någon hint från det hållet tror jag inte att du kan förvänta dig, och det borde du själv kunna inse. Det finns troligen några inom wikigemenskapen som är kompetenta att ta upp diskussionen, och de får väl ge sig till känna om de så vill, men om du vill ha någon allmän debatt i det här ämnet skulle jag föredra att du flyttar till annat forum än wikipedia. Wvs (diskussion) 29 mars 2016 kl. 18.57 (CEST)

Jag konstaterade att Agge2 i sin blogg argumenterade för att europeer var genom evolutionär utveckling mer altruistiska än människor från andra världsdelar. Jag tror att oavsett hur man ställer sig till evolutionspsykologi så är det en ganska djärv och fantasifull evolutionspsykologisk tolkning.FBQ (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.11 (CEST)

Särskilt med tanke på Agge2:s tidigare partivänner... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 mars 2016 kl. 23.16 (CEST)

{{kb}} Jag har läst ganska mycket evolutionspsykologisk forskning, men har inte stött på någonting sådant. Den forskning jag sett som öht tar upp olika folkgrupper handlar mycket mer om att hitta gemensamma nämnare än om att hitta skillnader. Lsj (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.29 (CEST)

Lsj, du är forskare... Du läser nog det som är "bra forskning" och inte det som ligger ingränslandet... Adville (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.43 (CEST)

Nej, jag kan säga att jag tycker Dmn:s uttalande var väl skarpt. Jag vet givetvis att det finns stark kritik mot evolutionspsykologin från viss humaniora. Men i stort sett alla forskare är ju överens om att såväl människans medvetande som dess kropp genomgått evolutionen. Jag tycker dock inte den är att likställa med pseudovetenskap. Men då handlar det inte om tolkningar som de Agge2 för fram. Om jag får tid över och hittar någon bra översikt över evolutionspsykologins forskningshistorik kan jag gärna försöka förbättra artikeln. Annars ser jag hellre att den ser ut som den gör än låter Agge2 ge sig på den.FBQ (diskussion) 30 mars 2016 kl. 00.30 (CEST)

@FBQ: Själv har jag inte kallat evolutionspsykologi för pseudovetenskap i något av inläggen ovan, så jag vet inte vad som var "väl skarpt". Jag kan för lite om fältet för att uttala mig om det (och Wikipedia är heller inte arenan för det).

Mitt inlägg bygger i mycket på det som delvis kan läsas här (Criticism of evolutionary psychology) och på hur olika rasbiologiska institut försöker beslöja sina studier i termer av "evolutionspsykologi" eller "sociobiologi". Även Agge2 har varit inne på att ändra från ordet/benämningen "rasbiologi", som han tycker låter negativt, till evolutionspsykologi, vilket är en formulering han finner mer modern.

Jag förnekar inte evolutionen eller hur det påverkat medvetandet med mera hos djurlivet på jorden, absolut inte alls. Det är heller ingen omöjlig position för forskare att ha samtidigt som samma personer framför en hård kritik mot evolutionspsykologin. Jag kan däremot erkänna att jag personligen är (starkt) skeptisk till biologisk determinism kopplad till historia och kultur (en koppling som historiskt varit ödesdiger), samt teorier och slutsatser som inte kan prövas eller som inte tål granskning. Hur vanliga dessa problem är för just evolutionspsykologi i relation till etablerad vetenskap vet jag inte, men frågorna för EP:s del tas, åtminstone delvis, upp i länken jag lämnat ovan. dnm ^{(d | b)} 30 mars 2016 kl. 01.25 (CEST)

@Dnm: Nej, formuleringen var Evolutionspsykologi befinner sig i en obskyritet och rönt massiv kritik. Kritik kommer från allehanda forskningsfält på grund av usel/undermålig empiri och statistikhantering (och inte allt för sällan direkt rasistiska målsättningar/tillämpningar med studierna). Jag tycker att det inte riktigt är en rättvisande bild. Jag vet som sagt att det finns en naturvetenskapligt orienterade evolutionspsykologer och en del humanister, men jag upplever inte alls att evolutionspsykologin befinner sig i någon obskyritet, och de flesta forskare befinner sig ju trots allt i ett mellanrum, där man vill se både arv och miljö som viktiga faktorer för människors utveckling. Det finns exempel på evolutionsbiologiska slutsatser som varit dåligt underbyggda, ofta för att de redovisat en väldigt förenklad bild, men det är ju inte samma sak som att hela vetenskapsgrenen skulle vara ifrågasatt. Och visst finns de här rasbiologiska tankegångarna som Agge2 representerar men jag kan knappast se att de är kännetecknande för evolutionspsykologin i sin helhet, tvärtom handlar det om en ytterst liten marginaliserad grupp med obetydlig betydelse för forskningen som helhet. Jag vet inte om jag kan se evolutionspsykologin som mindre empirisk än mycket annan forskning. Det går att empiriskt studera hur människor skiljer sig från apor eller från olika förmänniskor, eller om olika etniska grupper skiljer sig från varandra. De studierna kan vara baserade på ett selektivt eller för litet urval för att vara signifikanta men det gäller ju också annan forskning. Det går också att ifrågasätta eventuella slutsatser kring hur de skillnaderna har uppkommit. Men så är det ju också inom annan forskning. FBQ (diskussion) 30 mars 2016 kl. 15.06 (CEST)

@FBQ: Det är riktigt att jag inte lindat in kritiken i ulltussar, men den bygger på bland annat det (breda) underlag jag hänvisat till. Ifall kritiken är "väl skarp" i länken kan jag inte uttala mig om, men den speglar rätt bra den bild jag fått av ämnet i övrigt (det kan också vara så att vi talar förbi varandra, att vi talar om olika saker). Har du läst länken jag gav ovan? dnm ^{(d | b)} 31 mars 2016 kl. 04.03 (CEST)

Det är möjligt vi talar förbi varandra. Jag har läst sidan du länkade till men utan att ha läst arbetena som citeras. Kritiken på sidan handlar om mycket olika saker, mycket av kritiken handlar snarare om kritik mot forskares tolkning av resultaten och inte ifrågasättande av grunden för evolutionspsykologin, dvs att människans psyke är påverkad av våra gener och vår evolution. Jag tycker inte att artikeln är objektiv om den är tänkt att beskriva allmän konsensus kring evolutionspsykologi. Sedan uppfattar jag inte att artikeln är tänkt så utan att handla om kritik som riktats mot evolutionspsykologin. En bättre artikel i så fall är en:Biopsychiatry controversy. Oavsett våra personliga ståndpunkter skall ju wikipedia återge vetenskaplig konsensus och jag upplever inte alls att den är den som skildras i artikeln du länkar till.FBQ (diskussion) 31 mars 2016 kl. 21.25 (CEST)

Vad är forskning utan tolkningar? Och det är där problemet ligger, i tolkningarna. Men det är inte bara tolkningarna som slås ned på. Även fokus, metoder och möjligheten till upprepning och testningen brister. Att människans psyke är påverkat av våra gener och evolution är ju inget jag ifrågasatt någonstans, och en kritik mot evoultionspsykologi handlar inte om att ifrågasätta evolutionen eller att vårt psyke utvecklats evolutionärt (det är här vi tala förbi varandra). Jag tycker inte du ger en rättvis bild av artikeln jag länkat till. Den är saklig vad jag kunnat se och någon kontrovers tycks inte heller finnas runt den. Jag ska senare ikväll läsa artikeln du länkar till. dnm ^{(d | b)} 1 april 2016 kl. 15.48 (CEST)

Då trådstartaren blockerades för att ha startat den här tråden vore det rimligt att även radera tråden. Förespråkare av de nämnda intressesfärerna håller med fördel vidare diskussioner på respektive artiklars diskussionssidor.//Romulus74 (diskussion) 30 mars 2016 kl. 03.18 (CEST)

Jag vet inte om användaren blockerades för att han startade den här tråden. Det var nog snarare användarens andra inlägg som luktade trolleri. Förnekare av evolutionspsykologin => Förnekare av evolution => Förnekare av vetenskap => Förnekare av att jorden är rund => Illuminati!

Mitt svar på det inlägget var att vi här mycket sällan biter på den typen av bete.

Det betyder inte att det inte finns användare här som är starkt kritiska till vissa vetenskaper. Själv är jag skarpt kritisk till Psykologin/Psykiatrin eller kanske framförallt dess metoder och ibland dess modeller. Men det betyder inte att jag ger mig in i stora wikidraman om dessa ämnen. Det finns en etablerad konsensus som kan starkt ifrågasättas. Men det betyder inte att Wikipedia är mediet där detta ifrågasättande ska ske. -- Innocent bystander 30 mars 2016 kl. 10.09 (CEST)

Min inställning till just evolutionspsykologi är som flera andras - jag kan för lite för att vara kritisk. Men det är troligt att den vetenskapen likt andra kan vantolkas för ideologiska syften. När det gäller vetenskap i allmänhet är jag kritisk till när humaniora och samhällsvetenskap försöker efterlikna naturvetenskap och låtsas som om t.ex. kvantitativa metoder utesluter tolkning. (Detta apropå psykologi/psykiatri.) /Ascilto (diskussion) 30 mars 2016 kl. 12.33 (CEST)

Radera den behöver vi inte göra. Det har trots allt framförts intressanta synpunkter. Däremot är det nog klokt att lämna den och gå vidare, exempelvis genom att ta samtalet där det främst hör hemma. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 03.59 (CEST)

Kategori:Levande personer

Varför använder vi denna egentligen? Hur kan vi någon veta att någon lever när artikeln läses, och är det någon som blir klokare av att den är åsatt? Borde den helt tas bort?Yger (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.02 (CEST)

Det står lite om syftet högst upp på sidan. --Larske (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.09 (CEST)

"Purpose: Because living persons may suffer personal harm from inappropriate information, we should watch their articles carefully. This category exists to help Wikipedia editors improve the quality of biographies of living persons by ensuring that the articles maintain a neutral point of view, maintain factual accuracy, and are properly sourced.". /Annika (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.13 (CEST)

Men är inte det samma sak som att de inte har kategorin avlidna?Yger (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.27 (CEST)

Jag har alltid trott att vi har det som komplement till Avlidna-kategorierna så att alla biografier alltid har två kategorier, Födda respektive Avlidna/Ännu Ej Avlidna. --MagnusA 29 mars 2016 kl. 14.34 (CEST)

Vi har inte haft den så länge. Den har införts efter att jag blev aktiv här för snart sju år sedan. Det måste ha föregåtts av en diskussion. Jag ser mycket positivt på kategorin, men det finns givetvis en gråzon gentemot "Dödsår saknas". Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.49 (CEST)

En anledning kan vara det föreslagna sättet, [4], att lista senaste ändringar i artiklar som tillhör kategorin. Något motsvarande sätt att lista senaste ändringar i artiklar som inte ligger i någon del av kategoriträdet kanske inte finns lika lättillgängligt. --Larske (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.51 (CEST)

Precis. Kategorin kan betraktas som en hjälpkategori för de som redigerar snarare än att vara en hjälp för läsaren att personen är vid liv. Om det finns motstånd föreslår jag snarare att kategorin görs dold än att den tas bort. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 mars 2016 kl. 15.16 (CEST)

Jo, den har på det viset mer syfte än avlidna/födda-kategorierna, vars syfte jag inte riktigt förstår längre. -- Innocent bystander 29 mars 2016 kl. 15.59 (CEST)

I mitt patrulleringsarbete är den absolut vanligaste behövliga åtgärden att lägga in kategorier. Och det är ju odramatiskt, men det innebär också att det är jag som lagt in ett otal "Levande personer" och då utan att veta om personen lever eller ej. Och jag lägger in n utifrån enbart att uppgift om avliden saknas, men undviker lägga in den på personer födda på 1910- och 1920-talen. det vill säga kvaliteten på den uppgiften är mycket lågYger (diskussion) 29 mars 2016 kl. 16.59 (CEST)

Varför skulle kategorin inte vara till hjälp för vanliga läsare? Det är väl minst lika intressant för läsaren att kunna hitta levande svenska författare ("incategory:Svenskspråkiga_författare incategory:Levande_personer") som svenska författare avlidna t.ex. 1953 ("incategory:Svenskspråkiga_författare incategory:Avlidna_1953")? AlphaZeta (diskussion) 29 mars 2016 kl. 17.28 (CEST)

Det måste också betraktas som betydligt mindre dramatiskt att på oklara grunder felaktigt "levandeförklara" någon än att göra en oriktig dödförklaring. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 19.06 (CEST)

I osäkra fall är det bättre att använda kategorin Kategori:Möjligen levande personer. Vi bör enbart dödförklara personer som antingen är bekräftat döda, eller vars ålder är såpass hög att det vore mycket osannolikt att personen ifråga fortfarande lever. I övrigt stöder jag Kategori:Levande personer av flera anledningar som tidigare har nämnts. Bland annat kan det vara nödvändigt att mer noggrant kontrollera nya uppgifter som läggs in i artiklar om nu levande personer, och då är Special:Senaste relaterade ändringar/Kategori:Levande personer ett perfekt sätt att följa sådana ändringar. --Omnibit (diskussion) 30 mars 2016 kl. 00.11 (CEST)

Som svar på ursprungsfrågan: det har med denna sida att göra.//Hannibal (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.49 (CEST)

Sockenproblem

När folkskolans läsebok framställdes på 1860-talet och när Nordisk familjebok planerades på 1870-talet så valdes landskapen som enhet för att beskriva Sveriges geografi, natur och lokala historia, just eftersom landskapsgränserna är beständiga och sällan ändras. Det är en tradition värd att vårda. I analogi med det skriver vi om geografi, natur och historia i sockenartiklar och inte i distriktsartiklar (och ibland i häradsartiklar istället för i kommunartiklar - det borde utvecklas i vart fall för lokal historia, medan geografi och natur känns mer motiverat i kommunartiklarna). Formateringen av våra sockenartiklar liknar också NE:s artiklar om församlingar (tyvärr har de anpassat dessa till kyrkans sammanslagningar varpå information kastats i sjön - själv har jag en äldre NE på dvd men det tröstar ju ingen annan).

Till saken. Jag pysslar just nu med att koppla samman artiklar om socknar, naturreservat och sjöar för ett femtiotal kommuner. I praktiken är det inte helt enkelt att tillämpa ovanstående princip. Närmare bestämt när det kommer till historiska städer. Städerna låg ju utanför sockenindelningen. Skall man skriva att ett reservat ligger i Ytterby socken och Kungälvs stad, eller skall man skriva Ytterby socken och Kungälvs församling? Om man bollar olika eventualiteter fram och tillbaka landar jag på Kungälvs stad eftersom det är en beständig enhet. Församlingar är ju numer enbart kopplade till kyrkan. Även om de historiskt haft annan betydelse kan det bli förvirrande att skriva om församlingar.

När det gäller storstadsområdena finns ett annat problem. Även om expansionen ägt rum från andra halvan av 1800-talet har människor ingen kontakt med den ursprungliga socknen. Bor man i Årsta eller Aspudden vet man inte att man bor i Brännkyrka socken. Beträffande motsvarande stadsdelsnämndsområden, så ändras ju dessa mer eller mindre regelbundet. Jag tänker att man då kan koppla information till stadsdelarna som är en del av fastighetsindelningssystemen och mer beständiga.

Men jag är inte helt säker ifråga om något av problemen och efterlyser synpunkter. /Ascilto (diskussion) 30 mars 2016 kl. 13.42 (CEST)

Jag fastnade på samma sak som du beskriver. Socknar en bit utanför tätorter "fungerar" som beskrivningsbas av de saker du nämner och områdena har varit förhållandevis beständiga. Dessutom, förutom i delar av Norrland, så finns det en känsla av i vilken socken man "bor". För de äldre städerna, köpingar och socknarna omkring som inkorporerats i dessa tätorter gäller inte detta på samma sätt. I vissa tätorter som Göteborg fortlever de äldre sockenområdena i många fall som stadsnämndsområden. I Stockholm har stadsdelar blivit relativt stabila över tiden. I Halmstad tex tycker jag dock stadsdelar är för "löst" för att basera något på.Yger (diskussion) 30 mars 2016 kl. 13.56 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Eftersom Wikipedia är ett folkbildningsprojekt ser jag det som en god ordning att använda socknar även för Söderort och liknande utkantsområden. Stadsdelarna har inte existerat särskilt länge i dessa fall. På motsvarande sätt bör man hantera exempelvis hela Hisingen. Hur man bör hantera gränsdragingen mellan Göteborg och Örgryte är mer komplicerat. Även om stadsgränser alltså är mindre beständiga än sockengränser stöder jag tanken med Ytterby socken och Kungälvs stad. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 14.01 (CEST)

Då socknar endast är ett historiskt begrepp bör de väl aldrig användas utanför ett historiskt kontext. Nu har vi ju distrikt som i många fall motsvarar sockenindelningen. Att till exempel säga att Hålta naturreservat ligger i Hålta socken bör vi av folkbildningsskäl undvika, då Hålta socken inte längre existerar. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 30 mars 2016 kl. 14.12 (CEST)

I så fall existerar inte landskap heller och har egentligen inte gjort det sedan 1634. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 14.24 (CEST)

Ett problem om man säger att socknarna är ett historiskt begrepp är att lantmäteriet fortfarande använder jordebokssocknarna även om de inte längre använder gränserna som särskiljning mellan byar eller gårdar med samma namn i samma kommun. Då distriksindelningen beslutades gjordes ingen kontroll hur dessa särskiljningar förhåller sig till distrikten, det kan alltså finnas flera platser med samma namn i samma distrikt. Som distrikten inte heller har någon annan funktion än statistisk tycker jag inte att det är läge att införa dem som ersättning. Hur man skall göra i anslutning till städerna är jag osäker på. Delvis handlar det väl om det finns risk för förväxling på grund av flera platser med samma namn i samma stad.FBQ (diskussion) 30 mars 2016 kl. 15.18 (CEST)

Och Riksantivaieämbete med flera använder socken som redovisning av fornminnen etc. Det är Inte ett historiska begrepp utan en indelning som används aktivt i detta nu. Däremot har även RAÄ problem med de stadsnära områden.Yger (diskussion) 30 mars 2016 kl. 16.17 (CEST)

Tills vidare löste jag problemet med sockenfria städer med formuleringen "inom den historiska Kungälvs stads område". Otymplig, men som jag tror någorlunda tydlig. /Ascilto (diskussion) 30 mars 2016 kl. 18.13 (CEST)

Det är bra att använda begrepp som är någorlunda beständiga. Därför beskrivs Göteborg på Wikipedia (liksom på flera andra ställen) utifrån de 83 historiska stadsdelar, som tidigare använts av kommunen för fastighetsindelning och gatuindelning. Det har visat sig vara ett bra beslut, då kommunen numera knappt själva vet hur de skall dela in gatorna.--Historiker (diskussion) 30 mars 2016 kl. 19.25 (CEST)

Jag ser socknar och städer som parallella enheter och församlingar som en nivå under. Som exempel så uppgick ju Brännkyrka socken i Stockholms stad och inte någon församling. En socken kunde ju innehålla ju flera församlingar som i exemplet Brännkyrka Enskede församling och Brännkyrka församling. /ℇsquilo 31 mars 2016 kl. 09.32 (CEST)

Brännkyrka fördes över till Stockholm i administrativt, judiciellt och kommunalt hänseende, lite senare också i kyrkligt. Socken är ett ganska vagt begrepp.

1) Enligt k. brev d. 22 mars 1912 är Brännkyrka socken fr. o. m. år 1913 i judiciellt, administrativt och kommunalt hänseende införlivad med Stockholms stad. (Jfr anm. 22 under Stockholms län). I fråga om de ecklesiastika förhållandena fann K. Maj:t däremot ej skäl att för det dåvarande föreskriva annan ändring än den, som föranleddes därav, att, jämlikt lagen om folkskoleväsendet i Stockholm d. 15 maj 1903, folkskoleväsendet utgör en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom en kommun har att vårda. – Jämlikt k. brev d. 31 dec. 1913 utbröts emellertid Brännkyrka församling d. 1 maj 1914 från Huddinge pastorat till eget gäll ävensom skildes från Södertörns kontrakt och Strängnäs stift samt förlades i ecklesiastikt hänseende till Stockholms stad och under Stockholms stads konsistorium.

Landskap och socken är beständiga för att de inte är väl avgränsade. Län, kommuner och församlingar har skarpa gränser. Landskap och socknar ett centralområde, gränserna är vaga och är ett diskussionsämne utan egentlig praktisk betydelse. Edaen (diskussion) 31 mars 2016 kl. 09.52 (CEST)

Min åsikt är att vi även här bör använda oss av hittbarhetstanken, d.v.s. det som WP:POMMF är ett exempel på. Var kan folk tänkas leta efter information om de här sakerna? Därmed inte sagt att informationen ska ligga på "fel" ställe, men att vi kan utnyttja våra länkar för att visa folk var informationen hittas. Så även om vi lägger informationen på "rätt" ställe (oavsett vilket det är) så kan det finnas länkar. Om jag skulle skriva om de saker Ascilto tar upp i sitt exempel skulle jag, oavsett vad resultatet av den här diskussionen blir, se till så att det finns en mall som tydligt beskriver att "information om XXX finns i artikeln om YYY". Förlåt om jag beskriver självklarheter, men ibland är det lätt att missa sånt.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.31 (CEST)

Om man väljer 'landskap' och sedan 'socken' i Fornsök får man sockengränserna på kartan, efter att under 'kartinställningar' ha kryssat i rutan 'socken'. /Nesse (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.37 (CEST)

På min användardiskussion finns en karta över gränserna för Rödene socken. Det finns också en länk till RAÄ:s sockengräns för samma socken. Mina gränser bygger på ekonomiska kartan, RAÄ:s på hur de såg ut när digitaliseringen skedde. Det är ganska stor skillnad. Edaen (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.48 (CEST)

@Hannibal: I distriktsartiklar har jag under Se även börjat skriva in: "För natur och historia, se X socken". Ex Skepplanda distrikt. @Edaen: Våra sockenartiklar är välmatade och följer mönstret från NE:s församlingsartiklar, som i sin tur tagit upp mönstret från framförallt Rosenbergs sockenartiklar. Socknarna har funnits i hundratals år, därför är det naturligt att beskriva natur och historia i dessa artiklar. Bl.a. i samband med kommunsammanslagningarna runt decennieskiftet 1970 utkom många historieböcker om socknarna, så det finns mycket stoff att fylla på med. Dessa sockenböcker täcker inte distrikten som bara funnits i tre månader, över fyra decennier senare. /Ascilto (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.39 (CEST)

Utmärkt.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.42 (CEST)

Instämmer: utmärkt. /Nesse (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.46 (CEST)

Jättebra. Naturområden är sällan skarpt avgränsade enligt administrativa gränser. Socknarna passar därför bra för natur och kultur. Edaen (diskussion) 31 mars 2016 kl. 12.00 (CEST)

Sidvisningsstatistik

Hej.

Vi brukade länka till stats.grok.se för att visa statistik över hur många besök sidor har haft, men dels har den varit ganska skakig, dels har den varit lite opålitlig i hur den hanterat mobiltrafik (som i dag är en väldigt stor del av vår trafik) och omdirigeringar. För ett litet tag sedan kom ett API för statistik, vilket har gjort att det helt plötsligt finns ett mindre smörgåsbord eftersom det blivit enklare att utveckla.

Vi har mw:Template:Graph:PageViews som använder sig Graph-tillägget, vi har Pageviews Analysis som Community Tech (som jag arbetar med) utvecklat tillsammans med MusikAnimal, det finns ett tillägg som heter WikimediaPageViewInfo och Ainali handleder en grupp studenter som arbetar på ytterligare en lösning.

Till exempel tyskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia länkar till Pageviews Analysis (från pageinfo-footern). Vill vi göra någonting liknande? /Johan (WMF) (diskussion) 30 mars 2016 kl. 16.34 (CEST)

Jag får inte mw:Template:Graph:PageViews att funka. Pageviews Analysis tycker jag verkar bäst av dem. --افيراتير (diskussion) 30 mars 2016 kl. 16.40 (CEST)

Jag kan se "Abrufstatistik" längst ner på sidan på dewp men inget motsvarande på enwp. Finns kanske inte på alla sidor, eller? --Larske (diskussion) 30 mars 2016 kl. 17.10 (CEST)

Det finns länkat från historiksidan för varje sida. --افيراتير (diskussion) 30 mars 2016 kl. 18.37 (CEST)

Larske: Det är gjort lokalt på de:MediaWiki:Wikimedia-copyright. Nirmos (diskussion) 31 mars 2016 kl. 06.48 (CEST)

Jag skulle gärna ha sidvisningsstatistiken mer framträdande än nu. Den är mycket efterfrågad på föreläsningar och workshoppar. Att behöva gå två klick från artikeln (artikelhistorik + en av flera diskreta textlänkar) känns som att vi vill dölja statistiken. Om vi kan lägga det längst ner - och då fixa till de andra länkarna längst ner - så skulle det kunna vara en lösning, men jag är öppen för andra lösningar också.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.36 (CEST)

Jag tycker att finessen "Lägg till en flik för att se statistik över antal besök" fungerar bra. Med den aktiverad har man alltid tillgång till "Stats" som ett alternativ i menyn "Mer" som finns uppe till höger på alla artikelsidor. Bara ett klick bort. --Larske (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.10 (CEST)

För inloggade ja. Jag menar för allmänheten, som inte ens har konton.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 23.58 (CEST)

Jaha, men finns det något som hindrar att den finessen görs tillgänglig på samma plats även för oinloggade? --Larske (diskussion) 1 april 2016 kl. 00.05 (CEST)

Hannibal, Larske: Nej, det finns inget tekniskt som hindrar att göra den till default. Det handlar enbart om vad gemenskapen vill. Nirmos (diskussion) 1 april 2016 kl. 09.08 (CEST)

Oinloggade kan inte själva välja att ha finessen, utan den blir i så fall synlig för alla. Jag har förstått att statistiken är opålitlig (har det ändrats?). Det är ingen tjänst för läsaren att göra missvisande uppgifter lättillgängliga. Sådana verktyg skall erbjudas åt den som har en rimlig chans att förstå felkällorna. Ett krav på medvetet val att aktivera finessen minskar antalet som använder den utan att förstå dem. --LPfi (diskussion) 1 april 2016 kl. 09.34 (CEST)

I samband med att det nya API:et kom lanserades också ett nytt sätt som har en tydlig (och fungerande) definition. Så någon opålitlighet finns inte längre. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 april 2016 kl. 11.25 (CEST)

Hm. Det är bra om statistiken är pålitlig, men att definitionen är entydig är en helt annan sak, som nog inte har större betydelse för en vanlig läsare. Jag klarade inte att förstå vilka träffar som utesluts. Utom att man borde förstå webbserverns och mediawikis funktion fanns i definitionen "and match the permutation of fields described here?" som väl är nyckelfrasen, men till sin betydelse fullkomligt oklar. Vi har alltså en definition, men vad den definitionen innefattar är oklart för nästan alla. Om definitionen stämmer överens med en intuitiv definition är det OK. Om statistiken påverkas väsentligt av t.ex. robotar och folk som redigerar sidan ifråga kan den vara missvisande. --LPfi (diskussion) 3 april 2016 kl. 13.02 (CEST)

Open Call for Individual Engagement Grants

Hjälp till att översätta till ditt språk:

Greetings! The Individual Engagement Grants (IEG) program is accepting proposals until April 12th to fund new tools, research, outreach efforts, and other experiments that enhance the work of Wikimedia volunteers. Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), IEGs can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

• Submit a grant request or draft your proposal in IdeaLab
• Get help with your proposal in an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants

With thanks, I JethroBT (WMF) 31 mars 2016 kl. 17.47 (CEST)

Autokorrigeringen

Jag har glömt av hur man stänger av autokorrigeringen. presidio skrivet med liten bokstav, får antingen stor bokstav eller röd understrykning. Luke (diskussion) 31 mars 2016 kl. 22.51 (CEST)

Åtminstone ifråga om wikitext-redigering är det webbläsarens inställningar som gäller. För mig (Opera och Iceweasel) får man fram menyn då man högerklickar i redigeringsrutan. --LPfi (diskussion) 1 april 2016 kl. 09.28 (CEST)

Tack! Luke (diskussion) 1 april 2016 kl. 17.47 (CEST)

Kvalitetsmätningen april

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Faktakoll har gjort en stor minskning, lyckat Kvalitetsprojekt i mars! Uppdatering har dock ökat rätt mycket. Kanske skulle passa bra som denna månads kvalitetsprojekt? --Fredde^✔ 1 april 2016 kl. 01.29 (CEST)

Absolut. Jag tycker också vi kan vara rätt hårda med att stryka uppgifter av obeständig karaktär, om de inte enkelt kan uppdateras det vill säga. /Hangsna (diskussion) 1 april 2016 kl. 12.02 (CEST)

Jag börjar med att förklara Projekt uppdatering valt som månadens kvalitetsprojekt då :) Höstblomma (diskussion) 1 april 2016 kl. 18.23 (CEST)

Intressant att källkategorien endast ökat med sju artiklar senaste månaden. Då har det arbetats undan en hel del gamla artiklar, eftersom kategorin för mars 2016 just nu innehåller 300 artiklar.--Historiker (diskussion) 1 april 2016 kl. 21.46 (CEST)

Jag har personligen tagit bort runt 100-120 "källa behövs" åtgärdsmallar i mars. /Portunes (disk) 2 april 2016 kl. 21.13 (CEST)

Wikipedia kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera

Wikimediastiftelsen håller på att skaffa ett nytt backupdatacenter i Dallas. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan stanna uppe även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel.

De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på tisdag 19 april.
På torsdag 21 april kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.

På grund av begränsningar i MediaWiki – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs. Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden.

Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.

• Tidsperioden då det inte går att redigera wikierna kommer förmodligen att vara mellan femton och trettio minuter både på tisdagen 19 april och torsdagen 21 april, med start kl. 14:00 UTC (16:00 CEST, 10:00 EDT, 07:00 PDT).
• Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan kommer du att kunna spara din redigering. Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

Andra effekter:

• Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
• Koden kommer att frysas veckan vid 18 april. Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Testet var ursprungligen tänkt att äga rum 22 mars. Den 19 och 21 april är de nya datumen. Du kan läsa schemat på wikitech.wikimedia.org. De kommer att meddela eventuella ändringar från det schemat. Det kommer fler uppdateringar om det här.

(Text skriven av User:Whatamidoing (WMF) (talk), översatt av användare; CC-BY-SA 3.0)

Med vänliga hälsningar, Josve05a _{(prata med mig)} 1 april 2016 kl. 03.02 (CEST)

Är det en slump att detta meddelande kommer just idag 1 april? --MagnusA 1 april 2016 kl. 09.45 (CEST)

Det är det nog, men det är en väldigt stor trumma som slås på för att berätta att det om ungefär tre veckor, under två perioder av cirka 15 minuter, inte kommer gå att redigera, bara läsa. /NH 1 april 2016 kl. 09.48 (CEST)

Det händer oplanerat titt som tätt så det är nog inget vi tar så mycket skada av. -- Innocent bystander 1 april 2016 kl. 09.54 (CEST)

Jag tycker nog man kan göra det utan att berätta. Om man tvunget ska visa upp det med tid och sånt så kan man ju räkna med ökat klotter/trollande direkt före. Skapa ett gäng användare nu så den är bekräftad till dess och sen köra järnet på sidor kopplade till huvudsidan. Om inte annat kan man ju göra det om man jobbar på en kvällstidning och vill få sig en snygg skärmdump att skriva om... /Hangsna (diskussion) 1 april 2016 kl. 11.58 (CEST)

Det är i princip viktig information för botförare, eftersom det sätter en käpp i hjulet för pågående botkörningar. Men systemet har fungerat så dåligt ändå i år, med flera avbrott om dagen, att jag nog inte skulle märka ytterligare två. Lsj (diskussion) 1 april 2016 kl. 12.55 (CEST)

Ställer samma fråga som MagnusA. Tycker det luktar aprilskämt....... ;-) --Allexim (diskussion) 1 april 2016 kl. 18.05 (CEST)

Det kan mycket väl stämma, även om jag inte har några källor på det. Det här är normalt underhåll! Låt servernissarna göra sitt jobb. Dock har jag märkt att de så ofta ändrar tidpunkt för dylika saker att den här typen av annonseringar riskerar orsaka mer frustration än de gör riktig nytta. Själv gör jag alltid en ctrl-C innan jag trycker på "spara", det är en god vana. -- Innocent bystander 2 april 2016 kl. 19.54 (CEST)

Nej, det är inte att aprilskämt. Ni kanske inte personligen blir berörda, men vet själv att det kan vara frustrerande för vissa användare att inte få veta sånna här underhåll i tid etc. Josve05a _{(prata med mig)} 2 april 2016 kl. 20.11 (CEST)

Lite offtopic

@Josve05a: Jag har en tid jobbat med Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden och upplever att kategoriseringar som läggs in med mallar/moduler idag ligger kvar mycket längre idag än de gjorde tidigare. Är det något du hört något om? -- Innocent bystander 1 april 2016 kl. 09.54 (CEST)

Jag har hört om kategoriseringsproblem på Commons att filer markerade som upphovsrättsbrott inte kategoriserad som det ibland, men om detta specifika fallet har jag inte hört något om tidigare. Josve05a _{(prata med mig)} 2 april 2016 kl. 20.13 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år i maj 2016

Skall vi uppmärksamma på något speciellt sätt att svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år i maj 2016? Kom gärna med synpunkter här eller här eller på Wikipediadiskussion:15 år. Mvh --Allexim (diskussion) 2 april 2016 kl. 19.27 (CEST)

Hej! Här i Göteborg har vi diverse mer eller mindre lösa planer. Svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år den 3 maj 2015, och den dagen har vi skrivstuga i Göteborg. Chansen är nog stor att vi kommer att hitta på något extra den dagen. Dessutom finns vissa planer på något söndagen den 15/5 (söndagar kan locka annat folk till Litteraturhuset); inte heller där har vi kommit så långt i planeringen. Kanske har du själv idéer och vill hjälpa till med planeringen, Allexim? Allt gott--Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 22.50 (CEST)

Månadens nya och utökade artiklar

"Historiska apotek i Stockholm" och "Syntolkning".

Historiska apotek i Stockholm utsågs till februari månads bästa nya artikel. Samtidigt har Syntolkning framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 244 nya och 66 utökade februariartiklar har 27 respektive 20 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkomna att bidra med röster eller lista artikelbidrag.

I skrivande stund är det dessutom ett drygt dygn kvar till att Riostafettens sjätte etapp drar igång (artiklarna från Riostafetten syns numera tydligt i våra månadslistningar). Och Angkor Vat ligger just nu som ett uppdrag i Månadens uppdrag. Våra olika projekt hänger uppenbarligen ihop. --Paracel63 (diskussion) 2 april 2016 kl. 20.37 (CEST)

Ny omvalsperiod

Jag vill bara passa på att påminna om det är dags för omvalsomröstningar på WP:AAB under hela april månad. Gör din röst hörd! Du kan, utöver att rösta, också välja att nomineringsförfråga en administratör om hen vill kandidera. Du kan hitta vilka administratör som ska upp till omval här. Kanske vill du själv bli administratör? Eller tycker du att någon annan skulle passa? Passa på! Obelix (diskussion) 2 april 2016 kl. 22.07 (CEST)

Lycka till alla administratörer och framtida administratörer i eran kandidatur 2016. Josve05a _{(prata med mig)} 3 april 2016 kl. 00.27 (CEST)

Riostafetten har hunnit till Bortre Indien

I den här tävlingen skriver vi om Bortre Indien. Där finns Angkor Vat och mycket mer…

Riostafettens sjätte etapp startade nu vid midnatt. Nu har "resan" tagit de tävlande till Bortre Indien (även kallat Indokina). Där kan du skriva om stora städer, omskrivna drottningar, konstiga idrotter, gamla tempel, långa floder eller något annat. Välkommen till en vecka i ett sydöstasiatiskt tecken! --Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 00.20 (CEST)

Participate in the Brussels writing weeks project

Love Belgium

Flag of the Brussels Capital Region

Hello all! After some acts of hate in Brussels, it is now time again for love. In this week and next week we organise a double writing week about Brussels! We like to invite you to join this project by writing about subjects related to this region in any Wikipedia you like.

More information, the participants list, and the list of articles that have been written, can be found at: Writing week/Brussels.

Participating is easy:

1. Add your user name and wiki(s) you work on on the participants list.
2. Add the articles you have written on the contributions list.

If you like you can also create a page for the writing weeks on your local wiki.

If you have any questions, do not hesitate to contact me. Greetings - Romaine (diskussion) 4 april 2016 kl. 10.30 (CEST)

Högsta domstolens beslut i BUS vs Wikimedia Sverige-målet

Idag fick vi dåliga nyheter. Högsta domstolen väljer att gå på BUS linje gällande bilder på offentlig konst online, och mer specifikt Wikimedia Sveriges tjänst Offentligkonst.se som använder bilder från Wikimedia Commons. Det innebär också att panoramafriheten inskränks och att det offentliga utrymmet krymps. Det är en stor förlust för Wikipedia.

Nu börjar därmed ett intensivt arbete med att påverka våra förtroendevalda att ändra den omoderna och problematiska paragraferna i lagen. Om ni håller med om problematiken så hjälp gärna till att lyfta frågan så mycket ni bara kan!

Några matnyttiga länkar:

• Länk till beslutet.
• Länk till Wikimedia Sveriges pressmeddelande
• Länk till tidslinje

Anna Troberg (WMSE) (diskussion) 4 april 2016 kl. 11.16 (CEST)

Usch! Dum dom. Se också c:Commons:Deletion requests/Template:FoP-Sweden. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 12.31 (CEST)

@Anna, "BUS", vad är det för något? – Aha, Bildupphovsrätt i Sverige (BUS), från Wikipedia, den fria encyklopedin. Se BUS#Rättsfall och uppgörelser. --Pipetricker (diskussion) 4 april 2016 kl. 12.53 (CEST)

Ta bort alla bilder på byggnader där arkitekten ännu inte varit död i 70 år som omedelbar markering? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.18 (CEST)

Det tycker jag inte. Detta bör skötas via Commons där de bör tas bort. Ser gärna att någon insatt i fallet uttalar sig om beslutet är tillämpligt även på byggnader. --افيراتير (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.46 (CEST)

Jag ser fler egendomligheter i domen som gör jag absolut rekommenderar vi tar det lugnt. HD gör stor åtskillnad på enstaka bild som sprids begränsat och en databas som spritts till alla. Och här verkar det som de inte fattar vad commons etc är. Men om det är den medvetna satsningen offentlig konst de vill åt kanske de enstaka bilderna upplagda av olika individer är OK? Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.58 (CEST)

HD gör skillnad mellan vykort och databaser. Man verkar mena att vykort är något som bara sprids i liten omfattning. I en digital miljö ställer sig saken annorlunda enligt HD. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.17 (CEST)

Problemet är väl att Commons är en stor bilddatabas och att man inte får stoppa in bilder i stora bilddatabaser. I och med att man inte får stoppa in bilder i stora bilddatabaser, är inte bilderna fria. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.08 (CEST)

Jag anser inte det utan vidare går att dra den slutsatsen. Jag kan lika väl tolka att wmse måste betala BUS om de vill ha kvar den databas de jobbar med. Men om jag jobbar med en bild (som jag lagt upp på commons) så är min satsning så liten att den inte faller inom domen.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.11 (CEST)

Nå, bilderna, om de raderas från Commons, går ju att återskapa om lagstiftningen ändras. Finns planer på att undersöka vad som kan göras på EU-nivå, @Användare:Anna Troberg (WMSE):? Riggwelter (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.25 (CEST)

På vilket sätt skulle vara juridiskt korrekt att återskapa bilderna (förutsatt radering)? hallabro (disk. | bidrag) 4 april 2016 kl. 16.29 (CEST)

Om lagstiftningen ändras ("tillbaka").--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.36 (CEST)

Jag kan inte se annat än radering. Bilder på commons ska vara så fria att de får användas på en webbsida som offentligkonst.se, och det är inte bilder på nyare konstverk enligt domen. I avgörnadet står att det dessutom gäller i icke-kommersiellt syfte, vilket jag trodde de skulle acceptera. Jag tänker begära borttagning av mina bilder i varje fall.--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.36 (CEST)

Inte heller jag ser någon annan möjlighet än radering av filerna på Commons och det inkluderar då arkitektur. Däremot håller jag med Yger om att HD:s dom är underlig. Det är otydligt när 'Wikimedia' betyder WMF, Wikimedia Commons eller WMSE. Det är också otydligt när 'databasen' betyder Wikimedia Commons eller WMSE:s databas. Frågan här handlar om överförande till allmänheten och som jag förstår det är det WMF som genom sina databaser står för det. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.42 (CEST)

Jag är orolig vi lägger in mer i domen än vad den egentligen betyder. Jag ser HD har sett detta som om BUS krav på WMSE är korrekta eller ej, och där har HD sagt ja. BUS krav har inget med commons eller arkitektur att göra eller skillnaden på en indvid laddar upp eller en organisation. personligen anser jag vi skall uppmuntra WMSE teckna ett avtal med Bus och sedan crowdsourca kostnaden. jag anser inte domen skal tolkas att ingen bild med offentlig konst får lägga upp på Internet, inte heller att denna dom som avser en organisation som gör en sak även gäller när en individ gör samma sak. Vi bör studera BUSs krav igen mer detaljerad överdramatisera själva domenYger (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.50 (CEST)

Precis! BUS har inte stämt WMF, HD har svarat som om de gjort det. HD:s svar verkar mer handla om Wikimedia Commons än om Offentligkonst.se Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.55 (CEST)

I en blänkare sist i Dagens Eko kvart i fem hade BUS klagat på "företaget" Wikimedia Sverige. Jag tror det är viktigt för Wikimedia Sverige att förtydliga detta, så att media inte fortsätter säga fel. Riggwelter (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.03 (CEST)

Det är viktigt att komma ihåg att HD:s utslag bara gäller fallet BUS vs. WMSE om sajten offentligkonst.se. Eventuella effekter på bilder på Commons är än så länge bara potentiella och teoretiska. /ℇsquilo 4 april 2016 kl. 17.05 (CEST)

När Högsta domstolen förklarar "..att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad tillavbildningar, inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse." Hur skall bestämmelsen då kunna ge mig den rätten, eller ge Wikipedia den rätten? Var och en gör såklart som man vill, min tolkning är HD kom fram till att Sverige inte har motsvarigheten till Freedom of Panorama.--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.10 (CEST)

Om jag förstått ursprungsfrågan rätt så handlar tingsrättsprocessen om huruvida WMSE får göra bilder som finns på Commons tillgängliga för allmänheten via offentligkonst.se. HD har däremot svarat på frågan om Wikimedia Foundation får göra bilder tillgängliga för allmänheten via Wikimedia Commons, och svarat nej på den senare frågan. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.16 (CEST)

Jag ser ingenstans i domen att HD satt sig in i skillnaden på "databasen" offentlig konst och Commons. Den saknar överhuvud taget reflektioner över ställen som Flickr Instagram etc. Jag tolkar de enbart utgått från texten som stått i stämningen och inte lagt till någon kunskap eller insikt om hur verkligheten ser ut. En lagstiftare skulle däremot absolut göra det.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.21 (CEST)

Om vi inte kan ha bilder som illustrerar artiklarna om offentliga konstverk så är det ingen idé att ha artiklar om dem. Jag föreslår därför att samtliga artiklar om offentliga konstverk raderas. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 4 april 2016 kl. 17.22 (CEST)

Och om konstnärerna inte har några publicerade konstverk man kan se annat än via dem själva borde väl också artiklarna om konstnärerna anses "orelevanta" och raderas. --افيراتير (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.25 (CEST)

Det finns onekligen en poäng i detta. Jag tror inte det är i konstnärernas intressen att utestängas från Wikipedia. dnm ^{(d | b)} 4 april 2016 kl. 23.23 (CEST)

Det är inte så ofta man ser domar från HD som borde skickas tillbaka med vändande post, då det är uppenbart att HD inte förstått frågan, men då och då händer det. Dessvärre händer det alltför ofta när det gäller just ny teknik, och inte sällan avseende upphovsrätt. Att HD onekligen besvarar en fråga kring något WMSE gör med att invända mot hur WMF gör är inte intressant när det gäller följderna. Följderna finns i det stycke LittleGun citerar ovan, och blir i sin essens: Undantaget gäller inte avbildningar som överförs via internet till allmänheten. Punkt. FoP är död tills lagen ändras. //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.23 (CEST)

Att HD uppenbarligen blandat ihop parterna borde väl vara rättegångsfel med följd att saken får prövas på nytt? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.38 (CEST)

Menar du att rättegångsprocessen bör ogiltigförklaras? Jag tycker att det är väldigt oklart vad som är otillåtet. Innehavare av databaser, t.ex. Commons, får inte överföra verk till allmänheten över Internet, men vad gäller annan överföring till allmänheten? Begreppet "överföring till allmänheten" är ett omfattande begrepp som bland annat omfattar Internet, radio och television. Är det tillåtet att lägga in en enstaka bild av ett konstverk på en personlig blogg, eller att visa upp det i en utsändning på SVT? --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.59 (CEST)

Ett stadgande som borde kunna vara tillämpligt är RB 59:1 1 stycket 2 punkten: "om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång," HD:s dom verkar handla om WMF mer än WMSE. WMF lider också förfång genom den.

Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten.

Min tolkning av HD:s dom:

Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger [Wikimedia Foundation] rätt att från sin databas [Wikimedia Commons] med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten.

Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.11 (CEST)

Där tror jag du har fel. Den bör nog tolkas som Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger [Wikimedia Sverige] rätt att från sin databas [Offentligkonst.se] med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten. Däremot ser jag resonemanget fullt tillämpbart på liknande talan mot Wikimedia Foundation. Onekligen ett trist prejudikat. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.06 (CEST)

Offentligkonst.se innehåller väl bara länkar till bilder på Commons? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.09 (CEST)

Se även sid. 2 i beslutet: "Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där." Såvitt jag vet är det endast databasen Wikimedia Commons som allmänheten kan förse med bilder genom att ladda upp sina fotografier där, medan databasen Offentligkonst.se saknar den funktionen. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 22.52 (CEST)

Enligt domen är det inte okej att göra det med några bilder som överförs på något sätt. Men HD och BUS hävdar själva att det inte var det frågan gällde men det är svaret på en annan fråga. Minst sagt snårigt. /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.01 (CEST)

Inga förhastade åtgärder som radering av artiklar bör vidtagas. Visst har illustrationer en viktig funktion, men beskrivande text är inte meningslös. Demonstrativt agerande ser vi själva allvarligt på och det skall undvikas även i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.27 (CEST)

Jag håller med. Men det kan finnas poänger att som en (planerad, icke-förhastad) protestaktion radera artiklarna under en begränsad tid. Fast jag tror dessvärre att det skulle passera ganska obemärkt.--4 april 2016 kl. 17.31 (CEST)

Vi kommer härnäst att konsultera våra advokater och Wikimedia Foundation och se vilka vägar som finns kvar, och hur långtgående det här bör tolkas. Högsta domstolen har nu fattat sitt beslut gällande de frågor som lyftes dit, men det är Tingsrätten som kommer att fälla sin dom i målet, vilket troligtvis kommer att ta några månader. Vi kommer även att behöva börja fundera hur vi som rörelse kan påverka lagstiftarna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.09 (CEST)

Som John skriver ovan, så kommer vi nu att låta advokaterna och WMF titta närmare på detta, beträffande hur det bör tolkas och hur vi går vidare. Det finns ingen anledning till några förhastade åtgärder beträffande radering av bilder, utan vi låter dem ligga kvar. Hur WMSE kommer att agera får vi återkomma om.--Historiker (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.49 (CEST)

Edaen: Upphovsrättslagen 24 § skriver uttryckligen att det är tillåtet att ta bilder på byggnader: "Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359)". -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 april 2016 kl. 18.42 (CEST)

Ta bilder på, men det är något helt annat att göra dem fria för allmänheten. Jag håller med om Stefan2 och Edaen slutsatser. Domen är ett prejudikat och det kommer säkerligen hänvisas till den i liknande fall. HD gör en allmän analys om vad som gäller och lär inte ha blandat ihop parterna. Gissar att Wikimedia Sverige bara har förkortats till "Wikimedia". Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.52 (CEST)

Och offentliga konstverk får också avbildas enligt samma paragraf, men nu har alltså HD bestämt att rätten att avbilda verk inte innefattar rätten att skapa stora bilddatabaser som sprids över Internet, t.ex. Commons. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.53 (CEST)

@Jsdo1980: Det är tillåtet att avbilda byggnader och statyer. Frågan här handlar om överföring till allmänheten. @Stefan2: Det är nog inte storleken på databasen som har betydelse utan storleken på den möjliga publiken via internet. Redan att lägga upp en enstaka bild på ett skyddat konstverk inkräktar på upphovsmannens rätt att ensam göra verket tillgängligt. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.27 (CEST)

Nu har upphovsrättsjurister svalt nyheten och börjat kolla med uttalanden. Fotosidans jurist Catharina Ekdahl påpekar att domen gäller just databasen offentligkonst.se. "I Wikimedias fall finns en systematisk samling av offentlig konst vilket gör att samlingen får ett större värde (detta är något som HD lyfter upp)." En generell bilddatabas som Commons eller Flickr omfattas inte nödvändigtvis. /ℇsquilo 4 april 2016 kl. 19.25 (CEST)~

Nej, precis, men risken finns att - efter den här domen - att WMF stäms för commons och att då det hänvisas till HD:s dom i detta fall angående tolkningen och de generella slutsatserna. Vill WMF undvika det i framtiden och vidta åtgärder nu eller vänta och se får de avgöra. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.32 (CEST)

Justitierådet Lars Edlund uttalade sig i dagens Kulturnyheterna på SVT, men ville inte uttala sig om konsekvenserna för Facebook och Instagram, då det inte var uppe i detta avgörande.--Historiker (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.44 (CEST)

@Obelix: Du skriver här ovan "Gissar att Wikimedia Sverige bara har förkortats till "Wikimedia"." Mycket anmärkningsvärt att HD har en så pass oprecis dom som innebär gissningar och antagande. --Allexim (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.51 (CEST)

Näe, det framgår ju i stycke ett att de menar Wikimedia Sverige: Wikimedia Sverige är en ideell förening som bl.a. driver en webbplats och en databas som innehåller bilder av konstverk placerade på allmän plats utomhus. Databasen är fritt tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där. Syftet är att tillhandahålla en öppen databas av offentlig konst i Sverige som kan användas av bl.a. allmänheten, utbildningsväsendet och turistnäringen. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.02 (CEST)

Ok, det blir väldigt hypotetiskt men hur kan en sådan här dom påverka exempelvis Google Street View? Behöver dom blurra alla offentliga konstverk i Sverige där konstnären inte varit död i 70 år? --AHA (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.59 (CEST)

Min personliga tolkning inte alls. Det central här att HD uppfattat det är Wmse syfta att underhålla en sådan databas. När det är en sidoeffekt av en bild påverkas det inte av denna dom.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.17 (CEST)

Här är förresten BUS pressmeddelande. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.47 (CEST)

Den finns också, tillsammans med mycket annat, under "Länk till tidslinje" överst i tråden. --Larske (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.01 (CEST)

En bild från Belgien och en från Sverige, två länder där panoramafriheten har vissa begränsningar.

Och här till höger är ett par bilder, för att sätta in det här fallet i ett sammanhang. --Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.14 (CEST)

Condoleances from Estonia

Hi. Condolences from Estonia. As we're running a campaign to establish Freedom of Panorama in Estonia, what just happened in Sweden is very important for us, too. We're going to bring this up in our local media, to show that Freedom of Panorama has to be established clearly, for one can't just hope people will have common sense, because they won't. But for that, it would be best if we knew a little more about the consequences and your plans. Can someone tell me, please, whether you are going to try some sort of appeal (there should be some possibilities if you rely on the conflict with the Infosoc directive), propose a change in the law (like it has been done successfully by Wikimedians in Armenia and Russia, and currently in France, Estonia, Belgium, and Latvia), or just give up and take down all pictures of Swedish public art from Commons and other wikiprojects? Thanks! --Oop (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.10 (CEST)

Mig som individ vid uppladdning

Påverkar detta mig som en fotograferande individ och bilder jag personligen har laddat upp? Jag har ju laddat upp bilder på konst och sagt att jag släpper dessa fritt. Har jag då begått ett upphovsrättsbrott? Bör jag personligen anstränga mig för att få "mina" bilder raderade om det är jag som ansvarat för att jag gjort rätt? /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.02 (CEST)

Nej! Det här handlar om överföring till allmänheten. Det är WMF som är i farozonen. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.12 (CEST)

Om man laddar upp en bild på nätet, överför man den till allmänheten. Användare:Hangsna har överfört de bilder han laddat upp på nätet till allmänheten. Nu tycker jag dock att det är oklart exakt vad som är olagligt. Det är olagligt att överföra en hel databas till allmänheten, men Hangsna har bara spridit enstaka bilder, och jag vet inte om även detta är olagligt. Det finns alltid en risk att en konstnär eller arkitekt stämmer en användare som laddat upp en bild på Commons, och jag tycker att det är oklart hur domstolen i så fall skulle döma. Om domstolen skulle bedöma att du brutit mot lagen, tvingas du betala "skälig ersättning" enligt 54 § upphovsrättslagen. Om du personligen anstränger dig för att få bort materialet, kanske det påverkar huruvida det var uppsåtligt eller med grov oaktsamhet enligt andra stycket i samma paragraf, vilket påverkar ersättningsnivån till upphovsmannen. Om domstolen däremot skulle bedöma att du inte begått något brott alls, torde du inte behöva anstränga dig för att få bort några bilder. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.42 (CEST)

Jag ser det som att jag (när jag laddar upp det till commons) säger, "denna (av)bild(ning) har jag rätt att slippa fritt under denna licens som bland annat innefattar att allt får göras med den". Om jag då inte har den rätten att släppa filen så fri så begår jag ju ett upphovsrättsbrott. /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.49 (CEST)

Man laddar inte upp en bild på nätet utan till Wikimedia Commons. Det är sedan WMF som gör bilden tillgänglig för allmänheten. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.20 (CEST)

Dessvärre har möjliggörandet som sådant haft juridiska konsekvenser tidigare via medhjälp till upphovsrättsbrott. Nej, det är inte troligt eller logiskt att Hangsna skulle råka ut för det, men det är rent praktiskt inte omöjligt. //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.39 (CEST)

Är det tidningsbudet som gör sig skyldigt till förtal om en journalist talar frispråkigt i en tidning? -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 21.05 (CEST)

Nej, det är ansvarig utgivare. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.10 (CEST)

Wikimedia Commons saknar dock ansvarig utgivare, så där är det istället den som laddat upp bilden som är ansvarig för den. Dessutom säger BBS-lagen att någon måste plocka bort material som strider emot vissa lagar, bland annat upphovsrättslagen. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.17 (CEST)

Ptja, en spridare av ett nummer av en VAM-tidning har dömts för uppvigling så omöjligt är det inte. (Malmö tingsrätt B 1035/94. Ej överklagat.). //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.22 (CEST)

Jag måste ha missat vad det är som gör att svensk lag gäller? Om jag tar en bild när jag är i Sverige, åker hem till USA och laddar upp bilden där? Ghostrider ♠ 4 april 2016 kl. 23.23 (CEST)

Jag med. Vem är det som överför verket till allmänheten? I saken mellan BUS och WMSE är det väl givet att det är WMSE, men annars, är det uppladdaren till Commons eller WMF? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 23.33 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Svensk lag gäller för användare som befinner sig i Sverige. Var bilden är tagen spelar ingen roll; svensk lag gör ingen skillnad på svenska och utländska konstverk. Om en användare befinner sig i utlandet, är det mindre sannolikt att svensk lag är tillämpbar. Se dock NJA 2012 s. 483 där ett norskt företag kunde åtalas i svensk domstol för en bild på en norsk internetsida i och med att sidan var tillgänglig i Sverige.

Enligt 5 § 3 st. i BBS-lagen måste de som har "uppsikt över tjänsten" (Wikipedia) se till att radera sådant som strider mot vissa svenska lagar (bland annat upphovsrättslagen) så snart de upptäcker det. Det är väl inte helt osannolikt att alla Wikipedias administratörer som är bosatta i Sverige är att betrakta som personer som har "uppsikt över tjänsten", så även om du kanske kan ladda upp material utan att råka illa ut, måste nog administratörerna radera det för att inte de själva ska råka illa ut. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 23.39 (CEST)