Hoppa till innehållet

Västra Frölunda IF Fotboll

Från Wikipedia
Västra Frölunda IF Fotboll
Grundad1930
HemortGöteborg, Sverige
HemmaarenaRuddalens IP
OrdförandeGustav Andersson
TränareMarcus Lantz
Ass. tränareHenrik Carlsson
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Meriter
Allsvenska
säsonger
10 (senast 2000)
Placering i
allsvenskans
maratontabell
30:a
Säsonger i
Sveriges näst
högsta division
24,5 (senast 2005)
Övrigt
SupportrarWest Front
WebbplatsOfficiell webbsida

Västra Frölunda IF Fotboll är idrottsföreningen Västra Frölunda IF:s fotbollssektion, bildad 1930, samtidigt som idrottsföreningen.

I fotboll är Västra Frölunda IF kvartersklubben som blivit en av Sveriges stora plantskolor. Västra Frölunda kom relativt sent in i elitfotbollen och skiljer sig därmed från alliansklubbarna IFK Göteborg, Örgryte IS och Gais.

1962 spelade Västra Frölunda för första gången i division 2 men åkte ut direkt. 1965 var man återigen i andradivisionen men åkte återigen ur direkt. När man återigen spelade i andradivisionen slutade man tvåa bakom seriesuveränen Åtvidabergs FF som tog sig till allsvenskan. Frölunda var kvar fram till 1971 då man åkte ner i division III men kunde ta sig tillbaka direkt. Efter seger i Division 2 Södra 1986 gjorde Frölunda allsvensk debut 1987 med bland andra Magnus Källander och Kaj Eskelinen i laget. 1989 åkte man ur allsvenskan.

1995 blev Frölunda-anfallaren Niklas Skoog allsvensk skyttekung. 1992 gick man åter upp i allsvenskan efter seger mot Helsingborg i kvalet. 1997 tog sig Frölunda återigen till allsvenskan. Klubben gjorde sin bästa säsong under comebackåret 1998, då man under tränaren Torbjörn Nilsson kom femma i allsvenskan. Därmed var Frölunda det bästa Göteborgs-laget. I laget spelade bland andra Robert Bengtsson Bärkroth och Hans Blomqvist. 1999 köpte IFK Göteborg över tre av Frölundas bästa spelare när Gustaf Andersson, Tomas Rosenkvist och Mikael Sandklef lämnade Frölunda.

Klubben gjorde sig känd för en sund ekonomisk hållning där man inte gjorde storvärvningar som äventyrade klubbens finanser under klubbdirektören Bertil Kristianssons tid som föreningens ledare.[1] 2000 slutade Frölunda på sista plats i allsvenskan men hade flera talanger i laget som John Alvbåge, Arash Bayat och George Mourad. Under denna period var Mats Persson ordförande och sportchef i klubben.

Laget spelade sedan i Superettan men 2005 kom man sist och fick därmed lämna Sveriges näst högsta division. 2010 trillade laget ner ännu ett snäpp och spelade 2011 därför i Division 2 Västra Götaland. 2012 trillade laget sedan ner till Division 3 i fotboll för herrar.

Säsongen 2020 hamnade man på kvalplats till Division 1 i fotboll för herrar, man spelade bäst av 2 omgångar mot Åtvidabergs FF där man skrev slutresultatet 3-3 efter de två kvalmatcherna, eftersom Västra Frölunda hade gjort mål på bortaplan så vägde det tyngst och de fick platsen i Division 1 i fotboll för herrar till säsongen 2021. Efter matchen lämnade ÅFF in en protest mot att Västra Frölunda hade använt sig av en avstängd spelare, det hela prövades i fotbollens samtliga instanser och ÅFF fick rätt i frågan, vilket innebar att ÅFF fick platsen istället.

Västra Frölunda spelar i Division 2 i fotboll för herrar säsongen 2024.

Plantskolan Västra Frölunda

[redigera | redigera wikitext]

Västra Frölunda har blivit kända för sina mycket framgångsrika ungdomslag som fostrat en rad allsvenska spelare. Klubben firar framgångar i olika ungdomscuper, som till exempel Gothia Cup. Frölunda får dock ofta se sina spelare lämna klubben för andra klubbar i Allsvenskan.

Topp 10 spelare med flest allsvenska matcher

[redigera | redigera wikitext]

Spelare i fet stil är fortfarande i Västra Frölunda IF.

Senast uppdaterad: 7 november 2014.[2]
Nr Namn Karriär Matcher Mål
1 Sverige Robert Bengtsson Bärkroth 1988–2000 179 12
2 Sverige Magnus Källander 1988–1995 117 10
3 Sverige Mikael Robertsson 1987–1993 108 18
4 Sverige Mikael Göransson 1992–1998 107 11
5 Sverige Magnus Olsson 1987–1994 84 0
6 Sverige Jan Ahlbom 1988–1995 83 2
7 Sverige Yngve Johansson 1988–1994 82 6
8 Sverige Filip Apelstav 1992–1995 81 1
9 Sverige Tomas Rosenkvist 1993–1999 80 15
10 Sverige Mikael Björkqvist 1998–2000 72 7

Topp 10 spelare med flest allsvenska mål

[redigera | redigera wikitext]

Spelare i fet stil är fortfarande aktiva i Västra Frölunda IF.

Senast uppdaterad: 7 november 2014.[3]
Nr Namn Karriär Mål Matcher Mål/match
1 Sverige Niklas Skoog 1992-1995 23 63 0,37
2 Sverige Mikael Robertsson 1987-1993 18 108 0,17
3 Sverige Richard Teberio 1992-1995 17 65 0,26
4 Sverige Tomas Rosenkvist 1993-1999 15 80 0,19
Sverige Christian Lundström 1998-2000 15 63 0,24
6 Sverige Kaj Eskelinen 1987-1989 14 46 0,30
Sverige Lars-Gunnar Carlstrand 1992-1995 14 57 0,25
8 Sverige Robert Bengtsson Bärkroth 1988-2000 12 179 0,07
9 Sverige Mikael Göransson 1992-1998 11 107 0,10
10 Sverige Magnus Källander 1988-1995 10 117 0,09
Sverige Stefan Öhman 1992-1994 10 46 0,22
Sverige Gustaf Andersson 1998-1999 10 48 0,21

Resultat i Allsvenskan

[redigera | redigera wikitext]
Säsong Placering Notering
1987 7 Första säsongen i Allsvenskan.
1988 9
1989 12 Slutar sist i Allsvenskan.
1992 9 Vinner kvalet mot IFK Luleå.
1993 7
1994 11 Vinner kvalet mot Umeå FC.
1995 14 Slutar sist i Allsvenskan.
1998 5 Bästa placeringen i Allsvenskan.
1999 7
2000 14 Slutar sist i Allsvenskan.

Källor:

  • Alsiö, Martin (2011). 100 år med allsvensk fotboll. Västerås: Idrottsförlaget i Västerås AB 

Allsvenska kval

[redigera | redigera wikitext]
  • 1991: Helsingborgs IF, 5-5 totalt. Västra Frölunda till Allsvenskan.
  • 1992: IFK Luleå, 5-4 totalt. Västra Frölunda kvar i Allsvenskan.
  • 1994: Umeå FC, 2-0 totalt. Västra Frölunda kvar i Allsvenskan.
  • 2002: IFK Göteborg, 1-3 totalt. Västra Frölunda kvar i Superettan.

[3]

Kända spelare

[redigera | redigera wikitext]

Kända fotbollsspelare som spelat i VF inkluderar:

  1. ^ Konsten att sköta en förening, Borås Tidning Arkiverad 27 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Alsiö, Martin. "100 år med allsvensk fotboll". Idrottsförlaget i Västerås AB. Läst 7 november 2014 
  3. ^ [a b] Alsiö, Martin. "100 år med allsvensk fotboll". Idrottsförlaget i Västerås AB. Läst 6 november 2014 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]