Ursula von der Leyen
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2019-07) Motivering: Infoboxen är till stor del på engelska. Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Ursula von der Leyen | |
 Ursula von der Leyen, 2024. | |
| Född | Ursula Gertrud Albrecht 8 oktober 1958[1][2][3] (65 år) Ixelles, Belgien |
|---|---|
| Andra namn | Rose Ladson[4] |
| Medborgare i | Tyskland[5] |
| Utbildad vid | Hannovers medicinska högskola Göttingens universitet Hannovers universitet Münsters universitet London School of Economics and Political Science Ecole européenne Bruxelles I  |
| Sysselsättning | Läkare, politiker, ryttare |
| Befattning | |
| Ledamot av Niedersachsens lantdag (2003–) Förbundsminister för familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsfrågor (2005–2009) Ledamot av Förbundsdagen 17:e tyska förbundsdagen (2009–2013)[6] Förbundsminister för arbetsmarknad och sociala frågor (2009–2013) Ledamot av Förbundsdagen 18:e tyska förbundsdagen (2013–2017)[7] Tysklands försvarsminister (2013–2019)[8] Ledamot av Förbundsdagen 19:e tyska förbundsdagen (2017–2019)[9] Europeiska kommissionens ordförande (2019–)[10][11][12] | |
| Arbetsgivare | Hannovers medicinska högskola (1988–1992) Hannovers medicinska högskola (1998–2002) |
| Politiskt parti | |
| CDU (–) | |
| Make | Heiko von der Leyen (g. 1986–) |
| Barn | # |
| Föräldrar | Ernst Albrecht Adele Albrecht |
| Släktingar | Hans-Holger Albrecht (syskon) |
| Utmärkelser | |
| BigBrotherAwards (2009) Årets språkfelsägare (2014)[13] BigBrotherAwards (2017) Årets språkfelsägare (2021)[14] Time 100 (2022)[15] 100 Women (2022)[16] Första klass av Jaroslav den vises orden (2022)[17] Hedersdoktor vid université Toulouse I - Capitole (2023)[18] Order of Saint Panteleimon (2024)[19] Malis nationalorden Litauens förtjänstorden Riddare med storkors av Litauens förtjänstorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ursula Gertrud von der Leyen, född Albrecht 8 oktober 1958 i Ixelles i Belgien, är en tysk konservativ politiker tillhörande CDU. Hon är sedan 17 december 2013 Tysklands försvarsminister.
Von der Leyen är till yrket läkare och var 2003–2005 socialminister i delstaten Niedersachsen. Hon var minister för familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsfrågor 2005–2009 i regeringen Merkel I. Hon har bland annat genomfört en reform av den tyska föräldrapenningen, som från och med 2007 även innefattar två så kallade pappamånader. Hon kvarstod på samma ministerpost när regeringen Merkel II tillträdde 2009, men efter bara en månad efterträdde hon arbetsmarknads- och socialministern Franz Josef Jung som tvingats att avgå. 2009 fick hon smeknamnet "Zensursula", en blandning av det tyska ordet för censur (Zensur) och hennes förnamn, efter det att hon förordat att internetleverantörer skall spärra webbplatser med barnpornografiskt innehåll.[20][21]
Bibliografi
- Ursula von der Leyen, C-reaktives Protein als diagnostischer Parameter zur Erfassung eines Amnioninfektionssyndroms bei vorzeitigem Blasensprung und therapeutischem Entspannungsbad in der Geburtsvorbereitung, doctoral dissertation, Hanover Medical School, 1990[22]
- Ursula von der Leyen, Maria von Welser, Wir müssen unser Land für die Frauen verändern. Bertelsmann, Munich, 2007, ISBN 978-3-570-00959-8
- Ursula von der Leyen, Liz Mohn, Familie gewinnt. Bertelsmann Foundation, 2007, ISBN 978-3-89204-927-2
Privatliv
Hon är sedan 1986 gift med Heiko von der Leyen; de har sju barn.
Källor
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ursula-von-der-Leyentopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 13 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.zeit.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bundestag.de , läst: 29 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bmvg.de , läst: 9 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bundestag.de , läst: 28 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ EU-Parlament bestätigt von der Leyen-Kommission 2019-2024 (på tyska), Europeiska kommissionen, 27 november 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Commissioners | 2019-2024 (på engelska), läs online, läst: 21 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Europa bloquea a los medios estatales de Rusia para frenar la "desinformación tóxica" (på spanska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, vds-ev.de , läst: 6 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nachrichten-handwerk.de , läst: 1 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, time.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.president.gov.ua .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ut-capitole.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, orden-panteleimon.com.ua .[källa från Wikidata]
- ^ Focus Online: Kinderpornografie: Der Traum von der Internetsperrung (tyska)
- ^ Der Spiegel Online: "Zensursula" geht in die Offensive (tyska)
- ^ ”DNB, Session abgelaufen” (på (tyska)). Portal.d-nb.de. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305174842/https://portal.d-nb.de/opac.htm?method=showPrintViewOfRecord&recordId=https%3A%2F%2Ffly.jiuhuashan.beauty%3A443%2Fhttp%2Fd-nb.info%2F911005293¤tPosition=30. Läst 1 december 2011.
| |||||||
| |||||||
|