Hoppa till innehållet

Koper

Koper
Den gamla stadskärnan i Koper med katedralen St. Nazarius torn och karstplatån i kustens hinterland.
Den gamla stadskärnan i Koper med katedralen St. Nazarius torn och karstplatån i kustens hinterland.
Land Slovenien Slovenien
Region Istrien
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 45°32′47.6″N 13°43′45.98″Ö / 45.546556°N 13.7294389°Ö / 45.546556; 13.7294389
Area
 - tätort 13 km²
Folkmängd
 - tätort 24 864
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 3197753
[1]

Koper (italienska: Capodistria, kroatiska: Kopar, latin: Justinopolis) är Sloveniens största hamnstad och tillsammans med Trieste den närmsta medelhavshamnen för många av länderna i Centraleuropa. Staden och kommunen är tvåspråkig (slovenska och italienska (stadskärnan, samt orterna Barizoni, Bertoki, Bošmarin, Cerej, Hrvatini, Kampel, Kolomban, Prade, Permacan, Šalara, Škocjan och Valmarin)).

Koper är en mycket gammal urban bosättning med kontinuitet sedan grekisk antik. Därmed kan staden tävla med Ptuj om att vara en av de äldsta i landet. Bosättningen på före detta stadsholmen och grannön Sermin i Stagon-bukten kallades för Aegida i antikens Grekland; för Caprea, Insula Capritana och Justinopolis av romarna [2]. Det slovenska stadsnamnet Koper kan härledas direkt från det latinska Caprea. Som biskopssäte nämns Koper år 599 [3]. År 932 slöts ett handelsavtal mellan Koper och Venedig och 1278 tvingades Koper med militärt våld att ansluta sig till Republiken Venedig [3], [2]. Salt utvunnet ur saltinerna längs kusten och vin var viktiga handelsvaror från Koper.

Staden har vacker arkitektur från Republiken Venedigs glansdagar under medeltiden, renässansen och barocken. Venedigs främsta målare under renässansen, Vittore Carpaccio, bodde i Koper och kan också vara född där.

I stadens omgivningar odlas oliver och den för området mycket gamla ursprungliga druvsorten Refošk (italienska refosco) samt kaki. Det är även möjligt att odla citrusfrukter.

  1. ^ Statistical Office of the Republic of Slovenia
  2. ^ [a b] Darovec, A brief history of Istria, ALA publications, Yanchep, Western Australia, 1998
  3. ^ [a b] Štih, P, Simonitti, V, Vodopivec, P., 2009. A Slovene history – society, politics, culture, 574 pp.