Martorn: Skillnad mellan sidversioner
m →Beskrivning: undviker att artikeln hamnar i spårningskategorin Pages with image sizes containing extra px, replaced: <gallery = widths="175px" heights="130px" → <gallery = widths="175px" heights="130", <gallery = widt med AWB |
|||
(37 mellanliggande sidversioner av 28 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxobox |
{{Taxobox |
||
| name = Martorn |
| name = Martorn |
||
| |
| status = LC |
||
| sverigestatus = VU |
|||
| image = Mikolajek nadmorski R51 ubt.jpeg |
|||
| sverigestatus_ref = <ref name=Artfakta>{{webbref |url=https://artfakta.se/naturvard/taxon/Eryngium-maritimum-624 |titel=Rödlistning 2020 av martorn |hämtdatum=19. mars 2022 |verk=Artfakta |utgivare=[[SLU Artdatabanken]] }}</ref> |
|||
⚫ | |||
| image_caption = |
|||
| range_map = |
|||
| range_map_caption = |
|||
| image2 = |
|||
| image2_caption = |
|||
| domain_sv = [[Eukaryoter]] |
| domain_sv = [[Eukaryoter]] |
||
| domain = Eukaryota |
| domain = Eukaryota |
||
| regnum_sv = [[ |
| regnum_sv = [[Växter]] |
||
| regnum = Plantae |
| regnum = Plantae |
||
| divisio_sv = [[Fröväxter]] |
| divisio_sv = [[Fröväxter]] |
||
| divisio = Spermatophyta |
| divisio = Spermatophyta |
||
| subdivisio_sv = [[Gömfröväxter]] |
| subdivisio_sv = [[Gömfröväxter]] |
||
| subdivisio = Angiospermae |
| subdivisio = Angiospermae |
||
| classis_sv = [[Trikolpater]] |
| classis_sv = [[Trikolpater]] |
||
| classis = Eudicotyledonae |
| classis = Eudicotyledonae |
||
| |
| ordo_sv = [[Araliaordningen]] |
||
| ordo = Apiales |
|||
| familia_sv = [[Flockblommiga växter]] |
| familia_sv = [[Flockblommiga växter]] |
||
| familia = Apiaceae |
| familia = Apiaceae |
||
| genus_sv = [[ |
| genus_sv = [[Martornssläktet]] |
||
| genus = Eryngium |
| genus = Eryngium |
||
| species_sv = '''Martorn''' |
| species_sv = '''Martorn''' |
||
| species = E. maritimum |
| species = E. maritimum |
||
| taxon = Eryngium maritimum |
| taxon = Eryngium maritimum |
||
| taxon_authority = [[ |
| taxon_authority = [[Carl von Linné|Linné]], 1753 |
||
}} |
}} |
||
'''Martorn''', även '''kostertistel''', '''manskraft''', '''martorna''', '''vanlig martorn''' och '''äkta martorn''' (''Eryngium maritimum'') är en [[perenn]] växt inom [[släkte]]t [[martornar]] och [[familj (biologi)|familjen]] [[flockblommiga växter]]. |
|||
'''Martorn''' (''Eryngium maritimum'') är en [[art]] i [[martornssläktet]] och [[familj (biologi)|familjen]] [[flockblommiga växter]] som förekommer på havsstränder. |
|||
⚫ | |||
[[Image:Eryngium maritimum1.jpg|left|150px]] |
|||
⚫ | Martorn är en flerårig |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
⚫ | Martorn är en flerårig grov, blågrå och taggig havsstrandväxt som vanligtvis mäter 1–2 decimeter. Dess blad är tjocka, läderartade, handflikiga med uppåtböjda nerver som i bladkanten övergår i taggar. Bladen har ett skyddande vaxöverdrag som ger ett visst skydd mot torka. Martorn [[blomma]]r från [[juli]] till [[augusti]] med små blåaktiga blommor, som sitter samlade i nästan svepebladsomgivna huvuden. Även svepebladen hos denna växt har taggar i kanten. Foderbladen är långa och sitter kvar på frukten. Den har bruna frukter som är relativt stora och plattade med krokhår på ovansidan.<ref name="Artfakta"/> Martorn har en slående likhet med [[Tistelsläktet|tistlar]], men de är inte närmare besläktade. Den har en kraftig [[pålrot]] som kan nå 3–5 meter ner i marken men som oftast är runt 1,5 meter lång.<ref name="isermann"/> |
||
Den förekommer oftast på havsstränder ovan högvattenlinjen, men ibland även på grusigare stränder, i [[Norden]], runt [[Östersjön]], på Brittiska öarna, i Västeuropa samt i Medelhavsområdet och runt Svarta havet. Denna art plus de andra nordiska arterna inom släktet är de enda som växer vid havet och martorn återfinns aldrig i inlandslokaler. |
|||
<gallery = widths="175" heights="130" perrow="3"> |
|||
⚫ | |||
Fil:濱海刺芹 Eryngium maritimum -英格蘭 Wisley Gardens, England- (9259214883).jpg|Blomknopp. |
|||
Den kan påträffas i sällsynta fall från [[Bohuslän]] till [[Gotland]] och [[Öland]]. Tidigare fanns den i sydvästra [[Blekinge]]. I Sverige är martorn sällsynt och är därför listad som [[starkt hotad]] (EN) på [[naturvårdsverket]]s [[rödlistning|rödlista]] över hotade arter i Sverige. |
|||
Fil:Eryngium maritimum (Blauwe Zeedistel) - Katwijk, South Holland, NL.jpg|Blommande martorn. |
|||
Fil:Mikołajek nadmorski RB1.jpg|Överblommade martorn i Turkiet. |
|||
</gallery> |
|||
⚫ | |||
==Historik== |
|||
[[Fil:Eryngium maritimum.jpeg|thumb|Blommande martorn som besöks av en [[målarguldbagge]], på Italiens västkust.]] |
|||
Martorn beskrevs första gången [[1741]] då [[Linné]] hittade [[art]]en på norra Öland. Han menade att de första späda skotten smakade [[sparris]], var urindrivande och fungerade uppmuntrande. |
|||
Martorn beskrevs första gången [[1753]] då [[Carl von Linné|Linné]] hittade [[art]]en på norra Öland. Den förekommer på havsstränder runt om i Europa, i Nordafrika och Mellanöstern. Den förekommer i Sverige, Danmark och på [[Sørlandet]] i Norge, runt [[Östersjön]] så långt norrut som till [[Dagö]] i [[Estland]], på [[Brittiska öarna]], i Västeuropa samt Medelhavsområdet, i Mellanöstern så långt söderut som [[Israel]], och runt [[Svarta havet]].<ref name="Artfakta"/> I Nordafrika växer den från den västra delen av [[Libyen]], vidare genom [[Tunisien]] och [[Algeriet]] till [[Marocko]].<ref name="isermann"/> Vid ett tillfälle har den anträffats på [[Island]].<ref name="Artfakta"/> |
|||
Den har [[Introducerad art|introducerats]] som prydnadsväxt och för att stärka sanddyner i Amerika och [[Australien]]. I Nordamerika växer den längs östkusten från [[Ontario]] i Kanada till [[North Carolina]], och på fem lokaler i Australien, i [[New South Wales]], mellan [[Taree]] och [[Budgewoi]].<ref name="isermann">{{tidskriftsref | författare = Maike Isermann, Paul Rooney | rubrik = Biological Flora of the British Isles: Eryngium maritimum | tidskrift = Journal of Ecology | volym = 102, 3 | sid = 789-821 | år = 2014 | doi = 10.1111/1365-2745.12243}}</ref> |
|||
⚫ | |||
⚫ | |||
⚫ | |||
==Källa== |
|||
Arten förekommer sällsynta utefter västkusten från [[Bohuslän]] till östra Skåne.<ref name="Artfakta"/> Den finns även sällsynt på [[Gotland]] och norra [[Öland]].<ref name="Artfakta"/> Tidigare fanns den även i sydvästra [[Blekinge]].<ref name="Artfakta"/> |
|||
*[http://www.artdata.slu.se/rodlista/Artsida.cfm http://www.artdata.slu.se] |
|||
== |
== Ekologi == |
||
[[Fil:Eryngium maritimum MHNT.BOT.2008.1.8.jpg|thumb|Martorn har platta ganska stora fruktkroppar med krokhår på ovansidan.]] |
|||
⚫ | |||
Martorn växer på sandiga havsstränder, oftast strax ovanför högvattenlinjen, men förekommer ibland även på grusigare stränder.<ref name="Artfakta"/> Den är beroende av saltvatten och till skillnad från många andra strandlevande växter förekommer den aldrig på inlandslokaler.<ref name="Artfakta"/> Den växer ofta tillsammans med glest förekommande [[sandstarr]], [[sandrör]] och [[strandråg]].<ref name="Artfakta"/> Den står sig även över vintern då dess rötter sträcker sig långt ned i marken för att komma åt vatten. Arten gynnas av betande djur som kor och får.<ref name="Artfakta"/> |
|||
== Martorn och människan == |
|||
=== Status och hot === |
|||
I Sverige har martorn minskat kraftigt och försvunnit från många lokaler och har därför varit listad som [[starkt hotad]] (EN) på [[naturvårdsverket]]s [[rödlistning|rödlista]] över hotade arter i Sverige. Bevarandeåtgärder med utplantering har varit positiva för arten varför den idag kategoriseras som [[sårbar]] (VU). Främsta orsaken till att arten minskar är förändrad markanvändning då betesmarker försvinner från strandängar. |
|||
=== Inom kulturen === |
|||
Carl von Linné menade att de första späda skotten smakar [[sparris]], är urindrivande och uppmuntrande. Den har haft en betydelsefulla roll inom örtmedicinen, men även som en ätbar växt och som prydnadsväxt från [[medeltiden]] och framåt. Den förekommer i flera litterära verk från denna period, särskilt kan nämnas [[William Shakespeare]]s komedi ''[[Muntra fruarna i Windsor|De muntra fruarna i Windsor]]'' och i [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethes]] ''Italienische Reise''.<ref name="isermann"/> Den finns avbildad i kuststäderna [[Dziwnów]]s, [[Żelistrzewo]]s och [[Ustronie Morskie]]s [[stadsvapen]] och på [[Belgien|belgiska]], [[Östtyskland|östtyska]] och [[Litauen|litauiska]] frimärken. |
|||
<gallery style="center"> |
|||
fil:POL Dziwnów COA 1.svg|[[Dziwnów]]s stadsvapen. |
|||
fil:POL Żelistrzewo COA.svg|[[Żelistrzewo]]s stadsvapen. |
|||
Fil:POL gmina Ustronie Morskie COA.svg|[[Ustronie Morskie]]s stadsvapen. |
|||
fil:Lithuania 1992 MiNr0500 B002.jpg|Litauiskt frimärke. |
|||
</gallery> |
|||
⚫ | |||
⚫ | Det [[vetenskapligt namn|vetenskapliga namnet]] ''Eryngium'' kommer av grekiskans ''eryngion'' som betyder getskägg och ''maritimum'' som kommer från [[latin]]ets ''mare'', som betyder [[hav]], och syftar på artens förekomst vid havet. Martorn har även kallats ''kostertistel'', ''manskraft'', ''manstro'', ''martorna'', ''vanlig martorn'' eller ''äkta martorn''. |
||
== Noter == |
|||
<references/> |
|||
== Externa länkar == |
|||
⚫ | |||
* [http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/eryng/erynmar.html Den virtuella floran: Eryngium maritimum] |
|||
[[Kategori:Flockblommiga växter]] |
[[Kategori:Flockblommiga växter]] |
||
[[Kategori:Ma Växtindex]] |
[[Kategori:Ma Växtindex]] |
||
[[Kategori:Fridlysta växter i Sverige]] |
|||
[[co:Cardu marinu]] |
|||
[[da:Strand-Mandstro]] |
|||
[[de:Stranddistel]] |
|||
[[en:Sea holly]] |
|||
[[es:Eryngium maritimum]] |
|||
[[fr:Panicaut maritime]] |
|||
[[it:Eryngium maritimum]] |
|||
⚫ | |||
[[pl:Mikołajek nadmorski]] |
|||
[[sq:Eryngium maritimum]] |
Nuvarande version från 8 september 2024 kl. 10.08
Martorn Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Sårbar[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Araliaordningen Apiales |
Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
Släkte | Martornssläktet Eryngium |
Art | Martorn E. maritimum |
Vetenskapligt namn | |
§ Eryngium maritimum | |
Auktor | Linné, 1753 |
Martorn (Eryngium maritimum) är en art i martornssläktet och familjen flockblommiga växter som förekommer på havsstränder.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Martorn är en flerårig grov, blågrå och taggig havsstrandväxt som vanligtvis mäter 1–2 decimeter. Dess blad är tjocka, läderartade, handflikiga med uppåtböjda nerver som i bladkanten övergår i taggar. Bladen har ett skyddande vaxöverdrag som ger ett visst skydd mot torka. Martorn blommar från juli till augusti med små blåaktiga blommor, som sitter samlade i nästan svepebladsomgivna huvuden. Även svepebladen hos denna växt har taggar i kanten. Foderbladen är långa och sitter kvar på frukten. Den har bruna frukter som är relativt stora och plattade med krokhår på ovansidan.[1] Martorn har en slående likhet med tistlar, men de är inte närmare besläktade. Den har en kraftig pålrot som kan nå 3–5 meter ner i marken men som oftast är runt 1,5 meter lång.[2]
-
Blomknopp.
-
Blommande martorn.
-
Överblommade martorn i Turkiet.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Martorn beskrevs första gången 1753 då Linné hittade arten på norra Öland. Den förekommer på havsstränder runt om i Europa, i Nordafrika och Mellanöstern. Den förekommer i Sverige, Danmark och på Sørlandet i Norge, runt Östersjön så långt norrut som till Dagö i Estland, på Brittiska öarna, i Västeuropa samt Medelhavsområdet, i Mellanöstern så långt söderut som Israel, och runt Svarta havet.[1] I Nordafrika växer den från den västra delen av Libyen, vidare genom Tunisien och Algeriet till Marocko.[2] Vid ett tillfälle har den anträffats på Island.[1]
Den har introducerats som prydnadsväxt och för att stärka sanddyner i Amerika och Australien. I Nordamerika växer den längs östkusten från Ontario i Kanada till North Carolina, och på fem lokaler i Australien, i New South Wales, mellan Taree och Budgewoi.[2]
Förekomst Sverige
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer sällsynta utefter västkusten från Bohuslän till östra Skåne.[1] Den finns även sällsynt på Gotland och norra Öland.[1] Tidigare fanns den även i sydvästra Blekinge.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Martorn växer på sandiga havsstränder, oftast strax ovanför högvattenlinjen, men förekommer ibland även på grusigare stränder.[1] Den är beroende av saltvatten och till skillnad från många andra strandlevande växter förekommer den aldrig på inlandslokaler.[1] Den växer ofta tillsammans med glest förekommande sandstarr, sandrör och strandråg.[1] Den står sig även över vintern då dess rötter sträcker sig långt ned i marken för att komma åt vatten. Arten gynnas av betande djur som kor och får.[1]
Martorn och människan
[redigera | redigera wikitext]Status och hot
[redigera | redigera wikitext]I Sverige har martorn minskat kraftigt och försvunnit från många lokaler och har därför varit listad som starkt hotad (EN) på naturvårdsverkets rödlista över hotade arter i Sverige. Bevarandeåtgärder med utplantering har varit positiva för arten varför den idag kategoriseras som sårbar (VU). Främsta orsaken till att arten minskar är förändrad markanvändning då betesmarker försvinner från strandängar.
Inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]Carl von Linné menade att de första späda skotten smakar sparris, är urindrivande och uppmuntrande. Den har haft en betydelsefulla roll inom örtmedicinen, men även som en ätbar växt och som prydnadsväxt från medeltiden och framåt. Den förekommer i flera litterära verk från denna period, särskilt kan nämnas William Shakespeares komedi De muntra fruarna i Windsor och i Goethes Italienische Reise.[2] Den finns avbildad i kuststäderna Dziwnóws, Żelistrzewos och Ustronie Morskies stadsvapen och på belgiska, östtyska och litauiska frimärken.
-
Dziwnóws stadsvapen.
-
Żelistrzewos stadsvapen.
-
Ustronie Morskies stadsvapen.
-
Litauiskt frimärke.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Det vetenskapliga namnet Eryngium kommer av grekiskans eryngion som betyder getskägg och maritimum som kommer från latinets mare, som betyder hav, och syftar på artens förekomst vid havet. Martorn har även kallats kostertistel, manskraft, manstro, martorna, vanlig martorn eller äkta martorn.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Rödlistning 2020 av martorn”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Eryngium-maritimum-624. Läst 19 mars 2022.
- ^ [a b c d] Maike Isermann, Paul Rooney (2014). ”Biological Flora of the British Isles: Eryngium maritimum”. Journal of Ecology 102, 3: sid. 789-821. doi: .
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Martorn.
- Den virtuella floran: Eryngium maritimum