Diskussion:Göteborgs spårväg
|
Den här artikeln faller inom ramen för Projekt Göteborg. Du är varmt välkommen att bidra, till exempel genom att förbättra denna artikel, delta i utformningen av eller diskussionerna runt projektet eller teckna dig som deltagare i projektet. |
Domkyrkan?
[redigera wikitext]Ser beskrivningen av linjerna att Domkyrkan inte är med som hållplats över huvud taget. Borde inte den också vara med för 1, 2, 6, 9, 11?
Linje två
[redigera wikitext]är inte linje två (gul) igång nu? tyckte jag såg en sån för ngra dagar sen iaf.. Mnemo 19 juni 2005 kl. 17.10 (CEST)
- Tillfälligt under sommaren, men den kommer nog om något år på "riktigt". ¨Johan Jönsson 25 juli 2005 kl.16.34 (CEST)
Två konstigheter
[redigera wikitext]När jag redigerade artikeln reagerade jag på två saker, men jag kan inte så mycket om Göteborg att jag definitivt kan säga att det är fel:
- De viktiga linjerna mot Hisingen, Bergsjön och Angered går ganska snabbt över till egen banvall med dess högre medelhastigheter. Ena linjen mot Tynnered/Frölunda kommer att få det inom kommande år.
Vad innebär detta? Är det någon som har missuppfattat Västlänken-planerna? Det har visserligen diskuterats att på lång sikt koppla ihop Frölundalinjen med Västlänken, och trafikera denna linje med duospårvagnar, men att det skulle göras redan nästa år låter helt orimligt. Jag är nästan böjd att plocka bort den andra meningen om ingen förklaring framkommer.
Var verkligen Bräckelinjen enkelspårig? På dessa bilder verkar den synnerligen dubbelspårig, och jag har fått intrycket att GS alltid har varit noga med enkelriktade spår. /Essin 30 september 2006 kl. 20.15 (CEST)
- Jag menade spåren Lilla Torget-Järntorget. Nu kommer spåren i Linnégatan finnas kvar, men det är nästan egen banvall. Visserligen blir sträckan inte planskild, men nästan egen banvall. Texten var kanske lite överoptimistisk. Det som mest av allt gör spårvägen långsam i centrum är de täta hållplatserna, samt delvis den täta trafiken som skapar väntan för spårvagnar vid hållplatserna, särskilt vid Brunnsparken. Jag antar att sträckan Lilla Torget-Järntorget får få hållplatser, gissningsvis bara en, så den blir hyfsat snabb. BIL 30 september 2006 kl. 20.47 (CEST)
- Jag har ställt en mailfråga till Västlänkprojektet om förbindelser (med byte) tåg-spårvagn vid Hagaparken. Det är lite för långt att gå till Järntorget, och effekten har jag räknat blir att en resa från en pendeltågsstation till Frölunda Torg tar lika lång tid med Västlänken (2019) som efter det att spåret Lilla Torget-Järntorget är byggt vilket sparar 4 minuter mot idag. För denna typ av resa (som jag gör ibland) sparar västlänken ingen tid. Nu kommer det nog att finnas kvar en annan förbindelse nämligen via Annedal, vilket ligger närmare Hagaparken. Det sparar någon minut. Vitsen med Västlänken är inte förbindelser med spårvagn mot Frölunda, det sparar väldigt lite tid, utan snarare resor till området kring Hagaparken, särkilt Handelshögskolan och Lärarhögskolan. BIL 30 september 2006 kl. 20.47 (CEST)
- Jag hade nog fel om Bräckelinjen, det finns ett kortare enkelspår idag. BIL 30 september 2006 kl. 20.47 (CEST)
- Nu förklarar artikeln tydligare vad det är frågan om, bra att det blev utrett. /Essin 30 september 2006 kl. 21.43 (CEST)
Uppgift om Drottningtorget-Saltholmen
[redigera wikitext]Har en uppgift om att linjen Drottningtorget-Saltholmen öppnades 27 augusti 1907, vilket motsäger artikeln. Någon? --Ymer 3 april 2007 kl. 11.45 (CEST)
- Njae... linjen utgår från Järntorget.Björn J. 13 september 2010 kl. 07.50 (CEST)
Städning
[redigera wikitext]Efter att ha följt artikelns utveckling under en längre tid har jag några funderingar:
- Artikeln blir väldigt hackig att läsa med alla tabellerna och punktlistorna, och skulle må bra av att omarbetas med mer brödtext.
- Återger all fetstilen, versalerna och bakgrundsfärgen i linjeförteckningarna hur det faktiskt stod på skyltarna? Det borde i så fall anges, och om inte skulle man kanske minska lite på formateringen för att inte avleda uppmärksamheten från själva texten.
- Det står nästan ingenting om själva vagnarna, vilket blir särskilt märkligt i kontrast mot den kanske överdrivet detaljerade linjehistoriken. Det har på andra ställen på Wikipedia, bland annat Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Örebros busslinjer, ifrågasatts om detaljerade beskrivningar av enskilda linjer ens hör hemma på Wikipedia. Min egen ståndpunkt, som jag utvecklar på diskussion:Stadsbussarna i Örebro, är att man får ett bättre historiskt perspektiv om man fokuserar på den fasta infrastrukturen snarare än på linjerna, eftersom infrastrukturen förändras långsammare. Snarare artiklar om Angeredsbanan och Långedragslinjen än om linje 8 och 9, alltså. Sedan är det klart att man kan skriva om principerna för linjenätet, med linjefärger, tre linjer på de tyngre förortsbanorna osv i den här artikeln, men som artiklarna om enskilda linjer med nummer ser ut idag har jag svårt att tro att de skulle överleva SFFR. Jag tänker dock inte agera på egen hand innan det står klart att de flesta håller med om att samma principer kan tillämpas för Göteborg som för Örebro.
- Har skrifterna under rubriken "Litteratur" använts som källor till artikeln? I så fall ska de ligga tillsammans med de andra källorna under rubriken "Källor", se Wikipedia:Disposition.
//Essin 11 juni 2007 kl. 20.24 (CEST)
Indragna underartiklar, framtida artikeluppdelning?
[redigera wikitext]WP:SFFR har i två fall (1, 2) slagit fast att enskilda kollektivtrafiklinjer inte ska ha egna artiklar. Jag har därför omdirigerat ett antal av Göteborgs spårvägslinjers artiklar till huvudartikeln. I samtliga fall rörde det sig om artiklar som bara innehöll en hållplatslista. De artiklar som lämnades kvar innehåller en linjebeskrivning vilken på något vis bör inarbetas i huvudartikeln.
Oaktat eventuell relevans så är i Göteborgs fall enskilda linjeartiklar dessutom att betrakta som flyktig information eftersom Göteborgs spårvägslinjer har omorganiserats i stort sett varje år det senaste årtiondet. Personligen tycker jag att linjebeskrivningar är värda att ha med i en på sikt uttömmande artikel om spårvägen i Göteborg men då inte organiserat efter trafiklinje utan efter banor, exempelvis Långedragslinjen, Mölndalslinjen, Angeredsbanan och liknande. /Dewil 12 juni 2007 kl. 09.32 (CEST)
- Vissa av de linjeartiklar som blivit kvar känns visserligen lite som hållplatslistor i prosaform. Ett sätt att lösa kvarvarande infogningar där det finns lite mer om banstandard, utbyggnadshistorik med mera skulle kunna vara att ha en rubrik "Linjenätet" i den här artikeln, med korta beskrivningar av respektive bana och länkar till underartiklar där det finns, men inte skapa pytteartiklar om alla banor redan nu bara för att det finns artiklar om Långedragslinjen och Angeredsbanan. Under den rubriken skulle man också kunna ha en del av det som idag står under rubriken "Övrigt". //Essin 16 juni 2007 kl. 14.31 (CEST)
- Nu har jag infogat de kvarvarande linjeartiklarna, och tror att det allra mesta (undantaget hållplatslistorna) finns med i det nya avsnittet "Linjenätet". I det avsnittet ingår även det som tidigare fanns under rubrikerna "Nedlagda linjer och sträckningar", "Projekterade linjer", "Övergivna projekt" och "Övrigt". I allt väsentligt rör det sig alltså om en omdisponering. En del uppgifter som inte hörde hemma i en linjenätsbeskrivning med fokus på den fasta infrastrukturen hamnade under rubriken "Linjenätets utveckling efter 1908", som naturligtvis fortfarande bör utökas för att ge artikeln en jämn detaljnivå. I vilken ordning man ska beskriva vagntyperna är förstås en smakfråga, jag lade de nutida vagntyperna först eftersom de kan anses vara mest intressanta för dagens läsare och det ju finns fler äldre vagntyper än de som listats här. Artikeln skulle för övrigt må bra av fler bilder, som illustrerar det som beskrivs i texten. Det kanske finns något att hämta i commons:Category:Göteborg? //Essin 29 juni 2007 kl. 17.08 (CEST)
Ser bra ut???
[redigera wikitext]Jag har tittat lite på denna artikeln och tycker att den faktiskt ser rättså bra ut. Med undantag för att det blir lite rörigt med alla färger under rubriken "Linjehistorik" så tycker jag att den stämmer bra överens med stilguiden. Så vad jag föreslår är att meddelanderutan om att den måste städas upp bör tas bort. Någon som håller med? Marcus 26 september 2007 kl. 12.26 (CEST)
Jag håller dessvärre inte med om att den ser bra ut...
Danne-Boy 2 oktober 2007 kl. 12.43 (CEST)
Med motivationen? Den är ju ganska lik artikeln om Stockholms tunnelbana och den behöver ju inte städas upp. Marcus 3 oktober 2007 kl. 11.40 (CEST)
- Med motiveringen att där är för mycket tabeller och det blir en hel del rörigt som det är just nu. Om man nu tex är intresserad av att visa upp varje hållplats för spårvagnarna så anser jag att man bör använda den nya wikipedia linjekart modell. Tidigare fanns det en artikel för varje spårvagn, bra tyckte jag för det belastade inte huvudsidan så mycket. Angående linjekarta så se hur linjekartan för Lisebergslinjen är uppbyggd. Danne-Boy 16 oktober 2007 kl. 09.42 (CEST)
Namnändring (på artikeln)??
[redigera wikitext]Det finns två artiklar med väldigt lika namn. Förutom denna även Göteborgs Spårvägar AB. Den andra artikeln handlar om företaget. Detta inrättades i slutet av 1900-talet som aktiebolag från att tidigare varit en kommunal förvaltning. Då naturligtvis utan "AB" i namnet och alltså sammanfallande med namnet på denna artikel. När företags- och verksamhetsbeskrivnigar blandas på det här sättet kan det bli litet virrgt. Än värre var det i Stockholm, där artikeln "Stockholms spårvägar" handlade om verksamheter både före och efter företagets med detta namn tillkomst. Där blev lösningen att artikeln om spårvagnstrafiken, oberoende av företagsnamnen, i stället fick namnet Spårvagnstrafik i Stockholm. Eftersom Göteborgs Spårvägar AB är en entreprenör är det kanske mindre bra att verksamheten beskrivs under samma namn som företaget. Vad sägs om en motsvarande lösning i det här fallet. Alltså förslår jag att denna artikel namnändras till Spårvagnstrafik i Göteborg och att företagsartikeln kompletteras med administrativa fakta om tiden som kommunal förvaltning.
Svar på några frågor
[redigera wikitext]Att vissa ytterstadslinjer går på egen banvall har ibland med det faktun att göra att GS hade tänkt sig en stadsbana, som då skulle trafikeras med en annan slags spårvägsfordon. Jämför med S-bahn i Berlin eller andra tyska städer, som i mångt ock mycket var förebilder till den göteborhgska statsbanetanken. Stadsbanan skulle också kunna löpa i långa tunnlar under diverse berg i trafikområdet. Stadsbanetanken föddes väl egentligen i mellankrigstiden men fick fotföste under 1940-talet och tanken övergavs väl egentligen inte förren på 1980-talet, fela mig om jag har rätt.
Linjen till Kortedala/Bergsjön är ett bra exempel på detta. När det gäller Mölndalslinjen och Långedragslinjen så var det andra tankegångar som gjorde att det blev egen banvall, i Långedragsfallet byggdes ju denna bana som en enskild järnväg, av annan ekonomisk intresent. Men GS tog hand om driften omedelbart efter färdigställandet. Mölndalslinjen byggdes ju också tidigt, och här är det ju visserligen egen banvall men med alldeles för många plankorsningar för att det skall fungera som en snabb spårväg.
Angeredsbanan var ju egentligen den enda förverkligade stadsbanan, här rådde det vänstertrafik då man använde mittplattformar på hållplatserna, även idag i vissa fall. Utefter linjen kan man se "lämningar" efter förberedande plattformar även på spårens utsida. Tanken var att ha dubbelriktningsvagnar, ganska breda bredare än 2,60 m om jag minns rätt. Bara tillfälligtvis skulle spårvagnar användas den första tiden... och det vet vi ju hur det blev med det.
Bräckelinjen var ju dubbelspårig, en gren av linje fem, tidtabellsmässigt hade den linjenummer 15, men det skyltades aldrig vagnarna med. Endast en kort bit av denna linje finns i dag från Eketrägatan och några hundra meter åt sydväst. GS utbildning använder denna del som halkövningsplats, man såpar in spåren och låter eleverna träna bromsning under halka. Idag är då denna lilla blindtarm enkelspårig, men ingen passagerartrafik förekommer här.
Björn J. 24 november 2007 kl. 16.37 (CET)
- Såvitt jag förstått så planerade man för något som liknade tunnelbanan i Stockholm, genom att bygga en tunnel mellan snabbspåret vid Centralen och Slottskogen. Fast man byggde normallånga spårvägsperronger (3 st gamla vagnar, runt 30-40 m) mot Tynnered, Bergsjön och Länsmansgården, och längre bara mot Angered. Det antyder att man tänkte köra bara Angeredsbanan med längre tyngre tåg. Senare knöt man denna bana till övriga och då måste man ha samma maxlängd. -- BIL 24 november 2007 kl. 19.00 (CET)
- Menar du att det existerar en tunnel mellan Centralen och Slottsskogen? Var skulle den i så fall ha sina mynningar? (Du menar inte tunneln under Carlanderska till Chalmers?) /Rolf B 25 november 2007 kl. 01.15 (CET)
- Man ville bygga men det blev för dyrt. Fast nu ska man ju bygga järnvägstunnel (Västlänken), och det är ännu dyrare. -- BIL 25 november 2007 kl. 11.27 (CET)
Linjekarta
[redigera wikitext]Experimenterar med linjekarta för linje 9. Några kommentarer?
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
