Svenska epidemistadgan
Svenska epidemistadgan antogs första gången 1857 och reglerade hur vården skulle bedrivas för att minska spridningen av epidemiska sjukdomar.[1] Stadgan skapades bland annat till följd av koleraepidemin som hade grasserat i Sverige i omgångar sedan 1834. Stadgan utvecklades och blev en mer detaljerad förordning som trädde i kraft 1875, och föreskrev då att kommunerna måste vidta åtgärder för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.[1] Bland annat föreskrev den att smittsamma personer skulle isoleras.[2] Epidemistadgan, tillsammans med hälsovårdsstadgan från 1874, låg bland annat till grund för byggandet av epidemisjukhus.
Noter
- ^ [a b] Henrik Lind, Epidemisjukhuset i Finspång, Regionarkivet i Östergötland, Finspång, läst 2020-03-08
- ^ Barbro Holmdahl (1997) Sjuksköterskans historia, ISBN 9147048875