De två första bokstäverna i koden är de två bokstäverna i [[ISO 3166|landskoderna]] från [[ISO 3166#ISO_3166-1-koder|ISO 3166-1]], och den tredje bokstaven är oftast den första bokstaven i själva valutanamnet. Till exempel betecknas [[Japan]]s valuta [[yen]] med JPY – JP för Japan och Y för yen. Undantag finns, bland annat står [[Rysk rubel|RUB]] för rysk rubel; [[ISO 3166|RU]] är visserligen [[Ryssland]]s landskod, men B är valt för att valutan just heter '''rub'''el.
De två första bokstäverna i koden är de två bokstäverna i [[ISO 3166|landskoderna]] från [[ISO 3166#ISO 3166-1-koder|ISO 3166-1]], och den tredje bokstaven är oftast den första bokstaven i själva valutanamnet. Till exempel betecknas [[Japan]]s valuta [[yen]] med JPY – JP för Japan och Y för yen. Undantag finns, bland annat står [[Rysk rubel|RUB]] för rysk rubel; [[ISO 3166|RU]] är visserligen [[Ryssland]]s landskod, men B är valt för att valutan just heter '''rub'''el.
Vid hög inflation har det i vissa länder hänt att sedlarna fått så många nollor att pengar och belopp blir svåra att hantera. Man kan då fatta beslut om att stryka ett antal nollor vilket leder till att nya sedlar och mynt måste ges ut och det blir en ny valutakod. Den tredje bokstaven i valutakoden brukar då ersättas med ett N (new). Ett exempel är polska zlotyn under slutet av 90-talet som blev av med fyra nollor och valutakoden ändrades från PLZ till PLN.
Vid hög inflation har det i vissa länder hänt att sedlarna fått så många nollor att pengar och belopp blir svåra att hantera. Man kan då fatta beslut om att stryka ett antal nollor vilket leder till att nya sedlar och mynt måste ges ut och det blir en ny valutakod. Den tredje bokstaven i valutakoden brukar då ersättas med ett N (new). Ett exempel är polska zlotyn under slutet av 90-talet som blev av med fyra nollor och valutakoden ändrades från PLZ till PLN.
Rad 382:
Rad 382:
[[Kategori:ISO-standarder]]
[[Kategori:ISO-standarder]]
[[Kategori:Penningväsen]]
[[Kategori:Penningväsen]]
{{Link GA|ru}}
{{Link GA|ru}}
Rad 448:
Rad 449:
[[sl:ISO 4217]]
[[sl:ISO 4217]]
[[cu:ISO 4217]]
[[cu:ISO 4217]]
[[ckb:ISO 4217]]
[[sr:ИСО 4217 стандард]]
[[sr:ИСО 4217 стандард]]
[[fi:ISO 4217]]
[[fi:ISO 4217]]
Versionen från 2 juni 2012 kl. 17.56
ISO 4217 är den standard, fastställd av ISO, som beskriver de trebokstavskoder, valutakoder, som betecknar valutor. Exempel på några vanliga valutakoder är EUR som betecknar euro, USD som betecknar amerikanska dollar, GBP som är valutakoden för brittiska pund och SEK som betecknar svenska kronor. ISO 4217 definierar också beteckningar andra saker än valutor, till exempel ädla metaller (XAG betecknar exempelvis silver) och särskilda dragningsrätter utgivna av Internationella valutafonden.
Dessa koder är helt etablerade och används generellt inom bankväsende och affärsverksamhet över hela världen. I många länder är valutakoderna så spridda och kända av allmänheten att de för det mesta har ersatt de tidigare ofta använda, men tvetydiga valutatecken i exempelvis tabeller över växelkurser som publiceras i tidningarna.
Kodens beståndsdelar
De två första bokstäverna i koden är de två bokstäverna i landskoderna från ISO 3166-1, och den tredje bokstaven är oftast den första bokstaven i själva valutanamnet. Till exempel betecknas Japans valuta yen med JPY – JP för Japan och Y för yen. Undantag finns, bland annat står RUB för rysk rubel; RU är visserligen Rysslands landskod, men B är valt för att valutan just heter rubel.
Vid hög inflation har det i vissa länder hänt att sedlarna fått så många nollor att pengar och belopp blir svåra att hantera. Man kan då fatta beslut om att stryka ett antal nollor vilket leder till att nya sedlar och mynt måste ges ut och det blir en ny valutakod. Den tredje bokstaven i valutakoden brukar då ersättas med ett N (new). Ett exempel är polska zlotyn under slutet av 90-talet som blev av med fyra nollor och valutakoden ändrades från PLZ till PLN.
Språklig hantering av valutatecken
På svenska skall valutasymboler skrivas efter beloppet,[1] även om man gör på annat sätt på det språk som används i det land som valutan kommer ifrån (att göra så är regel på engelska). Man skriver alltså 10 kr (eller med valutakod 10 SEK, 10 DKK etc), 50 € (50 EUR), 30 £ (30 GBP) och 40 $ (40 USD) i en svensk text. I löpande text kan man skriva ut hela valutanamnet om det inte finns någon risk för förväxling, så att man alltså skriver 40 dollar. Det är vanligt förekommande att man felaktigt anger SKR, DKR och NKR som valutakod för de skandinaviska valutorna; korrekt är SEK, DKK och NOK. De felaktiga koderna förekom i Sverige allmänt under en kort period, innan övergången till dagens ISO-standard. Den finska marken betecknades då med FMK, istället för FIM enligt ISO-standard. Numera har även FIM utgått på grund av Finlands övergång till euro.
Aktiva koder
Följande är en lista över aktiva ISO 4217 valutakoder.