Hoppa till innehållet

Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach

Från Wikipedia
Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach
Född3 september 1757[1][2][3]
Weimar[4]
Död14 juni 1828[1][2][3] (70 år)
Graditz[5], Tyskland
BegravdHistoriska kyrkogården i Weimar
Medborgare iSachsen-Weimar-Eisenach
SysselsättningPolitiker
MakaLouise av Hessen-Darmstadt
(g. 1775–)[6]
PartnerKaroline Jagemann
BarnLouise Augusta av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1779)[7]
dödfödd dotter (f. 1781)[7]
Karl Fredrik I av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1783)
dödfödd son (f. 1785)[7]
Caroline Louise av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1786)
dödfödd son (f. 1789)[7]
Karl Bernhard av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1792)
Karl von Heygendorff (f. 1806)
FöräldrarErnst August II Konstantin av Sachsen-Weimar
Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel
Utmärkelser
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Sankt Vladimirs orden, första klassen
Andreasorden
Guldsabel "för tapperhet"
Sankt Annas orden, första klass
Vita örnens orden
Svarta örns orden
Sankt Johannes av Jerusalems orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Se även Karl August av Sachsen-Weimar (1844-1894).
Karl August av Sachsen-Weimar.

Karl August av Sachsen-Weimar, född 3 september 1757, död 14 juni 1828, var hertig av Sachsen-Weimar och Sachsen-Eisenach från 1758 till 1809, under moderns förmyndarskap 1758–1775. Han var från 1809 hertig och 1815 storhertig av Sachsen-Weimar-Eisenach fram till sin död 1828.

Han var son till hertig Ernst August II Konstantin av Sachsen-Weimar och Amalia av Braunschweig, efterträdde 1758 sin fader, blev 1775 myndig och gifte sig samma år med Louise av Hessen-Darmstadt.

Karl August (Weimar, Adolf von Donndorf)

Barn:

Härutöver fick han tre barn med sin mätress, skådespelerskan Karoline Jagemann.

Han tog en framstående del i stiftandet av tyska fursteförbundet och inträdde 1791 i preussiska armén, med vilken han 17921793 gjorde fälttåget mot Frankrike. Efter de preussiska arméernas nederlag vid Jena och Auerstädt 1806 slöt han sig till Rhenförbundet för att rädda sitt land. Efter slaget vid Leipzig 1813 gick Karl August i rysk krigstjänst och anförde en av ryssar och tyskar sammansatt armékår i Belgien. På Wienkongressen 1815 fick han ökat landområde och titeln storhertig. År 1816 gav han sitt land en författning, och han regerade så liberalt, som stormakternas reaktionära hållning tillät.

Han skyddade tryckfriheten, gynnade universitetet i Jena samt befordrade handel och näringar. Genom att kalla till sig Goethe, som han gjorde till hertigdömets inflytelserikaste ämbetsman, samt Schiller, Wieland och Herder gjorde han Weimar för en tid till Tysklands kulturella medelpunkt.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl, tyska furstar 10. a), 1904–1926.
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68k8pvp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Charles-Augustustopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11080.htm#i110791, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p11080.htm#i110791, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]