Hoppa till innehållet

δ18O

Från Wikipedia

Inom geokemi, paleoklimatologi och paleoceanografi är δ18O eller delta-O-18 ett mått på en avvikelse i förhållandet mellan de stabila isotoperna syre-18 (18O) och syre-16 (16O). Det används allmänt som mått på nederbördstemperatur, mått på växelverkan mellan grundvatten och mineraler, och som indikation på processer som uppvisar isotopfraktionering, såsom metanbildning. Inom paleovetenskap används 18O:16O-data från koraller, foraminiferer och iskärnor som en proxy för temperatur.

Värdet definieras som en avvikelse i promille (‰) mellan en provtagning och en standard:

där standarden har en känd isotopsammansättning, som t ex Vienna Standard Mean Ocean Water (VSMOW).[1]