Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Tröttsamt med tiggeri

Det blir ganska jobbigt, att varje gång man går in på Wikipedia mötas av stora rödkantade texter om att Wikipedia tigger pengar. Om Wikipedia aldrig får ihop de där pengarna som man behöver, kanske man borde se över sin verksamhet i stället och skära ner på kostnaderna. Folk skriver gratis åt Wikipedia, Wikipedia borde skämmas över att dessutom hela tiden fråga om bidrag. Normalt borde det ju vara Wikipedia som skulle ge pengar till dem som skriver här! 2A00:801:293:9FCE:D1AD:E751:554C:7783 18 februari 2018 kl. 19:51 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)

Det är kanske inte tänkt att vi som arbetar gratis med att redigera också ska betala för att få jobba. Snarare då de som "konsumerar" innehållet. Det är kanske därför som de stora "blafforna" inte syns om man är inloggad. --Andhanq (diskussion) 18 februari 2018 kl. 19.57 (CET)

Jag har fått upp sådana rutor när jag har varit inloggad. Skrinnare (diskussion) 4 mars 2018 kl. 01.43 (CET)

Jag får också upp tiggeri rutor när jag loggar in--GO (diskussion) 4 mars 2018 kl. 04.40 (CET)

Konstigt att det är olika. Kan inte så mycket om den tekniken. Men som sagt när jag är inloggad så kommer de inte upp för min del. Då tycker jag det är OK. Bidrar man med arbete ska man inte behöva bidra ned pengar också. Däremot kan "läsarna" gärna bidra med pengar, om det inte finns ngt annat sätt.--Andhanq (diskussion) 4 mars 2018 kl. 12.26 (CET)

Som Andhanq. Men var oinloggad en gång på mobilen. Det var för mycket text på tiggeriet. 2 skärmar. Korta ner lite. Adville (diskussion) 4 mars 2018 kl. 12.28 (CET)

"If wiki needs money so badly they should shut down for a couple days and scare everyone into donating."^[1] /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 6 mars 2018 kl. 20.54 (CET)

Några uppdateringar till Senaste ändringar

Hej! För ett tag sedan lanserade WMF:s Collaboration team en ny betafunktion "⧼eri-rcfilters-beta-label⧽". Du kan aktivera denna under dina Beta-inställningar.

Vad innebär denna funktion nu igen? Denna funktion förbättrar Special:Senaste ändringar och Special:Senaste relaterade ändringar genom att lägga till ny funktionalitet för att underlätta vandalismbekämpning samt nybörjarstöd:

• Filtrering - filtrerar senaste ändringar med lättanvända och kraftfulla filterkombinationer.
• Färgmarkering - lägg en färgad bakgrund till olika ändringar du bevakar. Detta hjälper dig att snabbt identifiera ändringar som är relevanta för dig.

Vad är nytt? Vi har nu aktiverat en ny typ av filter!

• Kvalitets- och intensionsfilter - dessa filter använder ORES förutsägelser om vilken typ av redigering en ändring är. De identifierar både verklig vandalism och redigeringar som är välmenta men kan behöva lite hjälp.

/ André Costa (WMSE) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 08.34 (CET)

Jag har kryssat i "Nya filter för redigeringsgranskning" men ser inge skillnad? är det något mer jag behöver göra för att se "nya" färger?Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 09.43 (CET)

mw:Help:New_filters_for_edit_review/Quality_and_Intent_Filters är nog en bra första ingång. mw:Help:New_filters_for_edit_review/Highlighting_function beskriver mer i detalj hur du kan kombinera de nya filtren med färgmarkeringar för att göra dem enklare att se. mw:Help:New_filters_for_edit_review/Bookmarking beskriver hur du kan bokmärka filteruppsättningar för att lätt växla mellan olika uppsättningar. Jag vet inte om @Johan (WMF) kanske har några andra bra tips? /André Costa (WMSE) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 10.11 (CET)

Alldeles för krångligt för mig. Jag trodde jag skulle se ORES färgerna på olika nivåer av dålig redigeringar.Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 10.27 (CET)

Efter att ha upphävt att använda den gamla SÄ layouten så har jag fått igång det. Det ger proces den färgkodnoing jag hoppats på. Men hur får jag in så logghändelser syns i SÄ (blockeringar, nya konton skapade, raderingar etc)Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 11.47 (CET)

Bland aktiva filter (den blå rutan) måste "loggade åtgärder" vara aktiverat. /Johan (WMF) (diskussion) 28 februari 2018 kl. 07.01 (CET)

Kort not om att flera av gränssnittssträngarna saknar översättning. Den som känner sig manad får gärna hjälpa till på translatewiki.net. /André Costa (WMSE) (diskussion) 27 februari 2018 kl. 18.09 (CET)

Jag gjorde en snabb översättning, men andra får gärna kontrollera så att det inte smugit sig in några problem eller missförstånd.//Hannibal (diskussion) 27 februari 2018 kl. 18.35 (CET)

Många tack! /André Costa (WMSE) (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.00 (CET)

Synpunkter på användargränssnittet

• Det går bra att spara filterinställningarna och ge dem ett namn. Men om man vill ändra inställningarna för ett sparat filter (som är aktivt) verkar det som om man måste skapa ett helt nytt filter. Mycket osnyggt! Var är "Spara-knappen" för det aktiva filtret? Antagligen jag som missuppfattat, kanske inställningarna sparas "kontinuerligt".
• Man kan inte välja markeringsfärgerna för mer än en typ av ändring åt gången. Varje gång man klickar på en färg hoppar man ut ur dialogrutan "Filter" och måste ta sig in i den igen och skrolla dit man var för att fortsätta. Inte särskilt användarvänligt!
• Vid skapandet av ett filter kan man ange att detta filter ska vara "standard", men hur gör man om man har flera sparade filter och vill ändra vilket av dem som är "standard" utan att behöva skapa ett nytt filter? Tillägg: Nu hittade jag den lilla menyn som kommer fram om man klickar på "..." i filterlistan.

Är det bara i Firefox som användargränssnittet fungerar så uselt? --Larske (diskussion) 27 februari 2018 kl. 19.46 (CET)|

Det är extremt segt att göra inställningarna på min iPad (Safari). Jag trillar också ur dialogrutan (oftast) efter en inställning. När jag ställt in en markering i färg av en filterkategori så får samtliga ändringar på SÄ den färgen; vid en inställning markerades alla som högst sannolikt illasinnade redigeringar. Färgen försvinner lyckligtvis när jag väljer bort inställningen (i två omgångar), men funktionerna fanns faktiskt redan tillgängliga innan aktivering i inställningar och verkar inte gå att få bort. --JohanahoJ (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.11 (CET)

Det här med att spara inställningarna verkar vara en happening. Det verkar omöjligt att få bort en färg som man en gång har valt för en typ av redigering. Och ett filtersom man har aktiverat med sedan kryssklickar bort dyker upp igen som gubben i lådan om man klickar på länken till Senaste ändringar i vänsterkolumnen. Men å andra sidan så verkar inställningarna vara helt lokala för den webbläsarflik där de är gjorda. Om jag öppnar en ny flik eller ett nytt fönster är all information om lagrade filter borta. Kanske de sparas när man avslutar webbläsaren helt.

Ja, det är en betafunktion, men den verkar inte vara funktionsprovad i någon större utsträckning. --Larske (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.27 (CET)

Jag som har tummen mitt i handen lyckades relativt snabbt. Jag är bara intresserad av en inställning med gul, orange och röd färg för olika grader av dåliga redigeringar och det har gått bra, även att spara den inställningen och använda den med annan webbläsare. Om jag bara kan få logg ändringar att visas så är den perfekt för mig.Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.33 (CET)

Ok, nu har jag iallafall fått lite mer ordning på det, så pass att jag ser olika graderingar av sannolikhet för illasinnade redigeringar, och jag kan konstatera att de allra flesta illasinnade redigeringar, enligt min skärm, tydligen görs av oss administratörer... :-) --JohanahoJ (diskussion) 27 februari 2018 kl. 20.55 (CET)

ja den delen verkar inte ha lärt sig något ännu, tegel är enligt den vår största "bov". I övrigt har jag nu fått allt fungerande som jag vill, och det kan väl ta en tid vänja sig men det verkar superbra!Yger (diskussion) 27 februari 2018 kl. 21.13 (CET)

Kanske är det helt enkelt ordningen som blivit fel i inställningarna för "User intent predictions"? De som nu anges som "Mycket troligt goda avsikter" är sådana som borde märkts som "Mycket troligt dålig tro" och vice versa. --JohanahoJ (diskussion) 28 februari 2018 kl. 10.36 (CET)

Njaä, det råkade kanske bara falla sig så ett tag. Nu ser jag inget mönster... --JohanahoJ (diskussion) 28 februari 2018 kl. 10.40 (CET)

Jag har rapporterat att filtermenyn stängs när man väljer en färg till de som utvecklar tillägget för ORES. Buggrapporten går att följa här: T188903.

Vad det gäller att det går långsamt på Ipad så kan jag tyvärr inte testa detta (eftersom jag inte har tillgång till en Ipad). Rapportera gärna detta på återkopplingssidan länkad nedan. Beskriv så utförligt som möjligt vad som går långsamt, om det är mycket långsammare jämfört med andra funktioner på WP samt vilken webbläsare och apparat det gäller.

Återkoppling för tillägget kan även lämnas direkt på mw:Talk:Edit_Review_Improvements/New_filters_for_edit_review. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 5 mars 2018 kl. 14.31 (CET)

Hur Ores lär sig?

Jag ser verktyget som en klar förbättring och börjar nu undra hur/om det går lära ORES att vissa ändingar som ger svagaste nivån av varning (tex att länka datum) att dessa är OK och inte borde ge någon varning. Går det av bara farten eller behöver "vi" tala om för ORES vad som är OK och vad som är fel?@Ainali:Yger (diskussion) 28 februari 2018 kl. 19.39 (CET)

Bra fråga! Jag frågade utvecklarna bakom ORES om detta. I dagsläget rekommenderar de att man loggar de problem man upptäcker. När man börjar se trender kan man sedan säga till ORES-utvecklarna som kan se om logiken kan putsas. Liknande rapporteringssidor finns idag på it:Progetto:Patrolling/ORES och d:Wikidata:ORES/Report_mistakes. Jag vet inte om en motsvarande sida bäst skulle bo under Wikipedia:Projekt klottersanering kanske?

På längre sikt finns planer på att bygga ut ORES så att det ska vara lättare för användare att ge direkt feedback när den gjort något konstigt. Det projektet ligger fortfarande i startgropen men den som är intresserad kan läsa mer på mw:JADE. /André Costa (WMSE) (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.00 (CET)

Som det fungerar nu handlar det tyvärr inte bara om puts och enstaka felaktigheter. Jag ser inte att bedömningen av avsikter ens verkar vara i närheten av användbarhet. Om det inte finns något automatiskt feedback-system inbyggt så är jag tveksam till att över huvud taget ha det här, åtminstone innan en ordentlig omarbetning gjorts. --JohanahoJ (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.33 (CET)

Det är bra med mer specifik feedback, så att det finns en chans att göra något åt det. För min del tror jag att en del av problemet på svenskspråkiga Wikipedia beror på att när ORES tränades in (av bland andra mig), så var ganska många av redigeringarna gjorda av Lsjbot. Det kan ha gjort att urvalet mänskliga redigeringar blev mindre. Skulle det finnas något sätt att öka på exaktheten genom att låta ORES fortsätta träna mer?//Hannibal (diskussion) 7 mars 2018 kl. 12.43 (CET)

Jag kan ställa upp på en ytterligare träningsrunda om det kan hjälpa. Kanske kan man helt skippa avsiktsbedömningen för bottredigeringar? Om det blir av så skulle jag gärna se att man den här gången kan följa hur arbetet framskrider, såsom totalt antal genomgångna fall i relation till målet. --JohanahoJ (diskussion) 7 mars 2018 kl. 16.30 (CET)

Länkar till Facebooksidor

Jag skapade några artiklar för hockeyklubbar och länkade in deras Facebooksidor under Externa länkar. Det tog inte lång tid förrän de raderas med motiveringen att det var reklam. Efter diskussion visade det sig att det är detta avsnitt man syftar på: Wikipedia:Att_skriva_om_näringsliv,_företag_och_varumärken#Externa_länkar

Det må vara så att många fortfarande tänker att hemsidan under egen domän är den viktigaste informationskanalen för en förening, men det är ofta inte fallet. Både Facebook och Twitter används för att nå ut med information och är ofta mer uppdaterade och mer lästa än hemsidor. Inte minst i idrottens värld där hemsidan följer laget.se:s tråkiga mallar.

Det är dessutom inte sant att Facbooksidor automatiskt är mer reklam än vanliga hemsidor. Det som står under rubriken "Att skriva om näringsliv, företag och varumärken" är inte automatiskt tillämpbart på ideella föreningar. Länkarna som raderats är följande: [2], [3], [4] och [5]. /Machatjkala (diskussion) 2 mars 2018 kl. 13.13 (CET)

Huruvida den vanliga hemsidan är tråkig eller inte är irrelevant. Huruvida den vanliga hemsidan eller facebook uppdateras oftare är inte heller särskilt relevant. Jag tittade närmare på två av de lag som angavs ovan. I båda fallen verkar det som allt på Facebook-sidan också finns på hemsidan, där det även finns ytterligare information, t.ex. om lagets historia. För de flesta läsare torde därför den vanliga hemsidan vara klart bättre att dirigeras till.

andejons (diskussion) 2 mars 2018 kl. 13.34 (CET)

För att kunna läsa en Facebook-sida måste man normalt ha ett Facebook-konto. Det är ett annat skäl att de normalt inte är så användbara. Det finns en del organisationer etc som inte har någon vanlig hemsida utan bara använder Facebook. Där kan man kanske tänka sig att det är motiverat att länka till Facebook-sidan, i brist på bättre. /NH 2 mars 2018 kl. 13.46 (CET)

Jag håller med om att det börjar bli ganska etablerat att företag använder Facebook som sin "hemsida", och ibland tom ersätter "vanlig" hemsida med Facebook. I dessa fall tycker jag det är lika relevant att under extrema länkar peka på en Facebook-sida som till en "normal" hemsida. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 mars 2018 kl. 14.11 (CET)

Det finns flera skäl varför en Facebooksida inte är lika pålitlig som en riktig webbplats. För det första går det att kolla vem som har registrerat domänen för en webbplats. Vem som har skapat en Facebookgrupp är inte lika uppenbart eller pålitligt. Dessutom brukar Facebook och Twitter huvudsakligen användas för information med kort hållbarhet, ganska sällan för mer beständig information typ det man brukar hitta under "om oss" eller motsvarande på en vanlig webbplats. /ℇsquilo 2 mars 2018 kl. 17.28 (CET)

Hur ofta en sida uppdateras är inte helt irrelevant faktiskt. Externa länkar är till för att ge ytterligare information för den som vill läsa mer och då är det högst relevant om man uppdaterar. Långt ifrån alla facebooksidor kräver inloggning och även de som gör det tappar inte sin relevans p.g.a. det - Facebook har stor spridning. Jag känner inte till något sätt att kolla vem som registrerat ett lag på Laget.se, men det kanske går. Däremot måste externa länkar inte enbart vara officiella sidor, även supportersidor tycker jag är helt OK. Det är sant att information på facebook oftare har kort hållbarhet, men det är ett argument för att länka inte emot. Det är ju information av en sort som vi inte inkluderar i våra artiklar utan som är just bra komplement. Klipp från matcher, bilder på spelare som får pokal, info om att nästa match är imorgon o.s.v. Perfekt extern länk just för att inget av detta bör ligga i artikeln./ Machatjkala (diskussion) 2 mars 2018 kl. 17.51 (CET)

Rimligtvis länkas officiella facebooksidor från den egna webbplatsen. Den som uppskattar Facebook kan lätt följa länken. Därför ser jag ingen större orsak att härifrån länka facebooksidan för föreningar som har en egen webbplats (eller behandlar sina sidor på en takorganisations webbplats eller liknande som officiella sidor). För dem som enbart har en Facebooksida är det en annan sak. --LPfi (diskussion) 4 mars 2018 kl. 23.27 (CET)

Allt finns på Google så varför ha några externa länkar alls? Denna diskussion handlar om hur Wikipeida ska länka, inte hur andra gör på sina hemsidor. Det kan variera, men att länken finns att tillgå någon annanstans än på Wikipedia är i sig inte ett argument. / Machatjkala (diskussion) 5 mars 2018 kl. 07.51 (CET)

Är Google-frågan retorisk, eller vill du ha ett svar på den? Jag vill ogärna slösa tid på att besvara den om du själv vet svaret, men heller inte strunta i att svara om du faktiskt inte förstått. - Tournesol (diskussion) 5 mars 2018 kl. 08.44 (CET)

Vi vill att externa länkarna skall vara nyttiga. Om en organisation har sin webbnärvaro i första hand på Facebook är det avgörande att den egna webbplatsen har en fungerande länk dit. Om den länken finns är det inget problem (för länkandet) att informationen på den egentliga webbplatsen är torftig eller dåligt uppdaterad, och alla argument mot Facebook-länkar gäller. Om länken skulle saknas är situationen för oss helt annan (men det är alltså ovanligt). --LPfi (diskussion) 5 mars 2018 kl. 11.43 (CET)

Jag förstår inte det resonemanget. Wikipedia har inget inflytande över andras hemsidor. Länkar där kan komma och gå och placeras mer eller mindre lättillgängligt. Om ett hcokeylag länkar tydligt till Eliteprospects ska den länken också bort från Externa länkar då? Kommer någon årligen kontrollera att länken ligger kvar och är lätt att hitta. Knappast. Om Facebook ska vara med eller inte under Externa länkar bör avgöras helt och hållet utifrån Wikipediaargument och inte beroende av hur andras hemsidor ser ut. /Machatjkala (diskussion) 5 mars 2018 kl. 13.21 (CET)

Säger man ja till att Facebook är inte reklam då säger man ja till alla andra framtida begäran om andra sociala medier som Instagram är heller inte reklam trots att sociala medier är just vad det är, ett sätt att marknadsföra artisten/företaget/organisationen/idrottaren etc. Det är inte som om en Anders Eriksson använder Facebook för att hålla kontakt med gamla skolkamrater utan de används för att komma närmare kunderna/supportrarna/fansen och marknadsföra sig och i långa loppet öka intäkterna. DIEXEL (diskussion) 5 mars 2018 kl. 17.53 (CET)

En Facebooksida marknadsför inte nödvändigtvis mer än en vanlig hemsida. Jag anar ett visst förakt för sociala medier. Själv menar jag att mediets status är oväsentligt utan att det är innehållet som avgör. Ofta är innehållet tunt, men jag har sett tidningar som publicerar matchreferat via Twitter och det skulle vi kunna använda i någon speciell situation. Det är dumt att döma ut vissa medier helt, en gång i tiden fanns det de som gjorde det med internet. /Machatjkala (diskussion) 5 mars 2018 kl. 22.08 (CET)

Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken tycker jag förklarar grundläggande hur man bör göra. Finns det en officiell webbplats brukar den nämnas. Där finns ofta länkar vidare till blogg, Facebook, Twitter och vad det nu kan vara. Vi bör kontrollera att sidan existerar, att den är officiell och sådant grundläggande, men vi lägger inga personliga värderingar i om den är bra eller dålig. Om officiell webbplats saknas kan en officiell blogg vara det bästa alternativet. Om både officiell webbplats och officiell blogg saknas kan Facebook vara ett alternativ. Nästan alla sidor på webben innehåller någon form av reklam. Det kan vara för att finansiera driften och underhållet av sidan. Men officiella webbplatser är i regel välkomna på Wikipedia oavsett om det förekommer reklam eller inte. Om sidan inte innehåller någon information eller enbart reklam kan den däremot raderas. Vill man av någon anledning ange länkar till flera officiella sidor bör man precis som framgår i hjälptexten ta upp det på artikelns diskussionssida och invänta respons från andra. Att inte fler externa länkar rensas bort på Wikipedia lär nog mest ha att göra med bristande underhåll. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 mars 2018 kl. 15.51 (CET)

Den här debatten dog för tidigt tycker jag. Allt är inte näringsliv och massor med föreningar har facebooksidor med relevant information. Kyllo skriver som om man bara får ha en extern länk. Då borde rubriken ändras till singular. Men så är så klart inte fallet när det gäller föreningar. Det är orinligt att inte kunna ha mer än en länk där. Däremot kan jag förstå resonemanget när det gäller företag. Det är flera här som inte gör den skillnaden./ Machatjkala (diskussion) 19 mars 2018 kl. 17.00 (CET)

För den ishockey intresserade: Wikidata sökning = ishockeyklubb Sverige och visa FB/Instagram/twitter/Officiell web länk - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 19.12 (CET)

Kvinnor då och nu IV

I veckans tävling vill vi ha artiklar om Sibyl Hathaway – och många andra.

Nu vid midnatt startar Kvinnor då och nu IV, en tävling som sätter fokus på kvinnor och kvinnliga ämnen. Alla är välkomna att bygga ut eller skapa artiklar om kvinnor och sådant som främst rör kvinnor. Vem tror du exempelvis att kvinnan på bilden till höger är? Hjälp Wikipedia att sprida kunskap om viktiga kvinnor och spännande kvinnoöden från när och fjärran, då och nu. Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 4 mars 2018 kl. 23.37 (CET)

Jag kan säga att kvinnan på bilden (som jag för övrigt visste namnet på utan att tjuvkika :-) ) levde ett mycket dramatiskt och innehållsrikt liv. Det finns mycket att skriva om henne. Och det finns en hel del att skriva även om andra kvinnor, kvinnoorganisationer och kvinnorelaterade saker. Hoppas många vill delta i skrivandet! :-) // Zquid (diskussion) 5 mars 2018 kl. 12.41 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 22.44 (CET)

Förbättra Wikipedias artiklar om internet – "Team Internet"

Internetmuseum

Internetmuseum är i startgroparna med ett projekt för att förbättra Wikipedias artiklar relaterade till internet. Jag har sedan i höstas varit Wikipedian in Residence på museet och nu vill vi ta ett nytt grepp på ämnet och letar därför efter wikipedianer som är intresserade av att ingå i en grupp som några gånger per år kommer att ses både IRL och på distans för att skriva, umgås och diskutera hur Wikipedias täckning av ämnet kan förbättras. Vi söker personer som är intresserade av internethistoria, oavsett om det gäller ARPANET eller dagens Youtubers, och som tilltalas av arbetssättet där vi förhoppningsvis kan sporra varandra.

De som har visat intresse hittills är främst personer utan tidigare erfarenhet av Wikipedia och jag tror att gruppen skulle må bra av en blandning av människor, både vad gäller Wiki-erfarenhet såväl som intresse och bakgrund. Skrivandet utförs ideellt. Är du intresserad? Kontakta mig, kommentera nedan eller maila [email protected]. Allt gott, Emma (WIR) (diskussion) 6 mars 2018 kl. 14.59 (CET)

Jag föreslår att en delaktivitet i projekt kan vara en Wikipedia:Veckans tävling på temat internet. I tävlingen kan t ex förbättring av några utvalda och speciellt eftersatta sidor ge dubbla poäng. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 mars 2018 kl. 03.52 (CET)

Tack för förslag! Jag anordnade en tävling på tema internet i oktober förra året, men det kan vi absolut göra om. /Emma (WIR) (diskussion) 7 mars 2018 kl. 11.05 (CET)

Jag är gärna med i det projektet. Ibland får jag ont om tid, men jag kan komma med inpass och kortare engagemang åtminstone.//Hannibal (diskussion) 8 mars 2018 kl. 13.09 (CET)

Vad roligt Hannibal! Jag kontaktar dig inom kort. /Emma (WIR) (diskussion) 8 mars 2018 kl. 22.41 (CET)

@Emma (WIR): Jag skriver också gärna omkring Internet när andan faller på (exempel: Yahoo, Camino och smartmobil) – exempelvis i samband med veckotävlingar. Just nu saknar veckorna 12, 13 och 15 tävling, så den som känner sig manad… --Paracel63 (diskussion) 13 mars 2018 kl. 00.41 (CET)

Vad kul, Paracel63! Är du intresserad av att vara med i gruppen/projektet? När vi har kommit igång lite mer så ska jag försöka dra ihop till en ny tävling. Det blev ju många fina bidrag senast. /Emma (WIR) (diskussion) 13 mars 2018 kl. 11.22 (CET)

Nja, jag föredrar helst att skriva obundet och när andan faller på. Jag är redan medlem i ett antal grupper som jag inte hinner skriva så mycket i. Men jag bidrar gärna i ämnet i samband med en veckans tävling. --Paracel63 (diskussion) 13 mars 2018 kl. 18.08 (CET)

Dentalspam från Vietnam

Ett litet tips till klottersanerarna...mycket spam om tandimplantat nu, på diverse ställen. Länkar göms lite varstans, bland annat på användarsidor. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 6 mars 2018 kl. 23.18 (CET)

På tal om spam/klotter/nonsens på användarsidor: Ett gäng sidor av typen Användare:Mitch9238503382, Användare:JuliusG686960, Användare:WendiCoury09 har också dykt upp inatt. /Bengtsson96 (diskussion) 7 mars 2018 kl. 05.19 (CET)

Tydliga spambotar IMO. Jag har raderat tre användarsidor och blockerat kontona, eftersom de lagt in spam. Sjö (diskussion) 7 mars 2018 kl. 05.29 (CET)

Tack, jag tror det var alla som finns just nu. Ett av kontona (Julius) skapades nästan ett dygn innan sidan skapades och en drös andra konton med namn på samma form har skapats det sista dygnet, så det finns risk för mer. /Bengtsson96 (diskussion) 7 mars 2018 kl. 05.44 (CET)

Ni får gärna lista alla spam-konton av denna typ på sidan Användare:Tegel/Spambot. Det är vanligt att de skapar ett stort antal konton samtidigt, ofta på olika wikis. Ovanligt är att de dyker upp här. De brukar hålla sig på mindre wikis. -- Tegel _(disk) 7 mars 2018 kl. 13.04 (CET)

@Tegel: Sagt och gjort! Disembodied Soul (diskussion) 7 mars 2018 kl. 14.16 (CET)

Tveksamma redigeringar i Interneringsläger i Sverige under andra världskriget och Koncentrationsläger

Kan någon med rätt kunskap avgöra om Rexchecks redigeringar den gångna natten är OK eller inte? Artiklar:

• Interneringsläger i Sverige under andra världskriget
• Koncentrationsläger

/Kitayama (diskussion) 7 mars 2018 kl. 15.12 (CET)

Nationalencyklopedin använder termen "arbetskompani" om de svenska lägrerna, vilken möjligtvis var den dåvarande officiella termen. Jag tycker interneringsläger är en bättre term eftersom det bättre förklarar vad det handlar om. Koncentrationsläger tycker jag genast borde återställas. Att den används i en bok som det refereras till kan nog förklaras med en förhoppning om ökad försäljning./Gotogo (diskussion) 7 mars 2018 kl. 15.31 (CET)

Jag tycker att flera av användarens redigeringar ligger på gränsen... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 7 mars 2018 kl. 20.54 (CET)

Det gör de, så kolla gärna upp dem. Jag hinner ej pga irl arbetsbelastning. Adville (diskussion) 7 mars 2018 kl. 21.54 (CET)

Idag publiceras Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Bild från presentationen av SKBL, på Humanistiska biblioteket (del av UB i Göteborg) idag 8 mars. Det var trångt i portgången och långa köer, men till slut lyckades WP:s utsände ta sig in…

Med början idag går det att komma åt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Deras "Om"-sida berättar:

Det här innebär att det finns gott om material att föra över till Wikipedia. Lägg dock märke till att "Bilderna i SKBL har hämtats från muséer, arkiv och privatpersoner. SKBL äger alltså inte bilderna och kan därmed inte ge tillstånd till reproduktion."//Hannibal (diskussion) 8 mars 2018 kl. 13.07 (CET)

Det vore intressant att samköra mot wikipediasidor och se vad som saknas här. Verkar inte finnas något API (ännu) men det går ju att få fram en lista från [6]. mvh Aron Ambrosiani 8 mars 2018 kl. 14.35 (CET)

Kanske kan någon mer wikidataerfaren användare föreslå en ny property för Wikidata i stil med P3222 Nationalencyklopedin Online ID? Så går det att börja koppla ihop med hjälp av auktoritetsdatamallen. mvh Aron Ambrosiani 8 mars 2018 kl. 14.42 (CET)

Jag var på invigningen (fotade, delade ut foldrar, minglade och språkade). Bland annat pratade jag med en av de tekniskt ansvariga, som sa att nedladdningsbar databas är på gång. Jag blev också glatt överraskad av att de valt en CC BY-licens utan begränsningar. Det gör det lika lätt att infoga texten i våra artiklar som från Uppslagsverket Finland. --Paracel63 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 18.41 (CET)

På försök kopierade jag in en text om Hedvig Carlander (med vissa förändringar). Räcker det med källhänvisningen, på det sätt som jag lagt in den, för att CC-licensen ska uppfyllas? --AHA (diskussion) 9 mars 2018 kl. 09.14 (CET)

Jag hade nog hänvisat även i redigeringskommentaren, typ "Kopierat från https://skbl.se/sv/artikel/HedvigCarlander, författare Vibeke Carlander CC-BY 4.0" eller liknande. Vi bör vara tydliga med att det inte bara är en källa utan faktiskt även kopierad text. mvh Aron Ambrosiani 9 mars 2018 kl. 13.54 (CET)

@AHA: Instämmer med Ambrosiani. Om vi (som vi nu får) tar hela texten/textstycken och klipper in i artiklarna, bör vi nämna licensen och källan i en referenslista. Förslagsvis kommer vi att ha nytta av en källmall typ {{UVF}}. Tills vidare kanske man kan göra ungefär som jag gjort här?--Paracel63 (diskussion) 9 mars 2018 kl. 14.26 (CET)

Vi kanske skulle skapa en mall för artiklar som helt, eller till stor del är kopierade från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon? Kanske i still med Ugglan-mallen - så att vi ger projektet det erkännande som de förtjänar? --AHA (diskussion) 9 mars 2018 kl. 16.21 (CET)

bra idé och liknande den för SBL.Yger (diskussion) 9 mars 2018 kl. 18.16 (CET)

Vi skall överhuvudtaget inte ha artikeltexter som är kopierade från andra uppslagsverk, hur fria dessa än är. Wikipedia skall vara ett självständigt uppslagsverk som förhåller sig fritt och källkritiskt till sina källor. Om Wikipedia börjar bestå av texter som är inkopierade från annat håll har vi inget existensberättigande, då är vi utbytbara. Vi måste också lära av misstaget med den okritiska entusiasmen för Ugglan när det begav sig, Wikipedia lider fortfarande av det. /Ascilto (diskussion) 9 mars 2018 kl. 19.36 (CET)

Någon okritisk entusiasm för Ugglan har aldrig existerat. Texter därifrån har, med få undantag, aldrig publicerats här utan bearbetning. De är också fria för redigering. Där ligger problematiken i det som nu diskuterats. Visst kan vi låna texten, men den måste få leva sitt eget liv i detta uppslagsverk. Annars kommer vi, som Ascilto säger, att sakna existensberättigande i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2018 kl. 08.02 (CET)

Det finns inget som hindrar texten från att leva sitt eget liv i detta uppslagsverk, tvärtom, det är liksom själva poängen med Wikipedia -- artiklarna kommer att redigeras och byggas på. Vi kommer aldrig att bli utbytbara eftersom SKBL, UVF etc. inte ens fyller samma nisch, vi konkurrerar inte med dem. Och Ugglan är helt enkel inte en bra källa, oavsett om man bara hänvisar till den eller kopierar rakt av. --Vesihiisi (diskussion) 10 mars 2018 kl. 10.32 (CET)

Ugglan är i många fall en mycket bra källa, rent av den bästa tänkbara. Det jag reagerade på var att vissa talade om att mallen för SKBL inte skulle betraktas som en källhänvisning utan ges annan status. Det motsätter jag mig bestämt. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 01.56 (CET)

Jag har nu skapat (den tidigare raderade) artikeln Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Mvh --Bairuilong (diskussion) 10 mars 2018 kl. 08.43 (CET)

Bra. Vi har tidigare tröskat igenom biografiartiklarna i flera uppslagsverk för att få en bra bas till artiklar här. Kunde det vara en idé göra något liknande här? Dvs se på våra artiklar om de personer som nu fått nya biografier, och se om de nya har så mycket merinfo att det vore önskvärt föra över delar hit? Yger (diskussion) 10 mars 2018 kl. 11.06 (CET)

En sak som jag har noterat på SKBL och som stör mig något är att deras illustrationer i flera fall uppenbart är hämtade från Wikimedia Commons (i minst 3 fall handlar det om bilder jag själv har laddat upp), men att varken detta förhållande eller den källa varifrån bilderna hämtats till Commons angives. Visserligen handlar det nog genomgående om bilder som är PD, men jag tycker ändå inte att det är riktigt snyggt. PD-bilder hämtade från t ex arkiv och museer verkar däremot genomgående förses med källhänvisningar. /FredrikT (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.59 (CET)

Wikidata egenskap föreslagen för SKBL

Jag skapade ett förslag på nytt Wikidata property för SKBL se länk. Jämför

• P3217 Svenskt Biografiskt Lexikon - blog
• P4607 LevandeMusikArv - blog
• P4819 SvensktPorträttarkiv - blog

- Salgo60 (diskussion) 11 mars 2018 kl. 20.47 (CET)

@Salgo60:  Gillar Jag petade lite i ditt förslag på Wikidata. P3271 var väl ett typo på "see also" så jag ändrade det till P3217. Sen ändrade jag från a-zA-ZåäöÅÄÖ till [a-zA-ZåäöÅÄÖ]+ för "allowed values". Men jag undrar om åäöÅÄÖ behöver vara med. Det verkar inte som om SKBL använder dessa tecken i sina identifikatorer. --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.08 (CET)

Tillägg: Däremot har de, i ett enda fall av alla 1 057 artiklarna, använt en siffra (1) som särskiljare, se Christina Nilsson. Så det är kanske säkrast att lägga till 0-9 också till regexp:et för "allowed values". --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.22 (CET)

@Larske: tackar jag har inte pratat med SKBL hoppas dom dyker upp hos Riksarkivet på SwedPops i veckan. Du kan gärna peta vidare i P4819 - länk lista om du känner dig hemma på reguljära uttryck..... just nu missas bl.a. tecken typ "_", - Salgo60 (diskussion) 11 mars 2018 kl. 22.43 (CET)

Just nu finns det inga "understreck/golvtecken" (_) eller andra tecken än a-z, A-Z och så den där enstaka 1:an bland alla "nycklar" i SKBL. Jag ersatte därför åäöÅÄÖ med 0-9, men det vore förstås bäst om man slapp gissa och kunde få en bekräftelse från SKBL på vilka tecken som kan komma att användas. --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 22.58 (CET)

P4819 SvensktPorträttarkiv har "_" se Q76613#P4819 - Salgo60 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 08.59 (CET)

Nu finns en wikidataproperty för SKBL, bara att börja länka! mvh Aron Ambrosiani 19 mars 2018 kl. 11.02 (CET)

User:Vesihiisi har även lagt upp det i Mix-and-match som gör det enklare att länka.

Se även

• mix-n-match
  • Översikt inladdning status
  • Game mode
• blogpost med kartor/tidslinjer....

- Salgo60 (diskussion)

@Ambrosiani, Vesihiisi, Salgo60: Och på den här sidan finns en Listeria. --Larske (diskussion) 19 mars 2018 kl. 12.07 (CET)

@Ambrosiani, Vesihiisi, Salgo60: Jag tycker uppdateringen av min-x-match går segt. Till exempel Josefina Wettergrund (Q4990400) uppdaterade jag för en och en halv timme, se här, men JosefinaWettergrund står fortfarande kvar i listan över "Unmatched". Om jag klickar på "Manually sync catalog" dyker det upp en sida där det står att det finns "190 connections on Wikidata, but not here". Då tror jag att ett klick på "Update Mix'n'match" ska se till att synkning sker, men se det hjälper inte alls. Vad är det jag missar här? --Larske (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.48 (CET)

CET)

Jag testade också detta utan att bli klokare.... enklast brukar vara att kontakta MagnusManske på twitter se tweet - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.55 (CET)

@Larske: Sånt händer... "4 connections here, but not on Wikidata" stämmer inte heller, och den visar även 2 "automatically matched" element på huvudsidan men inget när man väl klickar på siffran. Det verkar som att synkningen är allmänt seg idag. Bäst blir nog att lämna den ifred en stund, förr eller senare lär den aligna sig själv. Gå och köp glass eller nåt ¯\_(ツ)_/¯ --Vesihiisi (diskussion) 19 mars 2018 kl. 15.02 (CET)

Jämförelser SKBL-Wikipedia

Jag tog de första 10 i SKBL och såg hur dessa ser ut i Wikipedia. Två saknades varav en är en klar miss (Maud Ebba Augusta Adlercreutz). Av de åtta var alla Wikipediartiklar helt OK. Wikipedia är bättre på att tydliggöra bokproduktion etc, vilket väl ofta eftersökes. I några fall kan sedan substansen ses likvärdig men ofta(st?) har (naturligtvis) SKBL artiklarna bättre substans. De har också i något fall med intervjuer av efterlevande som källa, vilket ger unikt värde. I ungefär hälften av fallen ser jag inget större behov utöka Wikipediaartiklarna (mer än en länk till SKBL artikeln). Jag skulle gärna vilja höra andras bedömning, då helst genom att utgå från ett annat stickprov än jag använde.Yger (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.44 (CET)

Intressant....min tanke är att skapa ett Wikidata Property för SKBL (se ovan) och sedan som med SBL vore det snyggt att lägga in SKBL i Mall:Auktoritetsdata plus skapa en ny mall för SKBL när SKBL skall användas för vidareläsning.....

När det gäller länka bokproduktion etc. så hoppas jag LIBRIS/Kungliga biblioteket får ordning på sin nya plattform LIBRIS-XL och att dom har bättre sidor att länka till. Hörde även att KB var intresserad av att digitalisera mer material... Förstår inte varför SBL/SKBL/Levande musikarv inte skapar motsvarande Wikidata utan istället håller på med mer klippa/klistra... - Salgo60 (diskussion) 11 mars 2018 kl. 23.24 (CET)

Att bygga på intervjuer med efterlevande ser jag som helt oencyklopediskt. Låt oss inte plocka in dylikt stoff här! Länkar till SKBL, såväl explicita som via auktoritetsdata, ser jag däremot mycket positivt på. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 02.00 (CET)

Idag skriver SBL på FB om deras principer för att tolka namn "så länge det finns bevarade autografer låter vi dessa i möjligaste mån styra..." FB blog.

Jag saknar resonemang som dessa med länkar till primärkällor. Jag ser en oro med att nya web:ar med biografier poppar upp flera per år ex. SKBL, Levande musikarv, Svenskt porträttarkiv.... där Wikipedia får större och större "ansvar" och citeras av andra. Risken finns att det blir mer och mer kopiera av varandra och ingen som har med en bra analys och ursprungskällor..... nu finns mer och mer ursprungskällor tillgängliga elektroniskt men ingen verkar vilja göra jobbet att peka på var i primär källorna man kan få saker och ting bekräftat.... Någon som delar denna oro? Jag har föreslagit att vi bör ha en dialog om att tydliggöra kvaliten på olika källor på Wikimania 2018 se länk - Salgo60 (diskussion) 13 mars 2018 kl. 21.00 (CET)

"Rätten till det egna namnet" är en dålig princip. Förr kunde olika varianter av ett namn användas vid olika tillfällen: Peter vid dopet, Per i normalt formella sammanhang, Pelle i vardagslag och Petrus vid prästvigning. Man tvingar in historien i ett ramverk som inte fanns. Wikipedia är ett bra ställe för källgranskning av enkla biografiska data. Vi har wp:Persondatafrågor. Möjligen borde alla biografier gås igenom. När det gäller mer analyserande och värderande uppgifter så är det inget vi kan stå för. Edaen (diskussion) 13 mars 2018 kl. 21.25 (CET)

Jag är tveksam. Vi bör så långt möjligt hålla fast vid principen att inte gå till primärkällorna. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 22.17 (CET)

Är inte det en luddig och intetsägande princip som inte håller om den synas?

Wikipedia måste börja fundera i termer av kvalitet även på källor. Hur "bra" en källa är känns i princip omöjligt för en läsare att förstå. Skillnaden på fakta som baserar sig på något scannat på Runeberg vs. SBL där kriteriet för att vara med i ex. Vem-är-Vem var att man själv skrev artikeln och köpte ett exemplar medans SBL har proffs som utvärderar det hela..... varför "värderas" dessa källor lika? Visar det inte bara på svagheten på Wikipedia och att vi nu när Riksarkivet släppt 100 miljoner med dokument fria borde fundera på om vi kan höja kvaliten på Wikipedia mha av detta?....

En anledning till att SBL skapades var att höja kvaliten och alla dessa självförskönande "egobiografier" som överklass gubbarna oftast skrev om sig själv skulle synas under lupp... citat från boken "Svenskt biografisk lexikon 100 år" Libris 21921842 sidan 8 "urvalet var skevt, framställningen anekdotisk och faktakontrollen slapp"....

Borde inte Wikipedia 2018 ha mekanismer som tydliggör dessa fel och brister i källorna?

Enbart principen "inte gå till primärkällorna" känns väldigt blåögd... borde inte kvalitétskällor vara dom som används? - Salgo60 (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.29 (CET)

Jo, rimlighetskontroller även av erkända källor. När man skriver en biografi med utgångspunkt från en eller flera andra källor gör man ett urval och vinklar artikeln. De bakomliggande tankarna framgår inte. Även detta är en form av egen forskning. Det vore bra om man kunde redovisa varför man inte tagit med vissa saker m.m. Förr än ett totalförbud mot egen forskning, som ändå inte kan efterlevas, borde vi ha en regel om att skriva artiklarna defensivt. Vi kunde ha en mall på disk.sidan för att strukturera upp kvalitetskontrollen av biografierna. Edaen (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.48 (CET)

När det gäller stavning av svenska namn följer vi SBL, i varje fall de moderna banden, efter att utgivningen återupptogs. Det är en god princip som vi bör fortsätta att hålla oss till. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2018 kl. 20.45 (CET)

Jag "samkörde" SKBL:s artikelregister med Wikidata och fann då att av de 1 058 biografierna i SKBL är det 573 734 där det finns ett objekt i Wikidata med överensstämmande efternamn (se not nedan), födelseår och dödsår och med en koppling till en artikel i svwp och följaktligen 485 324 biografier där fullständig överensstämmelse saknas. De nya svwp-artiklar som Ariam har skrivit de senaste dagarna utgående från SKBL har ännu ej fått några objekt i Wikidata med ifyllda uppgifter om födelsedatum och dödsdatum och tillhör därför de 485 324.
Not: Med efternamn har jag i SKBL använt det namn som står före kommatecknet på den första raden för respektive person i den här listan och i Wikidata den sträng som står efter det sista blanktecknet i den svenska etiketten för respektive objekt. Denna grova metod gör antagligen att ett antal artiklar, till exempel för personer med två efternamn eller med en etikett som inte motsvarar det riktiga namnet eller där födelsedatum eller dödsdatum saknas i Wikidata, missas. 54 70 procent (573 734/1058) är nog därför en undre gräns för andelen i SKBL biograferade som har en artikel i svwp. Risken för "falska positiva" bedömer jag som liten men inte obefintlig. --Larske (diskussion) 15 mars 2018 kl. 23.15 (CET)

Så pass många alltså, även om metoden missar endel artiklar så är det nog fler som saknas än jag skulle ha gissat. Larske, sammanställde du resultatet i en lista någonstans? /Ariam (diskussion) 16 mars 2018 kl. 13.15 (CET)

@Ariam: Ooops, tyvärr hade jag inte fått någon matchning på namn som innehöll å, ä, ö och liknande tecken. När dessa räknas med blir det 734 av 1 058, det vill säga cirka 70 procent där en överensstämmelse finns. Jag har ändrat i mitt inlägg ovan och lagt listan på Diskussion:Svenskt kvinnobiografiskt lexikon#Jämförelse SKBL-Wikidata/Wikipedia. --Larske (diskussion) 16 mars 2018 kl. 15.28 (CET)

OT @Larske: du som inte har tummen mitt i handen vore lite kul att kolla svenska tonsättare i Wikipedia/Wikidata. FST som fyller 100 i år och skall försöka spela verk av så många svenska tonsättare som möjligt under året.... i Wikidata har vi även kopplingar till gratis noter IMSLP och Spotify, Levande Musikarv och Musicbrainz (som har spotify länkar...) jag har tidigare gjort lite sökningar med Levande Musikarv - Salgo60 (diskussion)

@Salgo60: Jag gjorde en matchning på namn, födelseår och dödsår för de 1 034 personerna i imusiken-listan som du länkade till med objekt i Wikidata som är en instans av (P31) människa (Q5) och som har nationalitet (P27) satt till Sverige (Q34) med följande resultat:

Antal	Totalt	Därav levande	Därav döda
Totalt i FST	1 034	395	639
som saknas i Wikidata	504	227	277
som finns i Wikidata	530	168	362
- därav med artikel i svwp	479	147	332
- därav utan artikel i svwp	51	21	30

Observera att som "efternamn" har använts sista ordet i den svenska etiketten, efter rensning av särskiljare typ "(åååå–åååå)", och som "förnamn" har använts "resten". Så vid dubbelnamn, kungligheter och andra "undantag" kan det finnas objekt i Wikidata trots att jag inte fick någon "träff". "Täckningen" är därför troligen lite bättre än vad tabellen säger.

Tänkte jag skulle kolla på någon som "saknar matchning i Wikidata" och för den första jag kollade på, Christian Geist, visade sig att han finns såväl i Wikidata (Christian Geist (Q71478)) som i svwp (Christian Geist). Uppgiften om födelsedatum för den tonsättaren skiljer dock mellan Wikidata som, baserat på källorna GND och SBL, anger "cirka 1640" och "imusiken" som anger "cirka 1650" som födelseår. Även svwp-artikeln anger "cirka 1650" i ingressen, möjligen baserat på någon av böckerna i litteraturlistan, oklart vilken. Det kan nog finnas fler med liknande skillnader.

Även skillnader i stavning kan göra att matchningen misslyckas. Exempel på det är Fredrik Hjort (Q5807667)/Fredrik Hjort som har stavningen Hjort trots att det står Hjorth vid källan Sveriges dödbok i svwp-artikeln. Även "imusiken" stavar efternamnet Hjorth.

--Larske (diskussion) 18 mars 2018 kl. 14.36 (CET)

Super coolt jag sitter och tröskar igenom 269 personer manuellt med Levande musikarvs personer länk som inte har matchning så det blir säkert fler under kvällen.... blir dock lite frågande hur Levande Musikarv tänker när dom har profiler typ Salomon Eklin (1756-1803) - Salgo60 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 14.47 (CET)

"Rätten till det egna namnet är en dålig princip"....

Jag håller inte med.... problemet är mer hur saker och ting redovisas. Wikidata har inget problem att hantera

1. olika namnformer länk
2. olika namn på olika språk
3. olika namn vid olika tidpunkter

Alla hobbysläktforskare vet att namn ändrades och innan Namnlagen var processen ganska otydlig och att många präster skrev i födelseboken en namnform som var på latin... däremot finns det mycket intressanta möjligheter att börja studera när olika namnformer används och när byte sker e.g. för Patronymikon..... för att göra detta måste bra sätt att dokumentera det hela användas och som sagt Wikidata har en enorm potential som inte används...

Ett problem jag tycker mig se i Wikipedia är att kunskapsöverföringen om t.ex. hur Wikidata fungerar och dess potential är så långsam och ostrukturerad dvs. idag är det ung endast 100 stycken mycket aktiva som redigerar sv:Wikipedia och av dessa har inte alla "lärt" sig grunderna i Wikidata. Varför är det så mycket upp till den enskilde individen att förstå ny teknologi, är det fel på lösningen eller att Wikipedia inte är en plattform som utbildar sina användare ...

Min tro är att det saknas en "Wikipedia vision" vart vi vill..... t.ex. beskriva namnformer mer exakt.... och sedan hur detta skall implementeras.... vi fastnar ofta i återvändsgränder utan dialog....

Wikidata/länkad data kommer mer och mer... och faran finns att Wikipedia inte är med och pekar på möjligheterna.... Enormt spännande är hur Kungliga Biblioteket byter plattform i riktning Wikidata se sista veckans LIBRIS blog om länkad data och identifierare..... jag kommenterade vad jag saknar i min blog ex. bra "landningssidor" och enkla processer att skapa nya LIBRIS nummer.... Utöver detta har Kungliga Biblioteket visat intresse av att få bättre feedback på vilka böcker folk som läser på Wikipedia vill ha digitaliserade.... - Salgo60 (diskussion) 14 mars 2018 kl. 13.29 (CET)

Vill Du ägna Dig åt dylika projekt finns det nog ingen som kommer att försöka hindra Dig. Ditt ständiga ifrågasättande av alla som inte visar samma entusiasm som Du börjar dock bli tröttsamt. Vissa av oss redigerar även på Wikidata, men det är och förblir frivilligt. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 04.00 (CET)

Detta är mycket större än Wikidata... pratade i förrgår med en person som har lite insikt i LIBRIS projektet och ett av deras user case är att dom kommer att lagra Wikidata Q nummer i LIBRIS ==> alla rör sig åt det hållet men långsamt - Salgo60 (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.38 (CET)

Det har mycket litet med oss att göra. Vi samarbetar kring ett uppslagsverk på svenska. Wikidata kan vara till hjälp i sammanhanget, men är ett helt annat projekt. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.43 (CET)

Tostarpadius tror du behöver bli mycket tydligare vad du menar med "ditt" uppslagsverk på svenska. Min känsla är att du är anti allt som är "nytt" och skall kommentera allt utan att orka sätta dig in i tekniken/möjligheterna.... ==> det blir en mycket tröttsam dialog med detta anti intellektuella argumenterande.

Libris skrev igår om hur de förväntar sig att Libris får bättre "webbtillgänglighet" iom att dom rör sig riktining Semantisk web(Wikidata) länk. Se även Talsyntesen Wikispeech är detta ett mål med "ditt svenska uppslagsverk" så går det inte att bara klippa/klistra för att nå bra resultat även för människor med funktionsnedsättningar.... - Salgo60 (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.57 (CET)

Möjligen förvandlas Wikipedia som Salgo60 hoppas, tror och brinner för. Själv tycker jag det kan vara ett annat eget projekt, gärna i Wikimediafamiljen, som ett komplement och om det är överlägset så kommer det ta över. Men då kan Wikipedia få skvalpa i sitt hörn med ett tynande antal användare. Däremot förstår jag inte problemet med att lansera de åsikterna på Wikipedias Bybrunn. Själv förstår jag sällan vad Salgo60 skriver eller vill, men det verkar andra göra. Då är det bara att låta bli att läsa och en del synergieffekter mellan Wikidata och Wikipedia finns redan och det finns säkert plats för fler.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 14.44 (CET)

@LittleGun: Har Du belägg för att det finns några som förstår vad Salgo60 skriver? Att vederbörande lanserar sina idéer här har jag inga problem med. Det jag vänder mig emot är att vi som inte är intresserade av detta beskrivs som efterblivna. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.17 (CET)

Jag förutsätter att de som diskuterar gör det, om de inte säger annat. Som du själv, knepigt annars att protestera om man inte vet vad emot. Larske och Innocent Bystander bland annat verkar också vara med på noterna.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.24 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag förstår inte heller alltid vad Användare:Salgo60 skriver (denne är dock inte den ende användare vars inlägg är svårlästa). Men jag tycker det är finfint att det finns eldsjälar som engagerar sig i att utveckla kopplingarna mellan Wikipedia, WD och olika databaser. Även om alla inte hänger med i alla detaljer är jag övertygad om att det kommer att medföra fördelar för oss alla i det långa loppet. Vi behöver både användare som skriver korta artiklar, fördjupande artiklar och sådana som ägnar sig åt infrastrukturen. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.27 (CET)

@LittleGun: Jag förstår tillräckligt mycket för att inse att visionerna inte är mina. I Asciltos sista mening instämmer jag däremot helhjärtat. Det verkar dock inte Salgo60 göra. Vi som inte lär oss allt om den senaste tekniken hör inte hemma här. Det är ju enligt vederbörande inte den enskildes sak att hänga med i allt. Jag hoppas verkligen att det blir ett annat projekt och att Wikipedia fortsätter att bestå av artiklar under olika uppslagsord. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.35 (CET)

korrigering förstår inte hur ni drar era slutsatser jag tycker Wikipedia behöver flera kunniga skribenter. På senaste Wikifikan sa någon att det är ung. 100 aktiva skribenter på svenska Wikipedia ==> att många artiklar inte granskas. Denna utveckling skrämmer mig då "varumärket" Wikipedia är bra och så sent som i torsdags hörde jag från en fd. anställd på Libris att även där ser man en risk att medarbetare verifierar mot Wikipedia istället för att kolla primärkällor..... i min bok av kvalitet är det galet att om Wikipedia har som princip att inte kontrollera mot primärkällor och att "auktoriteter” nu kollar "enbart" mot Wikipedia där färre och färre personer verkar vara aktiva.....

Min slutsats är att "Wikipedia" inte skalar bra. Jag har tidigare tagit upp det som ett problem men då fått till svar att "röda" länkar är inspirerande.... samma problem ser jag med kvalitén då vi gjorde en ovetenskaplig jämförelse mellan Wikipedia och SBL på något så trivialt som födelsedatum/dödsdatum och i ca. 100 artiklar på svenska WIkipedia fann avvikelser... en lösningen på problemet är att arbeta mera semantiskt så att det med en sökning enkelt kan jämföra "enkla fakta" i Wikipedia/Wikidata/Levande musikarv/SKBL/SBL/ LIBRIS..... - Salgo60 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 08.12 (CET)

Vad göra vid mindre uppmärksammade namnbyten

I en artikel om en nu levande person förekommer det redigeringar om att hen skall ha bytt efternamn. Inget direkt konstigt i normalfallet, men här handlar det troligen om ett sätt för personen att göra sig lite mer anonym. Den enda källa som finns angiven är Nyheter Idag (jag har kollat de stora dagstidningarna, och de verkar inte ha skrivit om namnbytet). Det är inte direkt frågan om en pseudonym, och det går troligen att kolla upp via Skattemyndigheten, så det är inte klart om det här är något som bör censureras, om det bara bör raderas, eller om det kan stå kvar i artikeln. Jag skulle vilja höra vad resten av gemenskapen tycker innan jag agerar. Jag är alltså intresserad av vad man skall göra med uppgifter som troligen medföra vistt obehag för personen, som bara finns angivna i en källa som inte uppfyller de strängaste kraven på spridning och kvalitet, men som samtidigt är sådana att vi självklart skulle skriva ut dem om de var allmänt kända.

Eftersom jag inte tycker det är självklart om artikeln bör censureras så har jag inte skrivit ut namnet; närmare detaljer kan dessutom eventuellt påverka vad som är lämpligt utfall men riskerar å andra sidan att göra att diskussionen fokuserar mer på det enskilda fallet än vad man generellt bör göra med den här typen av händelser.

andejons (diskussion) 8 mars 2018 kl. 15.31 (CET)

Det var väl under det tidigare namnet personen gjorde saker som motiverat en wikipediaartikel. Då blir namnbytet mindre relevant, och jag tycker det alls inte behöver stå med. Jag tänker också på Stig Bergling, Thomas Quick och Clark Olofsson de bytte väl namn flera gånger, och inte följde vi i artiklarna upp alla namnändringar.Yger (diskussion)¨

Frågan är grannlaga. Jag är benägen att instämma med Yger. Detta får nog bedömas från fall till fall, så det är svårt att uttala sig principiellt. Samtidigt har jag full förståelse för att Andejons inte vill avslöja vilken artikel det rör sig om. Då vore den eventuella skadan redan skedd. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2018 kl. 16.30 (CET)

Så länge den ”nya” personen inte uppfyller våra relevanskriterier genom sina gärningar, så ser jag ingen anledning att nämna det nya namnet. Detta gäller personer som byter namn för att börja ett nytt liv. Vardagliga namnbyten pga giftermål etc. ska vi ta med när vi får vetskap om dem. Kitayama (diskussion) 8 mars 2018 kl. 16.55 (CET)

Om det handlar om en person, som är känd för allvarlig kriminalitet, men som efter dom inte utmärkts sig med ny mindre smickrande publicitet, menar jag att det nya namnet absolut inte skall publiceras. Man kan gärna skriva att vederbörande lever under annat namn, men inte mer.

Ett exempel är Mattias Flink, som enligt Wikipedia-artikeln fått skyddad identitet, och då är det extra viktigt att denna inte blir känd genom Wikipedia. Roufu (diskussion) 8 mars 2018 kl. 17.14 (CET)

Wikipedia ska naturligtvis inte offentliggöra om inte andra göra det. Ett enstaka offentliggörande räcker inte heller, men Svartenbrant som bytte till Frem offentliggjordes av de flesta medier och då kan Wikipedia också göra det om det är relevant för våra artiklar. Men vi ska inte vara frontlinjen för att störa folks privatliv. / Machatjkala (diskussion) 8 mars 2018 kl. 19.11 (CET)

Håller med, är det nya namnet inte omnämnt flera gånger i pålitliga källor ska vi inte nämna det i artikeln. Om det verkar lämpligt går det att lägga in dold text med uppmaning att inte lägga till det nya namnet. Sjö (diskussion) 8 mars 2018 kl. 19.28 (CET)

Håller med och eftersom det verkar råda konsensus så borde det läggas in i wp:BLP. Då kan det åberopas i framtiden i sådana fall. Fem5 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 20.32 (CET)

 Fixat [7]--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2018 kl. 22.56 (CET)

Håller med om ovanstående, men ändrade skrivningen i riktlinjen lite så att den ligger mer i linje med vad jag uppfattar faktiskt diskuterats ovan. /NH 10 mars 2018 kl. 15.03 (CET)

Om frågan är aktualiserad av den person/artikel som jag tror mig ha räknat ut, så verkar den i just det fallet ha blivit något passé eftersom namnbytet, enligt en av de senaste redigeringarna, nu även bekräftats av public service-media (Sveriges radio). /FredrikT (diskussion) 14 mars 2018 kl. 14.15 (CET)

Vi har också fall där personen är känd under sitt senare namn och där vi publicerat det tidigare namnet i ingressen om vi haft källor på det. Någon gång har personen protesterat, men då blivit överkörd med hänvisning till att det är en källbelagd uppgift. Jag kan inte påminna mig att vi haft någon diskussion om detta, därför skulle det vara intressant med synpunkter. /Ascilto (diskussion) 9 mars 2018 kl. 19.43 (CET)

Ascilto: Här och här finns diskussioner från 2012/13 som åtminstone är närliggande.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 15.34 (CET)

Become a Tech Ambassador today

Hej. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack! Some of you may have seen this message before. I am looking for community members with a passion for technology and who enjoy supporting this community in things like figuring out software changes and communicating with the developers.

The Community Liaisons team at the Wikimedia Foundation is looking for active tech ambassadors in this community. We would like to help make this volunteer role an attractive and low-barrier contribution path in our movement, and we're only a few communities short from our kickstarting goal. You can add your name to the table on Meta, or you can let me know about someone else who should really, really be in that list.

Please, do not assume that you are not "fit", that you lack the skills, or the experience etc. If you have doubts, questions, etc., if you would maybe consider doing it, but you don't know where to start, just contact me. I also understand that some may think that somebody else in particular should be stepping up instead and are worried about stepping on others' toes. FWIW, I think this call has been around for so long that this should no longer be the case. Thanks a lot for your attention. :) --Elitre (WMF) (diskussion) 9 mars 2018 kl. 12.27 (CET)

Storuman nysatsar på fotoarkiv

Denna nyhet kanske är intressant? Fotoarkivet ska finnas tillgängligt för allmänheten på webben. Jag vet inte om det är bilder som går att använda på WP, men kanske går det att söka info till artiklar bland bilderna? Och eventuellt kan det bli ett samarbete... Länk till SVT nyheter här: [8] // Zquid (diskussion) 10 mars 2018 kl. 12.54 (CET)

Det står inget om att de kommer vara fria. Arkiv tillgängliga men ej fria, är av mycket begränsat värde för oss. Bäst är som RAÄ som laddat upp material i Commons, då hittar man dem när man är inne på objekten som det handlar om. Exempel Orsa kyrka.Yger (diskussion) 11 mars 2018 kl. 13.57 (CET)

De bilder som är tagna före 1969 borde falla under {{PD-Sweden-photo}}, således fria. /ℇsquilo 12 mars 2018 kl. 10.25 (CET)

Skriv om vetenskap i Veckans Tävling 12 - 18 mars

Vecka 11 handlar tävlingen om vetenskap. Från Arkeologi till Zoologer - och mycket däremellan.

I skrivande stund (söndag kväll) jobbar nästa veckas tävlingsledare för fullt inför kommande Veckans Tävling Vetenskaper Vetenskap. Den startar när klockan slagit över till måndagsdygnet. Alla är välkomna att tävla och / eller lämna förslag på artiklar som behöver utökas, förbättras eller skrivas! // Zquid (diskussion) 11 mars 2018 kl. 19.25 (CET)

Obs! ovanstående redigerat pga sen namnändring på tävlingen! // Zquid (diskussion) 11 mars 2018 kl. 20.35 (CET)

Redovisning av och externa källor för partiers partiprogram

Då konflikter uppstått ett antal gånger rörande artiklar om politiska partier måste vi reda ut vad som gäller för dessa. En eller ett par användare anser att redovisning i artiklarna av innehåll i partiprogram o dyl ej behöver göras och i så fall dessa återgivningar ska beläggas med externa källor (exempel Enhet och Kristna Värdepartiet). För det första är det orimligt att tänka sig att några externa källor skulle återge ett (mindre) partis partiprogramtexter – vem/varför skulle någon göra det? – och varför skulle dessa andrahandskällor i så fall anses vara mer trovärdiga än det som partiet själv skriver noggrant på sin webbplats (och som anges som samlad huvudkälla vid Källor)? För det andra är det, enligt min mening, av väsentlig betydelse att i beskrivningen av ett parti också ange vad partiet står för i olika frågor och detta sker ju – till och med ofta med en hel separat artikel! – alltid i artiklar om större, äldre partier. Varför ska då väsentlig information raderas ur artiklar om mindre/yngre partier och inte om de större/äldre? Det måste rimligen vara konsekvent och vi måste fråga oss varför läsare vill läsa om ett parti? Vill de bara ha basfakta om namn, startdatum och ett par allmänna meningar, eller vill de få mer översiktligt samlad kunskap om något som faktiskt också är en basal del i vårt demokratiska system? Jag kan inte se dessa raderingar som annat än subjektivt färgade trakasserier och en fråga om NPOV. Alla partier måste behandlas lika.--Bemland (diskussion) 12 mars 2018 kl. 14.58 (CET)

Jag instämmer med de raderingar som skett. Egna källor för partiprogram (för mindre partier) innebär vi blir en marknadsföringskanal för dem. I dagen värld måste man bli än mer källkritisk till aktörerna egna budskap, annars blir vi en del av de faknews värld som krafter vill skapa. Yger (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.07 (CET)

Jag tycker absolut att partiets egensyn/egenvinkling ska redovisas och dess program utifrån deras egna uppgifter. Men det ska tydligt redovisas att det är deras egna. Har inga externa källor redovisat sin syn eller kritiserat/problematiserat/kommenterat partiets program är partiet helt enkelt inte relevant. Typiskt när de är så små att man inte ens kan beesvara "vem/varför skulle någon göra det?". Detr betyder inte att det räcker att någon enstaka trovärdig källa gör det för att visa relevans, men en sån uppmärksamhet är ett minimikrav. Gällande de båda exemplen menar jag att Enhet ska raderas, medan kristna värdepartiet åtminstone har kritiserats/problematiserats/kommenterats i åtminstone Dagen och Världen idag.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.15 (CET)

Det är inte så att ingen har skrivit om/gjort intervjuer etc angående dessa partier (många tidigare tidningskällor finns ju heller, som bekant, inte på nätet), men att det skulle krävas kritik av dem för att göra dem relevanta låter för mig mycket märkligt.--Bemland (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.24 (CET)

Hellre en konsekventare radering av dessa partier än att vi blir en megafon åt små egenintressen.Yger (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.29 (CET)

Jag håller i och för sig med Yger i hans inlägg ovan, men när det gäller frågan om att referera partiprogram så är det ju bättre att ta den informationen från hästens mun, än från en tidningsartikel som i bästa fall har gjort en korrekt citering, men som lika gärna kan har gjort ett vinklat referat eller till och med skapat fake news som Yger oroar sig för längre upp. Kravet på andrahandskällor får inte drivas in absurdum. Stigfinnare (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.34 (CET)

Med full respekt för synpunkterna, men när vi nu talar om demokrati (i ett valår), vad är det för skillnad på "små egenintressen" och stora egenintressen? Är inte alla politiska partier i grunden egenintressen (vilket ordet parti=del också antyder)? Ska vi tillämpa någon "4%-spärr" här också?--Bemland (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.59 (CET)

Ett litet parti kan skriva de både vill att all medborgare skall få medborgarlön och att all skatter skall avskaffas. För ett större parti kan de inte klara sig med sådan motsägelser. Större partier har också tagit ställning till olika frågor i politiska sammanslutningar då man då kan stämma av vad de gjort i handling. Med skriver sig att gröna frågor är en profilfråga för dem men samtidigt i deras priolista finns grönaspekten inte med. Är det vi som skall gå ingenom och påpeka deras inkonsekvens (men då blir det egen forskning).Yger (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.06 (CET)

Yger har helt rätt, liksom LittleGun. För att ta ett konkret exempel så kallade sig MED för ett miljöparti när de var på något ställe och pratade (och skrev själva att de var det i en bloggartikel om det). Detta skrevs snabbt in av MEDarbetare här, dock nämns inte miljö som någon profilfråga för öartiet och det finns inga belägg för att det är npgot miljöparti för så skulle alla partier kallas det rftersom de skriver om miljö i sina partiprogram... så det måste finnas externa källor som kritiskt granskar dessa småpartier med för att sålla ut valfläsk ur vad de egwntligen står för. @Lotharingen:, du kanske är intresserad av denna diskussion. Adville (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.05 (CET)

Och, ja vi tillämpar en "spärr", inte 4%-spärr men vi kräver relevans. Partiet måste inte nödvändigtvis ha kritiserats, om man med det menar endast negativ kritik, men det måste åtminstone antingen kritiserats, problematiserats och/eller kommenterats i trovärdiga tredjepartskällor.. Att bara existera duger inte, och enstaka artiklar ens i nationell press räcker inte. Som allt annat. Relevans skapas normalt av uppmärksamhet, uppmärksamhet kan till exempel skapas av att få in "kändisar" i partiet. Som Gudrun Schyman i FI eller Bert Karlsson i Ny Demokrati. Och jag menar att vi ska tillämpa samma relevanskriterier oavsett om det är valår i Sverige eller inte.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.38 (CET)

Som både Användare:Yger och Användare:Adville är inne på måste partiets program vägas mot den politik partiet för i praktiken. Denna avvägning måste luta mot oberoende källor. Avvägningen är lättare för riksdagspartier än för partier som står utanför riksdagen, ändå kan vi inte ha andra principer för småpartier som utan att behöva ta ansvar kan lova guld och gröna skogar. Exemplet med miljöpolitik i program och praktik är bra, det sätter huvudet på spiken. Vi kan ta ett annat exempel. Socialdemokraterna förespråkar i sitt partiprogram republik, men i verkligheten har de aldrig i regeringsställning arbetat aktivt för att införa republik. Där finns ett stort glapp mellan program och praktisk politik. /Ascilto (diskussion) 12 mars 2018 kl. 17.22 (CET)

Man kan givetvis redovisa partiets eget program, men samtidigt ställer jag mig tveksamt till att redovisa det utan kommentarer, särskilt i specifika fall. Ett skräckexempel är Nordisk Ungdom (2000-talet). Där står bland annat Demokrati, för mer demokrati och någon typ av närhetsprincip. På deras hemsida framgick tydligt att man ville avskaffa partisystemet, att det var viktigt att respektera ledaren, samtidigt som man vill införa en "nära" demokrati. Det är ungefär samma typ argument som bland annat användes om arbetarråd i Stalins Sovjetunionen eller partimöten i Nazityskland eller Mussolinis Italien (som man troligen båda tittat mer på) för att hänvisa det egna systemet som mer "folkstyren" än traditionella demokratier. Att lämna det okommenterat känns ytterst tveksamt. Meningen Folkgemenskap, vilket innebär att man vill skapa en homogen vit nation. Troligen med arbete att minska klyftorna och likforma kulturen. känns också som bedrövlig propaganda. Vad menas med att "likforma kulturen" om det är tänkt att leda till en "homogen vit nation"?FBQ (diskussion) 12 mars 2018 kl. 17.36 (CET)

Absolut så. Finns vettiga källor är det inget problem. Då har de hanterat det.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 20.16 (CET)a

Så ett konkret exempel kan vara Vänsterpartiets artikel där dess partiprogram redogörs enbart med dem själva som källa, som jag kan se. Det finns ingen utomstående analys eller kritik. Ska vi radera den informationen för att inte bli megafon åt deras egenintresse? Eller ska vi ha två måttstockar beroende på partistorlek? Fem5 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 20.56 (CET)

Fem5, jag gissar att jag är apostroferad: Nej och ja. Ingen har påstått att det inte går att förbättra befintliga artiklar. Det finns externa trovärdiga källor som analyserar dess partiprogram, dess historiska kontext etc. Därför att relevansen för Vänsterpartiet finns, även om det finns för lite i vår artikel. Bara att förbättra. Det är bara inte lika hett nu med vänsterns kopplingar till Sovjet till exempel, så det speglar den recentism som ständigt drabbar Wikipedia. Men stora partier, och gamla partier som fått uppmärksamhet under lång tid, har naturligtvis en visad relevans bara på grund av sin storlek och inte minst om de är riksdagspartier till exempel, och att leta eller prompt redovisa enstaka skelett urartar snabbt till en sorts cherrypicking.--LittleGun (diskussion) 13 mars 2018 kl. 06.31 (CET)

Jag tycker egentligen att man kan skriva om alla partier som är registrerade, liksom alla "kända" oregistrerade partier (typ Kalle-Anka), och att artikeln kan innehålla programpunkterna. Även för ett skoj-parti som vill ha medborgarlön och avskaffa skatterna. Det jag tänker på är en nykter redovisning, inte reklam. Småpartier får ändå inte så stor uppmärksamhet av vanligt folk. För att det ska fungera, vettigt, måste man nog egentligen låsa artikeln. Det stora problemet uppstår då när vissa s.k. rasistiska partier ska med, kan man ha med klart kränkande uttyck? Även om partiet är registrerat? Så jag instämmer inte i radera, men jag ser problemen, och kommer inte att engagera mig speciellt i vilka som "får vara med" eller inte.

Varför jag tycker alla partier kan vara med? Jo, för att folk söker info på WP, gärna pålitlig info. Därför bör även småpartier finnas med. Men kanske i en tydligt redovisande artikel, som inte "om-redigeras" av anhängare eller motsåndare. --Janwikifoto (diskussion) 12 mars 2018 kl. 21.02 (CET)

Jag tycker att det finns två tillfällen att särskilt ta ställning till då partiprogrammet inte bör redovisas utan kritik: 1. Partiet har en agenda som strider mot grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Det kan redovisas inlindat i partiprogrammet, men jag tycker då att det är viktigt att om detta skall redovisas att det även klart redovisas vad som menas. 2. Partiprogrammet stämmer inte med den politik partiet verkligen står för. I båda fallen borde det gå att hitta pålitliga källor på att så är fallet om det är någorlunda stora partier. Men visst, där kommer det ju att bli problem med de allra minsta eller alltför nystartade. Kanske bör man då skippa att redovisa partiprogram alls. Sedan tycker jag väl att partiprogrammet över huvud taget kanske inte bör få alltför framskjuten plats i artiklarna, det finns ju annat som på ett bättre sätt för en oinsatt kan beskriva vad det handlar om för parti.FBQ (diskussion) 12 mars 2018 kl. 22.53 (CET)

Visst kan ett partis praktiska politik strida mot programmet, men det förutsätter ju att man fått chansen att genomföra det. Vad kan bättre beskriva vad det handlar om för organisation än det man skriver där? Då är problemet med Vänsterpartiet, så som det skildras ovan, betydligt större. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 01.43 (CET)

Nej, det kan å andra sidan fortfarande framgå att ledande politiker inom partiet är ointresserade av att driva de punkter som står i partiprogrammet och i tal och skrift uttalat sig på ett sätt som står i direkt strid med det. Nu har jag som sagt inte tittat särskilt mycket på partiartiklar och vet inte vad som föranledde att frågan kom upp - förutom att det är valår. Sedan noterade jag ju artikeln om Nordisk ungdom för ett antal år sedan och har konstaterat att den fått ligga kvar i sitt bedrövliga tillstånd år efter år. Sedan är det möjligt att det alla fall bara är redan frälsta som intresserar sig för deras ståndpunkter men tycker ändå att det är under all kritik att artikeln fått ligga kvar oförändrad.FBQ (diskussion) 13 mars 2018 kl. 23.53 (CET)

Att "stämma av vad de gjort i handling", som Yger skriver, är ju inte alltid helt enkelt. Som bekant är det ju sällan ett parti har full majoritet i en församling, utan för det mesta handlar det om kompromissförhandlingar o dyl (se bara på kritiken av MP i regeringsställning) och ett litet parti kan väl i första hand få något mandat i kommunfullmäktige. Att kartlägga vad de där har gjort/sagt i olika sammanhang är sannerligen ett drygt och osäkert (eget) forskningsarbete. På vilket sätt skulle det kunna styrka/avstyrka huruvida deras primära partiprogramspunkter ska kunna redovisas här eller inte? Och vem här är befullmäktigad att bedöma vad som ska vara med eller inte i en så subjektivt känslig neutralitetsfråga som denna, om politiska partier och ideologier? Är det då inte ärligast att ha en standardmodell för alla och skriva "Enligt partiets eget partiprogram står de för...", så får var läsare själv bilda sig sin egen uppfattning. Är det kontroversiella eller sakligt ifrågasatta/orealistiska uppgifter kan man då efteråt kommentera det. Det måste dock vara lika för alla, ickediskriminerande.

Att vissa partier spelar ut opportunistiska/populistiska kort utan egentlig seriös täckning för dem (t ex miljö) är ju inte samma sak som att ifrågasätta partiers verkliga kärnämnen och hjärtefrågor och kräva att dessa måste ha "problematiserats" och refererats av godkända media. Vad tillför sådana referatkällor för värde? Vi som encyklopedi behöver ju inte behandla dessa rörelser på samma avvisande sätt som sensationsnyhetssökande media. Att bara beskriva ett parti med minimala basfakta är tämligen meningslöst. Det vore som att beskriva t ex kristendom med några basala årtal och huvudpersoner och i övrigt bara hänvisa till att de har sitt program i en bok som kallas Bibeln. Det är först när man neutralt återgivet lyfter fram partiernas centrala punkter och ställningstaganden som man som läsare kan få en uppfattning om vad det rör sig om och jämföra med andra partiers dito, dvs varför existerar partiet över huvud taget, vad är syftet?--Bemland (diskussion) 13 mars 2018 kl. 01.56 (CET)

Ett litet tillägg bara för att göra frågeställningen mer konkret: uppfattar församlingen denna senaste version av artikeln om partiet Enhet mer upplysande om vad det är för slags parti än denna tidigare version? Det är i grunden det hela diskussionen går ut på: vilket är lämpligast?--Bemland (diskussion) 13 mars 2018 kl. 02.17 (CET)

Den senare versionen är mer upplysande. Dock borde det ha stått exempelvis att partiet "säger sig bygga" eller något liknande. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 02.31 (CET)

Även jag anser den senare (nuvarande) är klart bättre. Den ger läsaren basfakta lättåtkomligt, medan den tidigare kändes som "religiöst" svammel där man inte såg det som är viktigt bland alla fina ord.Yger (diskussion) 13 mars 2018 kl. 07.17 (CET)

Jag avsåg med "senare" den som nämns sist i Bemlands inlägg. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 07.47 (CET)

Jag tycker denna debatten både är mer binär och uppförstorad än vad som är nödvändigt. Det finns ingen motsättning i att både skriva "partiet beskriver sig själv som XXXX" och att även lägga till externa analyser i de fall de finns tillgängliga. Var det gäller externa analyser av politik bör vi vara extra källkritiska då det fins många mediala publikationer som har egen politisk agenda.
Jag upplever även att många är oproportionerligt rädda för att vi ger någon organisation reklam för att de får en artikel i Wikipedia. Visst är det en statushöjare att få en artikel, men artiklarna är huvudsakligen till för våra läsare, och det är läsarens intresse som måste vara det primära. Dock måste vi naturligtvis vara noga med att artiklar inte ska skrivas med införsäljande text, utan självklart ska vi arbeta mot neutrala beskrivningar. Det kan även vara på plats att poängtera att en artikel inte på något vis blir mindre relevant bara för att skribenter med intressekonflikt bidrar med text till artikeln. Däremot finns det stor anledning att extra noga övervaka det som användare med misstänkt intressekonflikt skriver. Mvh --Bairuilong (diskussion) 13 mars 2018 kl. 08.06 (CET)

Bara för att undvika missförstånd vill jag förtydliga att jag själv inte är aktiv i något parti eller skriver för att försköna (eller försvaga) något sådant heller, men jag vill att en artikel ska ge en tydlig och ärlig bild av vad ämnet handlar om, oavsett vilket ämne eller parti som avses. Att ha eventuella svårigheter att ta till sig/sympatisera med vad en artikel faktiskt handlar om kan ju lätt leda till lika mycket (omvänd) "intressekonflikt". Det är denna subjektivitet jag vill undvika i artiklarna. Ska man hederligt beskriva ett andligt inriktat parti/ämne kan det naturligtvis ohjälpligt av vissa uppfattas som "religiöst svammel", men det är ju just det som är hela kärnan och syftet med ämnet i fråga, dvs det är just det "som är viktigt". Tar man bort all denna bakgrund och beskrivning, såsom skett senast med Enhet, blir ju hela bilden totalt förvanskad och obegriplig.--Bemland (diskussion) 13 mars 2018 kl. 10.19 (CET)

Bemland, jag kommer inte ihåg att du har varit med i politiska diskussioner innan, så därför välkomnade jag att du startade denna tråden nu så att vi kan diskutera igenom dessa frågor ganska neutralt innan det kommer en ny attack typ MED i somras/höstas. Vi behlver förbereda oss och se över vpra tankebsnor. Mvh Adville (diskussion) 13 mars 2018 kl. 10.46 (CET)

En viss uppstramning av Bemlands text i exemplet ovan motsätter jag mig inte, men att stryka väsentliga delar ser jag som en klar försämring. Tostarpadius (diskussion) 13 mars 2018 kl. 23.53 (CET)

Jag har, som angivet på annan plats, gripit mig an att redigera, källbelägga och utveckla texter om de "småpartier" (dvs främst partier utan riksdagsmandat)som aspirerar till, tidigare har ställt upp i, har möjlighet att komma in, eller kan tänkas bli aktuella i övrigt, i årets riksdagsval. Jag har, som bland annat @Bemland: uppmärksammat, redigerat tämligen hårt vid källor som är partiets egna program. Men jag vill inskärpa att jag i sak inte har några problem att programmen används som källor, det jag däremot har problem med är när programmen används som källor för en allmän, och förment neutral, beskrivning av partiets politik, eller slarviga sammanfattningar av partiprogram, som t.e.x "partiet vill lösa alla människors livspussel", alternativt "partiet är för att bekämpa fascism" och sen anger källa partiprogrammet på 50+ sidor. De fall där det är OK att referera till partiprogram är, anser jag, när alla följande punkter är uppfyllda: 1: tydlig källbeläggning med sidhänvisning i programmet, 2:inga egna korta sammanfattningar av stora delar av programmets politik, 3:tydlig referens och citering av t.e.x skrivningar, punktlistor, partiets egna sammanfattning av politiken (från/i partiprogrammet). Anledningen till min hårda redigering är ofta att källorna är för slarviga och ibland att källmaterialet är borta online. Att slarvigt, i löpande text, skriva "enligt partiets program tycker de följande" ger absolut inte tillräcklig tyngd. Nu arbetar jag nu med att försöka hitta information om politik och tillföra de redigerade artiklarna. Exv Kommunistiska Partiet och Kristna Värdepartiet, problemet där är att det finns väldigt få källor som inte är partiets egna, och oprecisa eller allmänt hållna partiprogram. Däremot tycker jag att tröskeln för att få ett uppslagsord bör vara enligt "hellre fria än fälla", och baseras på hur mycket tredjepartskällor det finns, och därmed potentiellt sett hur mycket oberoende intresse partiet genererat. Sedan kompletteras detta med partiprogram. Exv skulle, enligt mig, Kristna värdepartiet, med ca 2-3 artiklar i oberoende media, få svårt att nå målsnöret, emedan exv Medborgerlig Samling, i mitt tycke, nått kraven med en mängd (låt vara mindre) artiklar. (Nu är jag fortfarande tveksam om jag kommer ge mig in och redigera Medborgerlig mht all turbulens runt redigeringarna).Lotharingen (diskussion) 15 mars 2018 kl. 10.52 (CET)Lotharingen (diskussion) 15 mars 2018 kl. 10.51 (CET)

Tack för utläggning, men att det uppstår turbulens när man ger sig in på att ta bort i princip allt andra användare lagt ner mycket tid och möda på att skriva för att uppfylla önskemål om avsaknade källor och information, det får man nog vara väl förberedd på. Det är inte så märkligt, tycker jag. Som så ofta på svenska Wikipedia kan jag bara konstatera att det råder helt olika syn på vad som är bra resp dåligt och att olika läger gärna kämpar mot varandra på sätt som inte sällan lätt kan upplevas som arrogant och obändligt och som skrämt bort åtskilliga nyare och äldre användare genom åren. Det kan dock vara särskilt problematiskt vad gäller artiklar om sådant som politiska partier, eftersom det bakom strävan efter "neutralitet" lätt kan uppstå misstankar om subjektivt färgade åtgärder för att missgynna eller gynna något parti i samhällspolitiken, liksom det finns tydliga läger och olika måttstockar rörande andra "känsliga" ämnen här, det är alls ingen ny debatt. Det är därför det behöver finnas en klar och tydlig mall för hur denna typ av artiklar ska utformas enligt en standard. Det är inte rimligt att så enorma skillnader ska råda mellan olika partiers artiklar bara utgående ifrån subjektivt "godkända externa källor". Antingen tar vi bort alla partier som inte tillhör de största, väletablerade, eller också måste en hederlig, meningsfull presentation kunna göras av alla seriöst syftande partier och dess bakgrund, syfte, verksamheter och partiprogrampunkter. Att då inte kunna hänvisa till partiernas eller likasinnades skrifters källor blir för mig – och fler i diskussionen ovan – absurt och ogörligt. Som sagt, inte mycket väsen uppstår omkring småpartier med riksambitioner om de inte hotar andra partiers positioner på allvar eller ställer till skandaler och sålunda hamnar ovanstående resonemang i ett moment 22.--Bemland (diskussion) 17 mars 2018 kl. 01.55 (CET)

Galicia 15 - 15 Challenge

Wikipedia:Galicia 15 - 15 Challenge is a public writing competition which will improve improve and translate this list of 15 really important articles into as many languages as possible. Everybody can help in any language to collaborate on writing and/or translating articles related to Galicia. To participate you just need to sign up here. Thank you very much.--Breogan2008 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 15.37 (CET)

Meddelande till gemenskapen om BUS

Hej!

I slutet av 2017, efter flera månaders förhandling, enades Wikimedia Sverige och Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) om den slutliga ersättningen vi skulle betala till BUS för de bilder, som visats på Offentligkonst.se under den tid tvisten pågått. Ersättning för användandet var något vi tilldömts att betala av Patent- och marknadsdomstolen, men summan var inte specificerad i domen.

Att detta kapitel stängts och att ytterligare kommunikation i frågan från vår sida inte påverkar förhandlingen om ersättning möjliggör för oss att mer aktivt arbeta för en lagändring. För närvarande är två motioner uppe för diskussion i Riksdagen vilka kan leda till en tidsenlig lagstiftning. Föreningen kommer att kontakta berörda politiker i Näringsutskottet som behandlar frågan, och även arbeta för att driva opinion i frågan. Frågan kommer att beredas i Näringsutskottet den 27 mars 2018.

Som en grund för detta bad föreningen våra advokater att ge oss ett par utlåtande om vad de bedömer att effekterna av domslutet kommer att vara på användande av dessa bilder på andra webbplatser.

Fråga: "Är er bedömning att tillstånd från konstnär/BUS krävs vid spridningen av bilder på offentlig konst även för andra webbplatser?"

Svar: "Som denna dom är formulerad är min bedömning att samma princip skulle gälla för tillgängliggörande av bilder på offentlig konst på andra webbplatser." Henrik Bengtsson, partner / advokat på Advokatfirman Delphi

Fråga: "Hur bedömer ni att domen påverkar enskilda internetanvändare och deras uppladdning av bilder på sociala medier eller på bloggar?"

Svar: "Eftersom tillgängliggörande på sociala medier eller på bloggar inte träffas av undantaget för privat bruk (som endast gäller exemplarframställan) är min slutsats av domen att tillgängliggörande av bilder på offentlig konst på sociala media eller bloggar är en överträdelse av upphovsrättslagen Möjligen kan det ha betydelse om det rör sig om en öppen databas eller inte men många sociala medier skulle förmodligen kunna anses vara sådana databaser." Henrik Bengtsson, partner / advokat på Advokatfirman Delphi

Observera att detta är advokatfirman Delphis tolkning av utfallet. Som Wikimedia Foundation skrivit är det gemenskapen som beslutar om proaktiv utsvärtning av bilder, radering av bilder eller andra åtgärder och det kommer inte att ske av Wikimedia Foundation. Detta då det kan finnas olika undantag. Varje begäran kommer därför att prövas individuellt av Wikimedia Foundations jurister om inte gemenskapen väljer att agera annorlunda.

Jag vet inte om detta uttalande påverkar era åsikter om vad som bör ske, men ville dela det med er för att säkerställa en så välgrundad fortsatt diskussion som möjligt.

Med vänliga hälsningar

Mattias Blomgren

Ordförande Wikimedia Sverige

--Historiker (diskussion) 13 mars 2018 kl. 22.23 (CET)

Kan man få en utsvärtning tills en lagändring skett så man slipper radera alla bilder? Inte som hämnd på konstnörerna utan skydd för uppladdarna (även om det märks i artiklarna) Jag har ju laddat upp bilder på konstverk själv och sedan finns det säkert anvöndare som slutat och glömt det dom inte vill få böter flera år senare för deras olagliga aktivitet. Adville (diskussion) 14 mars 2018 kl. 05.51 (CET)

För mig är det som bekant självklart att vi, och helst med hjälp av föreningen, ska begära radering av alla bilder på konstverk från offentliga platser i Sverige från Commons, eftersom Commons traditionellt värnar om att bilderna ska vara fria både i USA och i aktuellt land. Men, commons är inte tvungna att bry sig om svensk lag. WMF har tidigare föreslagit för Commons att såna bilder ska raderas på begäran av uppladdaren. Så det är inte säkert att Commons accepterar någon radering, och i synnerhet inte om den kommer från någon annan än uppladdaren.

Jag hoppas att WMSE kan ordna så att bilderna arkiveras av föreningen, tills det blir en lagändring.

Utsvärtning tycker jag ska göras enbart för bilder som används i kampanjsyfte eller för att beskriva innebörden och liknande, men inte göras generellt.

(Och naturligtvis förvånas jag av juristen. HD:s utslag var mycket tydlig med att den inte skiljer på kommersiellt/icke-kommersiellt, även om icke-komersiellt inte är exakt detsamma som öppet så...)--LittleGun (diskussion) 14 mars 2018 kl. 12.47 (CET)

Commons har väl vad jag förstått någon funktion för att se till att bilder som tas bort för att de av misstag laddats upp före upphovsrättstidens utgång automatiskt återuppladdas när 70 år gått efter upphovsmannens död. Åtminstone i de fall då upphovsmannen redan i dagsläget är avliden och detta dödsår är angivet på Commons borde det alltså gå att använda den funktionaliteten och därmed rädda många bilder på sikt. /FredrikT (diskussion) 15 mars 2018 kl. 17.28 (CET)

Om beslut tas av gemenskapen att radera alla foton (eller av enskilda att radera sina egna foton) så går det, som FredrikT säger, att återskapa dem – om lagen ändras i framtiden. För att det ska vara görbart att återskapa dem bör de dock märkas upp som en del av raderingsanmälan. Raderingsanmälan läggs i en underkategori till i Commons:Category:Swedish_FOP_cases när den avslutats.

Vi har även byggt ett litet verktyg för att massexportera bilder och bildbeskrivningar från en kategori på Wikimedia Commons. Om ni vill använda det för era egna bilder, så säg till. John Andersson (WMSE) (diskussion) 16 mars 2018 kl. 10.03 (CET)

Oavsett om lagen ändras eller ej lär ju alla upphovsrättigheter för nuvarande bilder löpa ut på sikt. Även om det kan vara många decennier i vissa fall. /FredrikT (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.29 (CET)

Absolut, men om lagen ändras (eller tolkningen eller om offentligkonst.se åter menar att bilderna är fria eller liknande) så behöver vi inte vänta och då är det lättare att hitta bilderna som raderats på grund av detta om de märkts.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 14.49 (CET)

Åsikter om domen och lagen

Jag flyttade till egen underrubrik eftersom åsikter om lagen och domen är en sak. Och hur vi, Commons och föreningen sak förhålla sig till domen och lagen en annan.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 08.03 (CET)

Wikipedianers åsikter

Det är en usel dom som är obegriplig. Offentlig konst är betald en gång med skattepengar och konstnären har därmed fått betalt för sitt verk och kan man tycka, gått med på att deras konstverk visas för allmänheten. Konstverket tillhör därför allmänheten tycker jag och borde få fotograferas utan att betala ersättning för varje bild. BUS som organisation tappar man helt respekten för, en så småsint attityd att folk som engagerar sig ideellt inte ska kunna få ta bilder där ett offentligt konstverk syns i goda syften som det var frågan om här. Låter som motsatsen till offentlig konst i mina öron. Minskat intresse för offentlig konst är det enda jag kan se komma av en sådan av en så konstig dom. Konstnärerna borde också kunna se vilken potential uppmärksamhet och goodwill de får helt gratis genom ett ideellt projekt som Offenligkonst.se, helt utan att betala en mellanhand som BUS eller en reklambyrå, till gagn för deras framtida konstnärskap. Hoppas dessa märkligheter kan rättas till genom en modernisering av (den mossiga) lagen. Höstblomma (diskussion) 15 mars 2018 kl. 18.18 (CET)

Jag tror att vi ska undvika att se BUS som en fiende. Konstnärer är väldigt ofta fattiga. BUS får licenspengar från kommuner som visar offentlig konst på sina hemsidor. Självklart vill inte BUS att det ska vara fritt fram att lägga upp dessa bilder på webben för då skulle de förlora denna inkomst. Den potentiella goodwillen och uppmärksamheten av att lägga ut bilder gratis går det knappast att leva på. BUS agerande är helt förståeligt och absolut inte felaktigt. Det som vi snarare bör utse som en fiende är den nuvarande svenska lagstiftningen som inte följt med i den tekniska utvecklingen.Fem5 (diskussion) 15 mars 2018 kl. 19.05 (CET)

Fem5, du glömmer det är fritt fram att fota konstverken, trycka dem som vykort och sälja utan att ge en enda krona till konstnören eller BUS. Det vet BUS och att de tar ut dyra licenspengar för något som de som gjorde lagen ansåg vara naturligt skulle vara gratis (men inte kunde förutse innan datorer fanns). BUS är fienden eftersom de utnyttjar ett kryphål för att mjölka skattepengar dubbelt. Adville (diskussion) 16 mars 2018 kl. 07.40 (CET)

Njae, Adville, du har missuppfattat lite. Att göra vykort är snarare undantaget, kryphålet om du så vill. Det undantogs på 70-talet för att lagstiftarna menade att det var så lite pengar. HD:s beslut visar vad lagen tyckte, och de pysslar sällan med kryphål. BUS lever inte bara på skattepengar, de mjölkar även mediebolag som SvT och TV4. Lagstiftarnas tolkning sammanfaller med BUS:s tolkning, BUS skulle kunna skriva avtal med BUS även utan domen, de betalar pengar bara frö att konsten står där. Det här gäller bara deras hemsidor etc.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 08.10 (CET)

Inte riktigt som jag tolkar det (dvs att jag missförstått). Det handlar om bildåtergivning för att tjäna pengar, vykort, på konst som redan är betald av oss skattebetalare för atr förgylla (?) Det offentliga. Dvs att fota är ok. (Jag vet det inte är det och jag tycker det är konstigt att fler inte skriver och påtalar detta på FB och öppet ställer frågor till de riksdagsmän och kommunpolitiker som de är vänner med där. Detta för att lyfta upp frågan. Kommunpolitikerna kan inte göra något kommunalt men de känner ofta riksdagsmännen och kan då börja påverka där med) Adville (diskussion) 16 mars 2018 kl. 09.22 (CET)

Som jag sa tidigare så har HD försökt sig på lagstiftning. Lagen säger vad vi trodde den sa. Någon möjlighet för domstolar att genom praxis ändra upphovsrättens omfång finns inte enligt Regeringsformen 2:16, som säger att "författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag". Man kan argumentera för samma slutsats, att endast riksdagen kan ändra upphovsrättens omfång, på andra sätt. BUS angrep WMSE för att få tillstånd ändrade regler. Det handlade inte så mycket om just dessa bilder. Hur lagen ser ut ska avgöras av riksdagen, inte i domstol. Det finns flera skäl för det. Förutom demokrati- och rättssäkerhetsskäl kan man nämna att en offentlig uppgift (lagstiftning) nu finansieras av en privat organisation (WMSE). Det är inte så meningsfullt att verka för en lagändring om domstolarna ändå gör som de vill. Någon prejudikatbundenhet finns inte i svensk rätt. Domstolar är skyldiga att tillämpa lagen. Nästa gång ett liknande fall uppkommer ska den domstolen följa lagen. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 09.43 (CET)

Jag håller med om att domen är konstig, men en egenskap hos ett gott rättsväsende är att lagtolkningen är förutsägbar. Det gör det mycket osannolikt att en domstol dömer annorlunda om inte lagen ändras. Vad gäller Commons, så är risken liten för uppladdare (dålig PR för BUS att gå åt enskilda) men kan drabba projekt som använder bilderna. Därför måste bilderna raderas om man inte gör ett explicit undantag i stil med det som gäller för foton på tvådimensionell konst. --LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.28 (CET)

Det är ju bland annat förutsägbarheten som saknas här. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 13.19 (CET)

Jag kan inte bedöma om domen är juridiskt rimlig eller begriplig. Men rent, ska vi säga, moraliskt tycker jag den är riktig, och vill invända mot Höstblommas resonemang. En biblioteksbok inköpt av ett kommunbibliotek eller ett musikstycke beställt av P2 är också betalda en gång med skattepengar. Det har aldrig inneburit att de är tillgängliga för vem som helst att scanna in och lägga ut på nätet eller ge ut på skiva utan ersättning. Jag tycker inte det är småsint att hävda sin upphovsrätt för sådana verk. Inte heller för skulpturer etc uppställda på allmän plats. /NH 16 mars 2018 kl. 17.11 (CET)

@NH: I detta fall är det lagstiftaren som säger att konst på offentlig plats är allmän egendom. På sidan 264 i SOU 1956: 25 står det: "Bestämmelsen har sin grund i att sådana konstverk varom nu är fråga i viss mening utgöra allmän egendom; genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden, och det bör självfallet vara fritt för envar att återgiva denna och alla dess enskildheter." Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 17.32 (CET)

"I viss mening", om man ska vara petig. Men det Höstblomma skriver är att konstverket "tillhör" (citat) allmänheten, och det var det jag ville invända mot. Jag uppfattade det inte som att Höstblomma i första hand refererar till texten som du citerar, utan uttrycker sin egen åsikt. (Kanske missförstod jag.) /NH 16 mars 2018 kl. 18.08 (CET)

Det är givetvis bara mina egna åsikter. Jämförelsen med böcker på biblioteket vet jag inte om jag håller med om, man behöver man inte betala varje gång man lånar en bok från biblioteket. En låt är inte något fysiskt objekt och att spela upp låten är kanske jämförbart med att köpa ett exemplar av en bok. Det är värt att diskutera konstnärers inkomster, men med t.ex. en staty på ett allmänt torg tycker jag det som BUS drivit i sin dom är fel sätt. Bilderna på Commons är många gånger tagna av hobbyfotografer, inte av proffs och de är inte tagna i vinstsyfte. Commons har inget särskilt mål att vara en bilddatabas för konst, de samlar alla bilder. Offentligkonst.se länkade till bilder på Commons. Fotografen delar sin bild och motivet som är en del av det offentliga rummet borde därmed vara allmänhetens och fritt att ta del av, också genom en bild på nätet där fotografen avstått från ersättning. Det är fritt på vykort som man säljer i vinstsyfte. Om inte motivet är fritt då kan det inte heller vara någon bild fri. Så Offentligkonst.se blir bötfällda för en länk. Det är här logiken överger lagen tycker jag. Får en privatperson länka till/lägga upp 100 bilder (eller 500..) på offentlig konst på sin facebook? Fungerar inte den facebooken eller "sociala mediet" i praktiken likadant som de ansåg att Offentligkonst.se gjorde och är det i så fall inte lika olagligt, eller menar de att det kan tillåtas bara för att det är facebbook? Jag läste för ett tag sedan en artikel där BUS uppmanade folk att fortsätta ta selfies med offentlig konst och lägga ut på facebook. Men vem vill endast ta selfies..?? Visst behöver man diskutera konstnärers inkomster och jag tvivlar inte på att många konstnärer behöver mer pengar, men de är inte de enda som ibland kan ha det tufft ekonomiskt och troligen får de det inte bättre på grund av denna dom. Men det här är också BUS som tjänar pengar på bilder som folk som inte är medlemmar i BUS har tagit. Dessutom får man nog inte så dålig ersättning för just offentlig konst om man är en någorlunda etablerad konstnär. Jag tycker människor har rätt att ta del av offentlig konst och att det inte spelar någon roll om det är på plats eller genom en bild på nätet när det är ideellt arbete bakom bilderna (en professionell fotograf hävdar sig genom kvalitet och kan därmed ta betalt för sina bilder), så därför tycker jag detta en usel dom, för genom den så vet vi ju nu att i Sverige har man tydligen inte har rätt ta del av offentlig konst genom någon form av ideell rörelse, utan allt måste tydligen i alla steg "kontrolleras" och att det offentliga rummet inte är så offentligt som man kan tro, när en organisation kräver ersättning även för bilder som inte tagits av dess medlemmar. BUS bevakar inte konstnärernas intressen i det här fallet tycker jag, bara sina egna, eller så fattar de inte att vad de i grunden ändå ger sig på är privatpersoner. Offentligkonst.se blev ekonomiskt lidande, men grunddragen i BUS resonemang andas privatisering av det offentliga rummet tycker jag. Höstblomma (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.25 (CET)

Biblioteket har köpt ett exemplar, inte verket som sådant, medan det är fullt rimligt att kommunen köper alla (kommersiella) rättigheter till en staty. En konstnär som skapade verket på femtiotalet räknade inte med att arvingarna skulle få inkomster genom att bilder läggs ut på Internet utan fick antagligen i tiderna en ersättning som ensam betraktades som skälig – och arvodet konstnärer får hade knappast sänkts för att bilder av konst nu finns på Internet). Därför är kraven "onödiga". Konstnärers inkomstnivå kan förstås diskuteras, men att driva igenom inkomständringar i domstol är inte rätt väg. Jag uppfattar domen som politisk, och därmed felaktig (om lagstiftaren velat göra skillnad mellan vykort och fildelning hade man skrivit lagen tydligare). --LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 19.00 (CET)

Nintendo ville ju ha betalt av butiker som sålde begagnade Nintendospel... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 16 mars 2018 kl. 19.13 (CET)

Och här gäller det inte konstverket eller en kopia av konstverket. Det gäller en avbildning i planet.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 23.18 (CET)

Affärsidé/motaktion

Till litet mer militant lagda, eller ekonomiskt sinnade, vill jag åter flagga för min gerillataktik/affärsidé:

• Eftersom lagen säger "man får fritt avbilda byggnader", det vill säga samma ordalydelse som konsten, så tyder allt på att samma sak gäller byggnader. Det vill säga arkitekter har rätt till ekonomisk ersättning om du publicerar en bild på en byggnad om det var mindre än 70 år sedan de dog.
• Bilda föreningen ASS, "Arkitekter Synliga i Sverige", och be arkitekter bli medlemmar.
• Leta fram femtusen personer som postat bilder på yngre byggnader på facebook och instagram etc.
• Skicka kravbrev på 5 000 kr.
• Skriv kravbrev till landets kommuner och mediabolag.
• Vänta på att folk kommer gråta ut i Aftonbladet, Expressen och lokalmedia.

Antingen kan du utnyttja uppmärksamheten och frågan hamnar på agendan och folk kommer att diskutera detta och opinion kommer skapas. Just nu är det bara vi närmast sörjande som bryr oss. Eller så kommer det att rassla in pengar. Lyft en hygglig VD-lön och fördela ut resten av pengarna till arkitekter som är medlemmar. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 10.05 (CET)

Jag har för mig att formuleringen skiljer sig mellan konst och arkitektur, och att formuleringen kommenterades i domslutet. Kravbreven kan bli dyra. --LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.31 (CET)

I domslutet tror jag inget sades. Formuleringen skiljer sig så att konst är fri att avbilda om den står på eller kan ses ifrån offentlig plats, medan byggnader är fria att avbilda punkt. Antagligen eftersom byggnader per definition står på eller kan ses ifrån offentlig plats om de är utomhus. Skicka kravbreven på mail så slipper man både porto och kopieringskostnader.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 12.49 (CET)

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

24 § Konstverk får avbildas

1 om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,

2 om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller

3 om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.

Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359).

--LittleGun (diskussion) 16 mars 2018 kl. 13.04 (CET)

OK. Mindes fel i så fall.LPfi (diskussion) 16 mars 2018 kl. 19.01 (CET)

Lagcitatet ovan, och som HD tolkar, handlar om huruvida konstverk får avbildas. Det är ju enligt HD tillgängliggörande som inte är tillåtet. Då måste väl konstverk i samlingar och kataloger fotograferas med analog kamera, för en digitalkamera gör ju avbildningar i digital form. Eller...? // jorchr 16 mars 2018 kl. 21.49 (CET)

I citatet från betänkandet ovan står det "återge". Det innefattar tillgängliggörande (tror jag). Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.08 (CET)

Jag vill mena att §23 handlar om hur konstverk får återges, §24 handlar om hur de får avbildas. Annars vore det väl fritt att återge, dvs tillgängliggöra bilder på konstverk på allmän plats. Och det är det ju tydligen inte. Eller...? // jorchr 16 mars 2018 kl. 22.17 (CET)

Som jag argumenterade för ovan så är det det. HD har försökt stifta lag i strid med RF generellt, men framför allt RF 2:16 och också BrB 1:1 och EKMR. Det finns inga otydligheter i vad lagen säger. Det är tillåtet att återge offentlig konst. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.23 (CET)

Så har jag också tolkat lagtexten före HD:s utlåtande. Men om HD inte tolkar lagen så blir den ologisk. Vilket förmodar jag så småningom leder till att den revideras och att vi klart och tydligt förlorar panoramafriheten. Nu saknas den bara enligt rättspraxis. Suck... // jorchr 16 mars 2018 kl. 22.41 (CET)

Det finns ingen prejudikatbundenhet i svensk rätt. Domstolar är skyldiga att tillämpa lagen. HD bör inte ha lyckats ändra lagen. Nästa gång ett liknande fall kommer upp bör den domstolen tillämpa lagen utan att se till detta beslut från HD. Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.45 (CET)

@Edaen: Stämmer det verkligen? HD har en lista med prejudikat (vägledande domar och beslut) [9], varav BUS-domen är ett av dessa prejudikat. Andra domstolar kanske inte är bundna till dessa men de kommer nog följa dessa prejudikat i 9 fall av tio. Varför skulle de annars finnas? Fem5 (diskussion) 16 mars 2018 kl. 23.02 (CET)

@Fem5: Ja, enligt Hydén,[10] s. 71:

En annan rättskälla som har stor betydelse i samband med lagtolkning och lagtillämpning är rättspraxis. Härmed förstås praxis hos domstolar och rättstillämpande myndigheter. Genom domstolars och myndigheters rättstillämpande verksamhet uppkommer vägledande tolkningsavgöranden för framtiden. Domstolar och andra mynidgheter har ingen formell skyldighet att följa sådana tidigare rättsfall – prejudikat – men de avviker ej gärna utan synnerligen starka skäl från de högsta instansernas uppfattning.

En senare källa:

I svensk rätt gäller inte någon formell eller absolut prejudikatbundenhet.[11]

Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 23.13 (CET)

(Redigeringskonflikt) Från domen:

Med anledning av att bestämmelsens förenlighet med trestegsregeln hade ifrågasatts i remissutfallet anfördes dock att frågan om den borde inskränkas ytterligare skulle ses över i ett annat sammanhang. Någon översyn av bestämmelsen i materiellt hänseende har emellertid inte gjorts därefter.

HD tar på sig att genomföra en lagändring som man menar borde ha gjorts. Det kan HD inte göra eftersom det är Riksdagens ensak att ändra upphovsrättens omfång enligt RF 2:16.

Även på grund av upphovsrättens koppling till straffrätten kan HD inte utvidga upphovsrättens omfång. Enligt 53 § URL finns det en koppling mellan upphovsrätten och straffrätten:

53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.

Principen "inget brott utan lag" är fastslagen i BrB 1:1 och EKMR.

Alltså: A = upphovsrättsintrång, B = upphovsrättsbrott.

P1: Om A så B (53 § URL)

P2: Inte B (BrB, EKMR)

Slutsats: Inte A

Edaen (diskussion) 16 mars 2018 kl. 22.43 (CET)

Varför inte överföra alla berörda bilder till vad man kan kalla ett kollektivt konstverk (eventuellt formellt "donerat" till någon part) och sedan låta detta konstverk stå som upphovspart till alla berörda konstbilder på Commons (medan de verkliga upphovspersonerna kan listas på lämpligt sätt i anknytning till "konstverket")? I dag kan i princip vad som helst kallas konstverk eller konstprojekt och ett konstverk är varken privat eller juridisk person och behöver inte ha någon "ansvarig" ägare. Det går således inte att kräva ersättning från/utmäta, beslagta eller lagföra ett konstverk på någon laglig grund. Hur ska då en konstorganisation hantera en fordran på ett konstverk? Hela Wikipedia kan ju i sig ses som ett kollektivt kulturprojekt förvisso, men det är en annan sak. Jag missunnar inga konstnärer deras ersättningar, men här rör det sig om ett uppenbarligen väldigt komplicerat, vagt läge, som hotar en mängd betydelsefulla illustrationer i artiklar. En konstartikel utan illustrationer blir t ex väldigt absurt. Men man kan kanske lagföra Wikipedia-organisationen (vad nu det är för något) för publiceringen ändå?--Bemland (diskussion) 17 mars 2018 kl. 02.54 (CET)

offentligkonst.se är väl ett sånt "kollektivt konstverk"? Det var den som Wikimedia Sverige drev och de blev dömda att betala för bildvisningen på.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.39 (CET)

Personligen tycker jag Wikimedia Commons och svenskspråkiga Wikipedia ska skapa fritt material och därför förhålla sig till paragraferna som de är utan att leta kryphål eller vränga lagen. Så att användarna vet att de kan återanvända materialet och hur och vad de kan ladda upp utan att tvingas betala ersättning. Notera att offentligkonst.se var helt säker på att den inte var skyldig att betala till BUS, och när det först redovisades på Bybrunnen var gemenskapen helt säker på att BUS inte hade rätt till pengar och de flesta verkar mena att det är så fortfarande. Faktum är att offentligkonst.se betalat och anser att de inte kan vinna en överklagan.

Jag menar Commons ska följa svensk lag för bilder uppladdade i Sverige på platser/föremål i Sverige. Det måste de inte, men det har normalt varit praxis. BUS kan försöka stämma Commons, men jag tror det är långt dit eftersom det är olika länder och Commons alltid kan peka på uppladdaren. Ett försvar offentligkonst.se försökte med var att det inte var deras databas och att de inte laddat upp bilderna. Det tog inte beslutet från HD eller domen någon hänsyn till utan offentligkonst.se dömdes att betala ändå. Hade BUS valt att stämma privatpersonerna som laddade upp tror jag de hade vunnit också, i varje fall som domen skrevs. BUS påstår att de inte har några planer på att stämma privata uppladdare, men de vill skriva avtal med Facebook och Instagram så att deras användare kan ladda upp. Sen tycker inte jag att vi ska be folk ladda upp när det finns en dom som visar att bilderna inte går att fritt använda, ersättning måste betalas. Eller att BUS godtycke ska förhindra en stämning.

Därför tycker jag att alla aktioner ska hållas avskilt från Wikipedia och Commons som kan tänkas bryta mot lagen. Wikimedia Sverige, andra organisationer eller privatpersoner kan göra det, men de måste då vara förberedda på rättegång och kostnader eftersom det är den risken man tar. Så att skapa föreningen ASS kan mycket väl bli dyrt.--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.39 (CET)

En liten notering bara; lagtexten i URL säger att konstverk "får avbildas om de stadigvarande..." medan byggnader "får fritt avbildas. /ℇsquilo 17 mars 2018 kl. 10.09 (CET)

Enligt 1919 års lag fick man endast avbilda en byggnads yttre, vilket bland annat innebar att man inte fick avbilda hallar och trapphus. Eftersom man bara får avbilda konstverk som finns på en offentlig plats, var tanken att det skulle vara samma med byggnader, vilket ledde till denna regel. Ordet "fritt" infördes på 1960-talet för att förtydliga att det blev tillåtet att avbilda en byggnads inre. Se SOU 1956:25 sid. 265. --Stefan2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 01.26 (CET)

ℇsquilo: Ja, men är inte det i motsats till de tre villkoren som gäller konstverk, utan att tillföra någon ny dimension?--LittleGun (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.39 (CET)

Politikers åsikter

Finns det någon bra sammanställning av hur de politiska partier som i Sverige (och kanske EU) har ambitionen att stifta lagar ställer sig till domen och lagen? Alltså som den här fyra år gamla sammanställningen i DN om partiernas åsikt om fildelning?

• Vad anser politikerna om domen som en tolkning av lagen? Är den nuvarande lagen rätt eller fel tolkad?
• Bör lagen förändras eller ej? I så fall hur? Bara förtydligas eller ändras i sak?
• Hur viktigt anser man att frågan är?

Tabell

Parti	Ansvarig talesperson	Nuvarande lag rätt tolkad (Ja, Nej eller Vet inte)	Behov av förändringar i lagen (Ja, Nej eller Vet inte)	Om ja, vilken förändring?	Frågans vikt Andra gjorda uttalanden	Referens
S	?	?	?	?	??	saknas
M	?	?	?	?	??	saknas
SP	?	?	?	?	??	saknas
MP	?	?	?	?	??	saknas
C	Johan Hedin	?	Ja?	?	Tillsätt en upphovsrättskommission för att utreda frågan	[12]
V	?	?	?	?	om fildelning	saknas
L	?	?	?	?	??	saknas
KD	?	?	?	?	??	saknas
?	?	?	?	?	??	saknas

Relaterad information

• Vad vill partierna med konsten - KRO, Konstnären #4, 2017
• Förstärkt följerätt, Näringsutskottets betänkande 2017/18:NU14 (beslut 16 maj 2018)
  • Motion till riksdagen 2017/18:2791 Rickard Nordin och Niclas Malmberg (C, MP) - Panoramafrihet
  • Näringsutskottets ledamöter

--Larske (diskussion) 16 mars 2018 kl. 09.12 (CET)

Utöver 2791 finns även 3074. Nirmos (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.45 (CET)

Ninja Sex Party

Hur ska man göra med alla tusen artiklar om Ninja Sex Party och deras album och sånger/låtar? Bidragsgivaren lägger inte in källor överhuvudtaget i artiklarna som den skapar och de flesta artikelnamnen har särskiljningar trots att de inte behöver använda det. Jag märkte också att den har skapat artiklar med särskiljningar eftersom artikelnamnen var upptagna på grund av de var redan omdirigeringar till bandet/albumet! Herregud vilken röra. DIEXEL (diskussion) 16 mars 2018 kl. 18.31 (CET)

låtarna raderar jag nu efter att Tournesol raderat artikeln om albumet de hör till.Yger (diskussion) 16 mars 2018 kl. 19.07 (CET)

Har detta skett efter diskussion? Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 09.48 (CET)

Orter och bildval för orter

Jag har nu efter Innocent bystanders basjobb och Larske laddningar av data på Wikidata, genomfört en komplett koppling till Wikidata för samtliga nuvarande små och tätorter i Sverige samt de som varit så klassade 2005 och 2010, det rör sig om knappt 6000 artiklar. Det innebär att det är betydligt lättare ladda data i fortsättningen, och att andra språkversioner som har behov av data kan hitta dem i Wikidata. Den franska språkversionen har redan WD-fierat många artiklar om svenska orter, se tex fr:Frösakull. Brister är främst att distriktstillhörigheter saknas för de flesta tätorter, då denna uppgift fanns för småorter från SCB men ej för tätorter. Det är också lite ofullständigt om uppgifter före 2005, och fortsatt rörigt i några fall när orter gått upp i varandra på krångliga sätt.

Bildval för orter

Jag har också arbetat (och lagt in i Wikidata) de bilder som lagts in som illustrationer för orterna, det rör sig om 2500-3000 och här är jag alls inte lika nöjd som med det jag beskriver ovan. Medan vi för texter med åren skapat praxis för hur dess bör se ut om hur skriva i komplicerade fall, verkar bilderna helt styras av individer, ibland duktiga men ibland mycket mycket amatörmässiga. Lokala korvkiosken istället för kyrka, en bensinstation på en grusplan, eller en mindre fotbollsplan i skogsbrynet (dessa ser ju likadana ut oberoende av ort). Sedan finns det mer principiella frågor som hanteras helt olika. Flygbilder av orten är ofta bra men när bör man ändå hellre visa byggnader? Dessa collage som ofta är mest röriga och inte ger värde. Kyrka, järnvägsstation (mycket populära), några hus, en ortsskylt vid infarten, vilket är bäst använda? "Konstnärlig" bild av en solnedgång där inget syns eller en tråkig gammal fabrik? Och faktumet att flera bilder är mer fungerande när man klickar på dem än när de ligger i boxen. Dessutom när jag lagt upp dem i Wikidata så ser jag vad andra språkversioner valt. I några fall sämre (typ en kyrka som inte ligger i orten) men i andra fall mer genomtänkta motiv. Yger (diskussion) 17 mars 2018 kl. 10.31 (CET)

Jag tycker det kan vara ganska svårt att ta en bra bild för att illustrera en småort. Finns en kyrka eller nedlagd skola blir den det naturliga valet. Men många småorter med 50 - 200 invånare består enbart av ett antal småhus och kanske ett par gårdar. Vad ska man då fotografera? I värsta fall ligger byggnaderna så pass utspritt att man bara kan få med ett par hus och ett antal träd på bilden. En flygbild kanske vore bra, men då ska fotografen ha drönare och få tilllstånd av lantmäteriet för att publicera bilden. // jorchr 17 mars 2018 kl. 12.19 (CET)

Jag kan väl faktiskt tycka att om orten existerar för att det anlagts en industi där är en bild på den gamla skräpiga fabriken motiverad och om orten finns på grund av att där anlades en järnvägstation känns en bild på den nedlagda järnvägsstationen motiverad. Trots allt måste ju endera vara den vanligaste orsaken till existensen av småorter?FBQ (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.37 (CET)

Sedan är det ju möjligt att det oftare skulle behöva framgå av artikeln varför bilden är viktig. Men många artiklar är ju ofta undermåliga, särskilt då det är småorter med namn som är identiska med socknen de ligger i, då innehåller de mest en massa som egentligen inte handlar om småorten.FBQ (diskussion) 17 mars 2018 kl. 12.55 (CET)

(Redigeringskonflikt) Utifrån den landsända jag är mest hemmastadd i tycks småorter ofta uppstå av byar som haft någon sorts central funktion för sin bygd - där kan ha funnits en lanthandel, en folkskola, en kvarn, ett tegelbruk, en krog m.m. och då finns det ju vad man kan kalla lokala märkesbyggnader att fotografera. Är man bekant med bygden så kanske man känner till att det här var frälsegården, kronogården eller skattegården t.ex. och det tycker jag också kan vara skäl att välja ut en speciell gård som får illustrera orten. Det blir förstås svårare om man fotograferar småorter som man inte har lokalkännedom om, men bara en vägstump med en vägskylt tycker jag är att ge upp. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 13.29 (CET)

Att lägga in en bild på kyrkan tycker jag är en dålig ide eftrrsom om man trycker vidare till artikeln om kyrkan visas som regel samma bild, hellre då kommunhus, järnvägsstation, bussterminal, torget, vattentorn eller någon originell fastighet eller plats som har haft betydelse för orten. Janee (diskussion) 17 mars 2018 kl. 14.04 (CET)

I artikeln om kyrkan finns förhoppningsvis fler bilder, exempelvis av interiören. På de flesta håll är detta den mest utmärkande byggnaden. Därmed inte sagt att det behöver vara den enda illustrationen. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.22 (CET)

För riktigt små orter håller jag med om att man kan acceptera nästan vilken bild som helst. En bild med ortsskylten vid infarten visar i alla fall vilken naturtyp det är. Och de flesta av exemplen ni nämner är goda förslag vilket också finns i artiklar idag. Kyrkobyggnad är intressant. Det är ofta så att de som är från orten inte gärna illustrerar med den, men ju längre ifrån man är ju oftare dyker den upp (som enwp). Och att ta med järnvägsstationsbyggnaden, hembygdsgården eller gamla skolan etc istället är väl OK, men att lägga in en sliten korvkiosk i stället tycker jag är respektlöst och dåligt val. Yger (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.40 (CET)

Jag anser att kyrkan bör vara standard men att den kan kompletteras med andra. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.54 (CET)

För den som vill se ett galleri över samtliga bilder som kopplats till objekt i Wikidata som har en små- eller tätortskod, det vill säga är eller har varit en små- eller tätort i Sverige, har jag gjort ett par frågor. Det är sammanlagt drygt 1 200 respektive 1 800 orter/bilder och de är sorterande efter latitud. Förutom bilden visas bildbeskrivning där sådan finns i Wikidata samt ortens koordinater och kod samt länkar till bilden på Commons, objektet i Wikidata samt artikeln i svwp där sådan finns. Det tar rätt länge (många minuter) att få fram alla bilder, men de kommer successivt fram så man kan titta på de första bilderna medan resten laddas in.

• Bilder som är kopplade till de svenska småortsobjekten i Wikidata. (drygt 1 200, från Abisko i norr till Böste läge i söder)
• Bilder som är kopplade till de svenska tätortsobjekten i Wikidata. (drygt 1 800, från Karesuando i norr till Smygehamn i söder)

--Larske (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.48 (CET)

Jag tror det är svårt att hitta någon tydlig regel i stil med att en ortartiklar alltid ska illustreras med kyrkan/järnvägsstationen/vägskylt.

Jag har laddat upp många bilder, dock inte jättemånga på småorter men jag tänkte ta upp två exempel på orter jag har illustrerat:

Storsjö illustreras med en bild på en gård (före detta prästgård, och senare förskola) men visar samtidigt också lite av miljön (åkrar och skogsklädda bergsåsar) som ger en uppfattning om hur byn och omgivningen ser ut (det är väldigt spridd bebyggelse utplacerad på åkermark och omgivet av skog och berg). Som komplettering finns en bild på byns kyrka (som är väldigt framträdande) samt butiken (något som är ovanligt i en sån liten glesbygdsby). Man kan invända att de två sistnämnda bilderna inte visar något om omgivningen (exempelvis att butiken ligger direkt vid landsvägen) och att kyrka ligger på en höjd.

Grannbyn Ljungdalen högre upp i dalgången illustreras med en en översiktsbild över bebyggelsen som visar hur den är placerad i en sluttning och omgivet av fjäll. Jag tycker den ger en mycket god bild av byn och bebyggelsen. Det finns ingen bild på kapellet i artikel, å andra sidan är kapellet väldigt undangömt inne i skogen och de flesta som passerar eller besöker byn ser det aldrig. Nackdelen med att det är en vinterbild är att älven nästan är dold, å andra sidan är det en plats som kan se ut så här från oktober till maj.

Det jag försöker göra när jag fotograferar för att illustrera en ortartikel är att fånga en bild som ger läsaren så mycket information som möjligt om ortens bebyggelse och miljö samt också om möjligt lyfta fram viktiga verksamheter i byn. För en ort uppbyggd (och kanske skapad) kring en järnvägsstation eller kyrka kan det vara en relevant illustration eftersom det har varit centralt för ortens utveckling, på samma sätt som det i artikeln Ljungdalen kan vara viktigt att få med fjället i bakgrunden (eftersom byn är präglad av sitt läge).--ArildV (diskussion) 17 mars 2018 kl. 15.50 (CET)

Båda artiklarna är utmärkta exempel på hur ortsartiklar kan illustreras. Det borde dock stå i bildtexten till bilden i ortsmallen för Storsjö att den föreställer den tidigare prästgården och det skulle vara till fördel om artikeln om Ljungdalen kompletterades med en bild på kapellet. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.02 (CET)

Bildtexten till Storsjöbilden är nu uppdaterad med att bebyggelsen är den tidigare prästgården och senare förskola. Det kanske vore bra om det även stod på bildbeskrivningssidan i Commons. --Larske (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.10 (CET)

Rent allmänt bör väl bilden som illustrerar orten föreställa det som gör att orten finns. Det kan t.ex. vara en herrgård, hamnen, järnvägsstationen, kyrkan. Men många småorter saknar detta. Att ta en bild på vägskylten känns som en nödlösning, men finns inget annat kanske man ska göra det. Det jag främst har problem med är att ta bilder på enskilda privatbostäder. Det är vad jag begriper tillåtet, man kan kännas integritetskränkande. // jorchr 17 mars 2018 kl. 16.36 (CET)

Jag kan ha viss förståelse för att det rent privat kan kännas obekvämt att ta bilder på privatbostäder, men svwp är i stor omfattning illustrerad med sådana bilder, se t.ex. artikeln Djursholm. Samma sak gäller de flesta artiklar om herrgårdar - rika människor har ju också privatliv. Rent principiellt kan jag inte se skillnaden mellan att fotografera ett flerbostadshus och en privat villa, båda illustrationerna avbildar privatbostäder - en eller många - och att avstå från det skulle vara alltför begränsande. Gränsen måste gå vid om man är tvungen att göra intrång på privat tomt för att ta en bild, det skulle inte jag göra (även om jag ärligt talat kanske tangerat gränsen i två fall då jag gått in på gårdsplanen men självklart inte i trädgården). /Ascilto (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.47 (CET)

OT för en dryg vecka var någon upprörd och tog bort bilder av en sidobyggnad till en herrgård, tagen av Holger. "ni har varit inne på min privata mark och tagit den, den skall bort".Yger (diskussion) 17 mars 2018 kl. 16.59 (CET)

Större gårdsplaner hör definitionsmässigt inte till tomten utan omfattas av allemansrätten. På landet är det alltjämt inte ovanligt att allmän väg går mellan bostadshus och uthus. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 17.07 (CET)

@Yger: Vilken artikel var det? Riggwelter (diskussion) 17 mars 2018 kl. 21.43 (CET)

Ristomta, se redigeringskommentaren från 8 mars.Yger (diskussion) 18 mars 2018 kl. 08.27 (CET)

När det saknas offentliga byggnader är vägskylten till orten eller en huvudinfart ett alternativ. Om det är en ort som enbart består av några privatägda fastigheter går det att ta en bild på en väg eller en distansbild man ser flera av fastigheterna. Men att fokusera på en privat tomt eller byggnad känns mycket olämpligt, även om det skulle vara inom lagens gränser. Sådana närbilder som exponeras offentligt kan locka till sig såväl nyfikna privatpersoner som inbrottstjuvar. Man får också ha i åtanke att det inte alltid framgår av motiv vad som är privatägt och vad som är offentligt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 18 mars 2018 kl. 03.30 (CET)

Jag tycker vi skall passa oss för en överdriven respekt för bilder på intressanta byggnader som är privatägda. De är en del av ett gemensamt kulturarv och bör kunna beskrivas i så väl text som bild. Det finns ju en mängd karttjänster som publicerar allt från gatuvyer till sneda flygfoton på fastigheter, och det är nog härifrån, snarare än Wikipedia som stöldligor hämtar inspiration.I99pema (diskussion) 18 mars 2018 kl. 08.47 (CET)

Håller med föregående. Vi bör inte ta sådana hänsyn. Edaen (diskussion) 18 mars 2018 kl. 10.11 (CET)

Jag menar att det får bedömas från fall till fall. Det krävs en hög grad av betydenhet för att en bild av ett enda privatägt hus skall vara motiverad. En tidigare prästgård kan vara ett exempel, en bruksherrgård ett annat. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.08 (CET)

Absolut en bedömning från fall till fall när själva motivets relevans bedöms. Men huruvida motivet sedan råkar vara offentligägt eller privatägt tycker jag inte skall spela in om vi sedan publicerar eller inte. I99pema (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.27 (CET)

Nominera någon till Wikimediapriset 2018

På Wikipedia-dagen den 14 april 2018 delas det andra Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Wikipedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". Vem bör få priset i år? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till WMSE:s ordförande mattias.blomgrenwikimedia.se infowikimedia.se Vi önskar få in nomineringarna senast den 28 mars. Wikipediadagen hålls på Medelhavsmuseet i Stockholm. Samma dag och plats äger även Wikimedia Sveriges årsmöte rum.--Historiker (diskussion) 17 mars 2018 kl. 20.39 (CET)

Varning: Du återskapar en sida som tidigare raderats.

Behövs den här varningen. Fungerar den avskräckande på det sätt som är tänkt? Inte på rena vandaler vill jag hävda, och inte heller på dem som upprepade gånger återskapar skräpartiklar som blivit rättmätigt raderade. Men jag tror den avskräcker nya användare som försöker göra en insats. Om inte annat borde den omformuleras till en ren upplysning, en fetstilad varning känns överdrivet. --Caztorp (diskussion) 18 mars 2018 kl. 09.22 (CET)

Kanske skulle ordet "Varning" kunna mildras till "Observera" eller något annat ord. På engelskspråkiga Wikipedia finns inget inledande ord. Det står "A page with this title has previously been moved or deleted." På tyskspråkiga och franskspråkiga Wikipedia finns ett inledande ord, "Achtung" respektive "Attention". Svensson1 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 10.09 (CET)

Ett formuleringsförslag: "Observera: Du återskapar en sida som tidigare raderats eller flyttats." --JohanahoJ (diskussion) 18 mars 2018 kl. 11.17 (CET)

Ja, jag tycker också texten är för skarpt formulerad som den är nu. Svensson1 eller JohanahoJ eller någon annan administratör kanske kan ändra MediaWiki:Recreate-moveddeleted-warn. /NH 18 mars 2018 kl. 11.55 (CET)

Nu har jag ändrat ordet "Varning" till "Observera". Jag lade dock inte till orden "eller flyttats", då jag inte vet vad övriga anser om det. De orden finns på en, de, nl och ru, men inte på fr, it, es eller pl. Svensson1 (diskussion) 18 mars 2018 kl. 12.52 (CET)

Jag stöder ändringen. Tillägget "eller flyttats" ser jag ingen poäng med. I normalfallet finns då en omdirigering och i så fall dyker detta inte upp. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.06 (CET)

Vad bra. Jag har själv blivit tveksam i onödan när jag återskapat artiklar vars relevans har ökat markant under åren som gått sedan de sist raderades, senast den om Lucius. I varningstextens näst sista mening, vad sägs om bara "sidan" istället för "en sådan sida"? Råkade nämligen läsa det som syftande på "en sida med olämpligt innehåll". /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 18 mars 2018 kl. 13.11 (CET)

Även om jag själv förespråkar att texten helt tas bort, är ändringen såklart en förbättring. Jag har stött på den flera gånger, senast i Ludwig Göransson. Det räcker ju att en oseriös användare klickar på en rödlänk och plötsligt ställs inför ett jungfruligt textfält att missbruka, för att framtida bidragsgivare skall ställas inför tvivel att deras insats alls är önskvärd. Mitt förslag till fullständig text: Notera att artikeln tidigare har flyttats till ett annat artikelnamn eller raderats på grund av olämpligt innehåll.

Sidlogg:

Caztorp (diskussion) 18 mars 2018 kl. 13.31 (CET)

Visst riktar sig väl meddelandet först och främst till användare som riskerar att återskapa en (i Wikipediabemärkelsen) irrelevant och/eller alltför knapphändig artikel? Personer som är ute efter att publicera olämpligt innehåll kommer ju att göra det oavsett meddelanden, och någonstans vet de redan att det de gör är fel, så ett meddelande som riktar sig till dem känns bortkastat. (Eller vad menar man med "olämpligt"? Är det tänkt att omfatta irrelevans?) /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 18 mars 2018 kl. 15.43 (CET)

Ja, jag har tyckt att formuleringen Du bör överväga om det är lämpligt att fortsätta redigera den här sidan känns väl skarp. När man skriver biografier är det ju för övrigt vanligare att personen man nu skriver är någon helt annan än den som ursprungligen raderades. Men det kan ju inte den som inte är administratör se. Nästan lika vanligt är ju att det är en i hög grad relevant person som har flera wikilänkar vilket lett till en massa klotter på sedan. FBQ (diskussion) 19 mars 2018 kl. 00.08 (CET)

Många artiklar verkar ha raderats för att det som skrevs inte var tillräckligt för en artikel på Wikipedia, inte för att ämnesordet i sig är irrelevant. "Artikeln förklarar inte ämnets relevans" står det då. Egentligen tycker jag bara de artiklarna ska raderas utan något varningsmeddelande. Det är artiklar som raderats för att själva artikelordet är inte har relevans som ska ha meddelandet. Men eftersom det inte är så bör varningsmeddelandet ta höjd för det. Machatjkala (diskussion) 19 mars 2018 kl. 16.57 (CET)

Veckans tävling: Estland, Lettland, Litauen 1918–2018

Under veckan 19–25 mars pågår Veckans tävling Estland, Lettland, Litauen 1918–2018 med anledning av att det är 100 år sedan de tre baltiska staterna förklarade sig självständiga efter oktoberrevolutionen i Ryssland. Därför skall vi förbättra Wikipedias artiklar om länderna. Det kan gälla till exempel ländernas historia, geografi, litteratur, musik eller arkitektur. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 18 mars 2018 kl. 10.21 (CET)

Datum för registrering - politiska partier

(Diskussionen startad på min diskussionssida.) I artiklar om politiska partier. Är datumet som de registrerades senast hos valmyndigheten så viktigt att det ska ligga i ingressen? Se till exempel Miljöpartiet: "Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981 och registrerat senast hos valmyndigheten 2017-11-02." Jag tycker att det inte ens behöver finnas med i artiklarna, kan inte se något allmänintresse i detta. Fem5 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.00 (CET)

Jag har förstått att det uppenbarligen finns nya regler för vissa registreringsprocesser hos Valmyndigheten, men jag kan bara hålla med i denna fråga, kan inte se vad informationen tillför för allmänintresset. Som nämns i ovannämnda diskussion kan det snarare skapa förvirring om det framstår som om ett parti inte tidigare varit registrerat för val. Jag tror inte många utomstående har någon som helst kännedom om dessa (nya) teknikaliteter och ska något nämnas i ingressen bör det ju i så fall vara det ursprungliga året.--Bemland (diskussion) 19 mars 2018 kl. 14.25 (CET)

Jag håller med. Det handlar inte om rätten/möjligheten att delta i val – den tillfaller även oregistrerade partier – utan om att namnet (enligt en viss form) är registrerat ett visst datum. Jag ser det som en ganska perifer tilläggsinfo som riskerar att förvirra mer än klargöra. Lindansaren (diskussion) 19 mars 2018 kl. 15.00 (CET)

Medhåll. Tycker inte det har i artiklarna att göra över huvud taget. Än mindre i ingressen. /Julle (disk.) 19 mars 2018 kl. 15.30 (CET)

Medhåll. Det förvirrar mer än det klargör. Sjö (diskussion) 19 mars 2018 kl. 18.12 (CET)

@Bemland:@Lindansaren:Nej, oregistrerade partier får inte längre ställa upp i allmänna val, utan deras valsedlar kommer att räknas som ogiltiga. Därav ett allmänintresse för att ange att de är registrerade. Jag öppnar för att detta kan ske anges med eller utan datum. Jag är mycket kritiskt till att flera användare tagit sig friheten att redigera bort information om registrering innan denna diskussion är avslutad och utgår från att dessa återställer uppslagsorden med registreringsinformation om vi når konsensus kring att det ska finnas med.Lotharingen (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.09 (CET)

@Lotharingen: Källa på det? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.12 (CET)

@Lindansaren:Källa på motsatsen?

Kap 2, 1 § Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta hos den centrala valmyndigheten.

Kap 13, 7 §, En valsedel är ogiltig om den [...] 3. har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap. Lotharingen (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.21 (CET)

@Lotharingen: Och på vilka grunder drar du slutsatsen att anmäla sitt deltagande är detsamma som att registrera sin partibeteckning? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.29 (CET)

Men jag är inte jurist och är öppen för att din tolkning är den rätta. Det vore bra om någon lagkunnig kunde utreda. Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.46 (CET)

Dock, min tveksamhet – skillnaden mellan anmälan och registrering – grundar sig på denna formulering på valmyndighetens webbplats: "Det finns inget krav att partiet registrerar partibeteckningen för att kunna anmäla sig till ett val. Registreringen innebär inte heller att partiet automatiskt är anmält att delta i ett visst val." Jag tolkar det som att man kan anmäla sig till valet utan att behöva registrera sig. Och det är det anmälda partiets valsedlar som räknas. Har jag verkligen fel? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.53 (CET)

På vilka grunder drar du slutsatsen att jag endast talar om att registrera sin partibeteckning? Det är ni i denna diskussion som dragit den, felaktiga, slutsatsen. Det gäller att registrera sitt deltagande, och även som en del av detta sin partibeteckning. Nåväl, Valmyndigheten kanske du litar mer på: "Om ett parti inte har anmält sig till ett val kommer de valsedlar som partiet får att betraktas som ogiltiga."Lotharingen (diskussion) 20 mars 2018 kl. 13.57 (CET)

Men du skriver ju här ovan "Nej, oregistrerade (min kursivering) partier får inte längre ställa upp i allmänna val, utan deras valsedlar kommer att räknas som ogiltiga." Du skriver inte "oanmälda partier". Vad är det du menar. För uppenbarligen är det väl så att man kan anmäla sig utan att vara registrerad, och att det är de oanmäldas – inte de oregistrerades - valsedlar som kommer att räknas som ogiltiga? Lindansaren (diskussion) 20 mars 2018 kl. 14.04 (CET)

Oavsett om anmälan/registrering är en nödvändighet för att rösterna skall anses giltiga så innebär inte det att vi nödvändigtvis måste skriva ut uppgiften, eller att det måste ske i inledningen. Den här uppgiften kan möjligen vara av intresse för nystartade eller nedlagda partier, men att partier genomför vad som snart kommer vara rutin kan jag i alla fall inte se någon nödvändighet i att meddela.

andejons (diskussion) 20 mars 2018 kl. 14.52 (CET)

Jag har inget emot att uppgiften finns någonstans i artikeln, men i ingressen hör den absolut inte hemma. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2018 kl. 22.54 (CET)

När samma person inte är samma person..... varför Wikidata behövs

Verkar som jag inte pratar tydligt nog ;-) sitter just nu och kollar på SKBL och profilen MartinavonSchwerin 1789-01-03 — 1875-11-18. SKBL verkar ha någon form av databas i botten men har inte fått ordning på att hitta samma person i LIBRIS hos Kungliga Biblioteket. Min gissning är att det är klippa och klistra istället för att utnyttja ex. Wikidata..... plus att LIBRIS nya system inte är i drift...

Längst ned i SKBL artikeln hittar vi en LIBRIS länk av Martina von Schwerin

Följer vi den länken till LIBRIS så ser vi att den visar böcker av en Schwerin, Martina von, 1809-1839 (författare) dvs. fel person som har LIBRIS numret 279008. Lösningen är att SKBL, LIBRIS etc. blir tydligare med vilka personer man syftar på och att man håller ordning på det precis som vi gör i Wikidata ==> att SKBL skulle ha kunnat kopiera Wikidata och fått allt riktigt....

Wikipedia/Wikidata/LIBRIS/SKBL/SBL kopplingarna i tabellform...

Wikipedia	Wikidata	LIBRIS	SKBL	SBL
Martina_von_Schwerin	Martina von Schwerin (Q4977687)	235481	MartinavonSchwerin	6417
Martina_von_Schwerin_(1809–1839)	Martina von Schwerin (Q4977690)	279008	-	-

det vi vill göra med Wikidata är att koppla ihop samma personer' med varandra, samma orter med varandra, etc..... bra tydlig video om detta. Sedan vill vi att LIBRIS visar böcker för den personen eller böcker om den personen som är relevanta.... i web design brukar man kalla detta för att ha en landningssida för en person e.g. August Strindberg. Snyggt exempel tycker jag Worldcat har - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 17.13 (CET)

Detta har ju inget med Wikipedia att göra. Men kontakta gärna SKBL och föreslå att de länkar till Libris via auktoritetsposter istället för genom fritextsökning. mvh Aron Ambrosiani 19 mars 2018 kl. 17.29 (CET)

Wikipedia behöver också länka mer intelligent till LIBRIS och för att göra det behövs Wikidata är min poäng. Jag har

• skickat felrapport till SKBL att dom länkar fel....
• pratat med Peter Krantz om detta med bristen på "landningssidor" i LIBRIS och vi är överens. Om jag förstod honom rätt kommer nya LIBRIS att ha Wikidata Q nummer så då antar jag att steget inte är långt. Dock har jag inte lyckats få någon vettig dialog med LIBRIS projektet. Skrev en blogpost som jag skickat till dom länk och pratar man med personalen på KB i informationen så vet dom inget.... - Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 20.01 (CET)

Vad har detta med Wikimedia att göra? Tostarpadius (diskussion) 19 mars 2018 kl. 20.52 (CET)

Skall Wikipedia länka till LIBRIS så måste LIBRIS skärpa till sig och Wikipedia använda Wikidata är min tro.... det går inte sitta som SKBL med klippa klistra...

Dagens sätt att jobba att "samma profiler" skrivs på SBL/Levande musikarv/SKBL/Wikipedia och att alla sitter och klipper och klistrar är galet... plus att fel som SKBL gör ovan kommer som ett brev på posten.... känns galet när det är våra skattepengar som används så ineffektivt...-

Min tanke med detta inlägg var att försöka vara tydlig men jag inser att Bybrunnen inte är mitt forum.... Salgo60 (diskussion) 19 mars 2018 kl. 21.17 (CET)

@Salgo60: Jag förstår din frustration, men hoppas ändå att du inte slutar delta i Bybrunnen. Bybrunnen är ditt forum lika mycket som någon annans. Men precis som alla missionärer behöver du tänka på de utmaningar som finns med att kommunicera och omvända.

• Att du ofta "kryddar" inläggen med fraser som "dom länkar fel", "LIBRIS behöver skärpa till sig", "det går inte att sitta som SKBL...". och "personalen på KB...vet inget..." bygger inga broar. Du må ha rätt i sak, men ingen vill bli idiotförklarad eller kallad för blåögd.
• Det är helt naturligt att ny teknik och ändrade arbetssätt möter på motstånd. Alla ser inte fördelarna lika snabbt och några kanske aldrig.
• Det är främst motståndare till den förändring du "predikar" som ger sig till känna och jag antar att det är för att de känner sig eller något annat som de värdesätter hotat. Att detta "något" kanske är ännu mer hotat om förändringen uteblir är en utmaning att förklara och kräver att språket anpassas för mottagaren och mottagarens referensram. Lätt att säga men svårare att göra, jag vet.

Jag tycker att filmen om Linked Open Data som du länkade till är en bra illustration och väl värd att offra 4 minuter på. Det vore nog bra om den vision som där förmedlas "stämdes av" med visionen för Wikimedia om att "göra all världens kunskap tillgänglig för alla" och de grundprinciper som finns. Att detta påverkar, och påverkas av, Wikimedia är inte orimligt, men när jag ser animationerna där allt "hänger ihop" bli jag lite orolig för att det kan leda till att det till slut blir helt omöjligt att "verifiera påståenden mot en trovärdig källa" utan att hamna i en cirkel. Mot detta ser jag som det andra extremfallet, en (svenskspråkig) Wikipedia som inte är något annat än en digitaliserad version av "Ugglan" med lite interna länkar, 100 procent verifierbar men helt avskild från omvärlden.

Jag läste även med intresse den twitterdiskussion du hade med Ainali om kvalitet hos källor. Den skulle ni gärna kunna haft här på Bybrunnen.

--Larske (diskussion) 20 mars 2018 kl. 07.19 (CET)

Mitt problem är som sagt att jag inte fattar riktigt vad Salgo60 säger och är ute efter. Vi har träffats IRL flera gånger och jag fattar inte mer då. Framförallt fattar jag inte varför det måste förändra Wikipedia och dess artiklar och redigerande i grunden.

Varför inte ha det som ett separat Wikimediaprojekt? Ingen har svarat på det. Eller helt enkelt någon sorts "skal" över Wikidataprojektet som presenterar den länkade datan snyggt, överskådligt och enhetligt beroende på en fråga eller hur man nu vill göra? Gärna med stöd av Wikipedias goodwill. Och gärna efter diskussioner på Bybrunnen.

Möjligen kommer det att vara så överlägset att Wikipedia slås ut. Fine. Wikipedia kan som sagt ändå skvalpa i sitt hörn och utnyttja den delmängd data som önskas i sina artiklar, så länkat som nödvändigt. Och en mindre grupp entusiaster kan fortsätta redigera där om de inte lockas av det nya.

Just Wikipedia måste inte tvunget överleva och växa och hänga med i tiden och ligga i framkant. Det räcker att Wikimediaprojekten gör det.

Det viktigaste är fortfarande att fler hjälper till och engagerar sig på Wikimediaprojekten, just nu är Wikipedia det överlägset kändaste projektet. Går det att göra ännu bättre men mycket annorlunda tycker jag det ska göras i ett eget projekt. Gärna värvat från Wikipedia som till stora delar har skett på Commons och Wikidata, men inte så mycket för Wikivoyage eller Wikinews.

Det skulle kanske också vara en pedagogisk poäng att faktiskt visa konkret vad som kan åstadkommas och hur man tänker sig att det ska se ut.

Framförallt saknar jag möjlighet att utan att synbarligen lämna Wikipedia låta mina redigeringar göra genomslag i Wikidata och hämta information från Wikidata. Och flera visade intresse för det i en diskussion inte alltför långt borta, [13]. Och jag erkänner mig gärna vara en idiot med tummen mitt i handen. Jag räknar med att projekten på Wikimedia trots det ska genomföras även för, av och med såna som mig.--LittleGun (diskussion) 20 mars 2018 kl. 08.04 (CET)

Källkvalite: @Larske: jag förslog "twitter ämnet om källkvalite" till Wikimania 2018 länk men har inte funderat så mycket mer. Jag har blivit mer övertygad om att källor måste rankas ex. Levande musikarv känns inte alls lika pålitligt som SBL etc. ny deadline för bidrag är söndag 25 mars ..... Jag tog upp denna tanke i oktober i Berlin se video 42 min och det är fler som tänker i dessa banor. Känns dock som man skulle behöva sätta sig ned och prata fritt om detta.... En tendens som jag ser mer och mer är att Wikidata är feltänkt. Istället för att ha ett "löst kopplat" system där du som konsument väljer vad du litar på (Tim Berners Lee tanke) så fylls Wikidata på med fler och fler källor med odokumenterad kvalite.... vilket min magkänsla säger kommer att bli fel.... hör av dig om detta känns intressant att diskutera tror du ser mer än vad jag gör av problem/möjligheter...

Pedogogiskt exempel vad Wikidata kan användas till skbl.se har vi nu på 24 timmar "kopplats ihop" med Wikidata se blog ==> att Wiki kopplar ihop SKBL/SBL/LIBRIS.... visar på kartor/tidslinjer etc... idag sitter Levande musikarv/SKBL/SBL alla på sin kant och gör samma jobb vilket känns helt fel 2018... ingen publiserar sina primärkällor på ett bra sätt.... det positiva är att pratar man med Riksarkivet så har några där en framtidsbild att allt forskning kommer att ske på digitaliserat material och att forskning skall publiseras enl. FAIR, dock känns denna process långsam och många på myndigheterna inte ser dessa möjligheter.... LIBRIS släppte idag en roadmap så kanske kanske vi har något till sommaren - Salgo60 (diskussion) 20 mars 2018 kl. 19.49 (CET)

(avindenterar)För mig ligger storheten i Wikipedia att det är ett samarbetsprojekt, dvs att alla kan gå in och förbättra artiklar. Det ger förutsättningar att Wikipedia är/kommer bli överlägset alla andra encyklopediliknade verk som tas fram monolitiskt. Jag gjorde ett bra insats med socknar när jag använde sju källor och då kunde identifiera och åtgärda de förvånansvärt stora mängd fel vardera källa hade. Unikt bra har de dock bara blivit efter att Portunes fört in de notiser om ändringar om sockenomfattning, vilka återfinns som fotoner i de årliga SCB rapporterna, och Ascilto fört in uppgifter om herrgårdar. Samma med biografier av lagmän från SBL och andra uppslagsverk. När jag har utgått från lagsaga data har jag kunna korrigera namn på dessa och år som angivits fel i massor med fall.

Jag ser på Wikidata som en förlängning av detta. Vet ni att arealuppifterna för kommuner vi visar upp i våra artiklar, kommer (via Wikidata) från itwp? Och jag var helt fascinerad av skillnaden i synen på bildval till orter. Enwp föredrar tunga byggnader, så lokala kiosken duger inte för dem, men de kan å andra sidan lägga in en kyrka som inte ligger i tätorten utan en bit utanför. Och frwp har en förkärlek för unik natur. Summan av detta ger oss bättre bildval.

Som LittelGun förstår jag inte riktigt den vision Salgo60 vill driva men uppfattar den handlar om att göra Wikidata till ett avancerad länknav. Att vi har olika visioner ger att vi bättre tar tillvara möjligheter, så inget ont i det. Och det är i sig ingenting som är i motsats till min syn att allt handlar om att möjliggöra redigeringar av flera, även över versionsgränser. Men en vision om länknav behöver enligt mig helt föras fram som ett komplement till samredigeringar inte som ett alternativ. När jag gjort wdfieringar av orter så fanns ett 100-tal i wikidata upplagda som "gruppobjekt". Mycket goda tanker i det, men gjorde det oändligt svårare underhålla för en "tumme-i-handen" person, och av det skälet är jag tveksam till dessa och ogjorde ett 40-tal av dem. Att lägga in tex en bild i Wikidata tycker jag annars är tämligen enkelt.Yger (diskussion) 20 mars 2018 kl. 10.33 (CET)

Mina tankar

1. Länknav så att olika källor hittas enklare
   1. ett exempel är att koppla ihop "dina socknar" med medeltida orter som Tora projektet hos Riksarkivet tar fram (hur vet vi inte just nu...)
2. Att feländringar mer effektivt når andra språkversionerna.... idag med alla +250 språkversionerna är det svårt att fånga upp felrättningar i en språkversion till en annan.... Larske gjorde en snygg ovetenskaplig koll där vi hittade massa problem...
3. Bygga upp ett ekosystem där datat stäms av med trovärdiga källor via botar....
4. att inte alla gör samma saker om och om igen dvs. Levande musikarv, SKBL, SBL sitter och uppfinner hjulet igen... Kungliga Biblioteket har fått i uppdrag att se vad status är då det gäller att återanvända forskning (kallas FAIR principles). Wikidata uppfyller detta idag se blog och hade SBL gjort rätt så hade 253 profiler i SKBL haft alla primär källor från SBL som dom enkelt kunnat jobbat vidare med och kanske ännu hellre att alla denna info låg i Wikidata....

Håller med alla att Wikidata användargränssnitt kan bli enklare....tror dock att det jobbas på detta... Salgo60 (diskussion) 20 mars 2018 kl. 19.49 (CET)

Jag instämmer med LittleGun. Låt detta bli ett separat Wikimediaprojekt! Salgo60 är givetvis välkommen på Bybrunnen ändå, men helst med inlägg som kan engagera oss som vill ägna vår omsorg åt det mer traditionella uppslagsverket. Larskes påpekande om det onödigt provokativa med indiotförklaringar ställer jag mig också bakom. Tostarpadius (diskussion) 20 mars 2018 kl. 21.59 (CET)

Det är den här logiken jag inte förstår. Nu kopplar vi ihop ca. 1000 personer från SKBL till Wikipedia där SKBL lagt ned flera år av arbete att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon och anlitat 370 specialister för jobbet. Borde inte sv:Wikipedia stanna upp och fundera om inte detta är en möjlighet kvalitetssäkra det jobb som gjorts på Wikipedia... och hur sv:Wikipedia borde arbeta för att det skall gå enklare att kvalitetssäkra med externa källor.... Salgo60 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 00.01 (CET)

Anvisning för kategorisering

Hur ska flödet av kategorisering av till exempel biografiartiklar se ut på sv. Wikipedia? Så här har jag försökt med så att det inte blir huller om buller. Frågan engagerar mig. --Vannucci (diskussion) 20 mars 2018 kl. 23.58 (CET)

Ser rimligt ut. Jag brukar också sätta född-död-kön sist i listan av kategorier. --LA2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 00.13 (CET)

CEE Spring, vårens skrivtävling om centrala och östra Europa

Från 21 mars till 31 maj är det dags för den (v)årliga internationella tävlingen Wikimedia CEE Spring 2018, som handlar om att skriva artiklar om Central- och Östeuropa. Sverige ingår numera i CEE-samarbetet, kanske med mig som den mest ivriga påhejaren. Emellertid är jag ingen hejare på skrivtävlingar. Följ länkarna och läs på: Vad saknas från svensk sida? Kanske du vill ta på dig rollen som svensk medarrangör? Framme i oktober blir det CEE-konferens, som i år ska hållas i Lviv, Ukraina. Skrivtävlingen på våren och konferensen på hösten är de huvudsakliga aktiviteterna inom CEE-samarbetet. Därtill kan det förekomma en CEE-träff under Wikimania och andra samarbetsprojekt. --LA2 (diskussion) 21 mars 2018 kl. 00.12 (CET)