Diskussion:Bostadsrätt

En gammal förening

En gammal förening har oftast låga avgifter men högt inköpspris. 62.65.68.183 25 november 2005 kl. 11.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Norska regler

Hei, jeg kan endel om de norske reglene om borettslag http://www.lovdata.no/all/nl-20030606-039.html (bostadsrätt) [lag = forening, selskap]. Jeg ønsker ¨å sette meg mer inn i de svenske reglene. Noen som har et godt ti8ps om hvilken litteratur man bør begynne med evt. hvilke forarbeider som bør leses. De norske forarbeidne er forøvrig meget grundige og opplysende http://www.regjeringen.no/nb/dep/krd/dok/NOUer/2000/NOU-2000-17.html?id=428252

Anbefalt norsk litteratur er forøvrig Kåre Lilleholt]], Morten Aagenæs, Christian Fr. Wyller: Borettslovkommentaren, Stavanger 2006 ISBN 9788299125192 Christian Fr. Wyller: Boligrett (1.utg. 1978, 4 utg. 2000) ISBN 9788299125185

• Revidert kapittel av Boligrett om boligsamvirket

http://no.wikipedia.org/wiki/Borettslag 213.225.120.74 13 februari 2008 kl. 11.58 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Bostadsrätt och Bostadsrättsförening

Artiklarna Bostadsrätt och Bostadsrättsförening överlappar varandra, ämnena är ju egentligen detsamma eller åtminstone så närliggande att de kanske bäst avhandlas i en gemensam artikel? 193.11.234.171 17 mars 2008 kl. 20.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Bruten länk till Konsumentverket

Konsumentverket har flyttat sin artikel om köp av bostadsrätt. Är detta den rätta: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/Att-kopa-hus /Ekholm 13 januari 2009 kl. 12.39

 Fixat / Elinnea 13 januari 2009 kl. 13.18 (CET)

Externa länkar

Jag strök hela avsnittet Externa länkar. Länkarna kan mycket väl alla ha lagts in av personer med intressekonflikt. Om vi inte gör ett neutralt redaktionellt urval är det lika bra att folk får använda Google. På grund av problemet med reklamlänkar tror jag det är bäst att motivera varje länk här på diskussionssidan. --LPfi 20 maj 2010 kl. 10.58 (CEST)

Böcker

Skall "Böcker" räknas som källor eller vidare läsning? Tanzania 25 september 2010 kl. 18.08 (CEST)

Skall boken finnas kvar? Är det ett etablerat standardverk eller en enstaka bok vars författare råkat lägga in den här? --LPfi 1 mars 2011 kl. 11.45 (CET)

Är det en källa, något det som står i artikeln är hämtat i från så är det ju så, om inte är det ingen källa. --Grotte 1 mars 2011 kl. 17.32 (CET)

Boken är inget standardverk, och skriven av en fastighetsmäklare. Boken är nog att betrakta som "jävig" när det kommer till bostadsrätt. Jag föreslår att boken tas bort. Det finns böcker som skrivits av forskare och liknande, som man kan använda istället. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 17.42 (CET)

Jag la till boken eftersom den verkar mycket bra, både för värdering och för grundläggande juridik. Att den är skriven av fastighetsmäklare ändrar inte den bedömningen. Om det finns böcker skrivna av forskare kan vi ju diskutera att komplettera med dessa eller möjligen byta ut bostadsrättsboken - men det finns ett behov av en översiktsbok. Detta är alltså inte någon "reklambok" tillagd av författaren, utan jag till den för att jag sett den och anser den verkar väldigt bra i sammanhanget. Ulner 3 mars 2011 kl. 19.18 (CET)

På vilket sätt tillför boken kvalité till artikeln? Vilket fokus har boken? Som jag skrev ovan är boken nog att betrakta som jävig/ickeneutral. Jag har dock tyvärr inte haft möjlighet att titta i den, men utgår ifrån att du haft det? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 mars 2011 kl. 19.25 (CET)

Kraven på neutralitet är i och för sig mindre för vidareläsning än för artikeln själv. Om boken inte är vinklad på ett bedrägligt sätt, är bra och är betydligt bättre än vad man får om man försöker välja i första bästa bokhandel tycker jag den kan nämnas. Det vore förstås bra om mer än en användare kunde ögna igenom boken för att bekräfta neutraliteten. --LPfi 4 mars 2011 kl. 09.28 (CET)

Borttagen text

Hej! Jag tog bort stora textmängder i denna artikeln. En för att den var spekulativ och den andra för att Ägarlägenheter har en egen artikel och inte hör hemma här som en mycket stor del av textmängden. Nu återinförs texten igen och jag undrar varför? dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 17.47 (CET)

För att den inte är spekulativ. Hanterandet av ombyggnader är av betydelse. Och är bla det som gjort att varit tvungen att ändra bostadsrättslagen på olika sett sedan den kom. Från början fick man helt enkelt inte bygga om och det var inget det fanns behov av att skulle skötas i annan än föreningens regi. Problemen med detta är en av de saker man har försökt hantera bättre med ägandelägenheter. Så det hänger mycket ihop med bostadsrätten som företeelse och lagstiftningen kring den.

Vad det gäller ägandelägenheter vore kanske någon sorts enklare hänvisning lämpligare, men att ta bort all information är inte det.

--Grotte 1 mars 2011 kl. 17.55 (CET)

Jag avfluffade och la in globalmallen. Ägarlägenheter finns länkad längst ner och behöver inte tas upp här med. Pillerillern 1 mars 2011 kl. 17.52 (CET)

Grotte: Varför lägger du in dåligt formulerat fluffande som dessutom varit POV-märkt? På vilka grunder försvarar du den nu återinlagda texten, som tagits bort av flera? dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 18.09 (CET)

Det som står ovan, att hanterandet av ombyggnader är viktigt vad det gäller bostadsrätter. Och något som påverkat utvecklingen över tiden. Det bör stå något om det. --Grotte 1 mars 2011 kl. 18.23 (CET)

Det skulle i så fall vara bra att ha en källa som uttryckligen behandlar bostadsrätternas historia och nämner att ombyggnad allmänt uppfattas som ett problem. Lagtexten erbjuder inte själv sin kontext och att tolka vad som är påtagliga olägenheter eller icke-påtagliga olägenheter är WP:Egen forskning som vi inte skall ägna oss åt här. --LPfi 1 mars 2011 kl. 21.15 (CET)

Det påtalas bara att så är fallet, så vadå egen forskning? --Grotte 1 mars 2011 kl. 21.19 (CET)

Att tolka vad som är olägenheter utan källa är egen forskning. Kan du hänvisa till förarbeten, domar eller juridisk litteratur är det OK.Sjö 1 mars 2011 kl. 21.30 (CET)

I bostadsrättslagen står ju om ingrepp i en bärande konstruktion, och om påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Det tolkas inget om vad som är olägenhet, utan påtalas bara att det som står om olägenhet för föreningen vilket inte är samma sak som om det stått om olägenhet för en bostadsrättshavare. Så vad menar du? --Grotte 1 mars 2011 kl. 21.35 (CET)

Det är tillåtet att ändra stommen, men det är inte så att det alltid medför någon olägenhet, om det är det du far efter, men det står inte så heller. Men det är inte helt självklart att man får ändra i stommen. --Grotte 1 mars 2011 kl. 21.38 (CET)

Nej, det jag "far efter" är att lagens definition av olägenhet kan skilja sig från din eller min definition av samma ord. Innan man skriver att det ena eller det andra är tillåtet måste man därför vara säker på att det är riktigt. Det är man bara om man har kollat tillförlitliga källor som gör tolkningen. Man kan själv ha åsikter om vad som borde gälla, men det behövs källor om det ska stå i artikeln.Sjö 1 mars 2011 kl. 21.41 (CET)

Men jag har inte skrivit något om vad exakt som är en olägenhet, utan bara påtalat att det som det står om är olägenheter för föreningen inte bostadsrättshavaren. Vad menar du är min definition? Jag har inte försökt mig på någon sådan. --Grotte 1 mars 2011 kl. 21.45 (CET)

Du skriver att "man har rätt att ändra på stommen" utan att ha källor för det. Det är egen forskning.Sjö 1 mars 2011 kl. 21.49 (CET)

Det står i bostadsrättslagen. 7 kap 7 § står att bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar 1. ingrepp i en bärande konstruktion. Dvs att man får göra ingrepp i bärande konstruktioner, vilket ju är samma sak som stommen, med styrelsens tillstånd. --Grotte 1 mars 2011 kl. 21.54 (CET)

Med tillstånd. Du har rätt att riva huset, om du får tillstånd. Poängen var ju att styrelsen skulle vara tvungen att bevilja tillstånd, och då kommer man till diskussionen om huruvida åtgärden förorsakar påtaglig skada o.s.v. --LPfi 1 mars 2011 kl. 22.36 (CET)

Poängen är att man alls får röra stommen, det är inte självklart. Sen är poängen att styrelsen inte får förneka något om det inte är till skada osv, och dels att det skall vara det för föreningen, inte bostadsrättshavaren. Det är lite lurigt det.

Först fick man inte alls bygga om sin bostadsrätt, sedan blev det mer och mer liberalt och man fick bygga om hur mycket man ville, till och med stommen. Men det blev lite väl bra, så nu i de senaste reglerna kring upplåtelse av lägenheter, ägarlägenheter, har man försökt att reglera det bättre igen, göra det mindre fritt. --Grotte 1 mars 2011 kl. 22.45 (CET)

Du spekulerar om varför ägarlägenheter kom till. Om det är fel på nuvarande lagar om bostadsrätter har jag svårt att tänka mig att riksdagen ansåg det enklast och bäst att införa en ny form av boende och en ny lag till denna och sedan hoppas att alla bostadsrättsföreningar skulle byta form, särskilt om det som står i Ägarlägenhet är korrekt att det inte går att omvandla. Hade de ansett att det var ett problem hade de skrivit om bostadsrättslagen. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 07.47 (CET)

Jag spekulerar inte varför ägarlägenheter kom till. Det står väl inget om ägarlägenheter mer, där var ett stycke innan, förutom att en av de saker som skiljer såg åt är det här med hanterandet av stommen vid ombyggnad. Det är en relevant jämförelse.

Vad det gäller om det är fel eller inte på bostadsrättslagen så finns det finns olika intresse för vilka det kan gynnas eller som kan missgynnas. Ägarlägenheter ger den som nyttjar lägenheten större bestämmanderätt men det byggs trots det mest bostadsrätter, de byggs ju av byggbolag som säljer fastigheten. Om bostadsrätten utifrån andras perspektiv än bostadsrättshavaren står det ännu inget i artikeln om, men det borde det kanske göra. Det är inte helt ointressant och påverkar ju utvecklingen.

Förövrigt utreds det om det skall gå att omvandla bostadsrätter till ägarlägenheter. Lägenheter betingar idag ett så väldigt stort värde jämfört med vad de gjorde då man hittade på bostadsrätter, så allt är inte helt anpassat efter hur det nu fungerar. Man har ju förändrat bostadsrättslagen en del under åren av olika anledningar. Men kan ju se det som att införandet av ägarlägenheter är ett större steg i den riktningen, sådana steg har tagits tidigare tex då man införde bostadsrätten. Men man räknar nog med att det är något som kommer att få ta tid. --Grotte 2 mars 2011 kl. 09.14 (CET)

Här skrev du "Men det blev lite väl bra", är inte det en spekulation från din sida? Menar du att det är fakta? Jag vill se en verifierbar källa i så fall, annars känns vidare diskussion över huvudtaget meningslös med dig om du inte kan se skillnad på vad du själv tror och tycker och fakta.. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 09.21 (CET)

Men det det är ju något jag skrev på diskussionssidan, det har ju aldrig stått så i artikeln, så vadå?. Men spekulation är det inte bara slarvigt uttryckt. Man har ju så att säga tagit ett steg tillbaka när det gäller detta. --Grotte 2 mars 2011 kl. 18.04 (CET)

Jag har aldrig påstått att det stod så i artikeln. Jag bemötte det du skrev här på diskussionssidan. Du använde det du skrev som argument som jag tolkade det. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 18.06 (CET)

Nej det var bara en sammanfattning av hur reglerna förändrats över tid, att hålla sig på diskussionssidan. --Grotte 2 mars 2011 kl. 19.25 (CET)

(Avindenterar) Utöver vad jag sagt tidigare vill jag också påpeka att det är fel att säga att "stommen" är en gemensamhetsanläggning för ägarlägenheter. Gemensamhetsanläggningen beslutas i lantmäteriförrättningen, och det kan alltså variera i det enskilda fallet. I och för sig står det i förarbetena att det är lämpligt att bärande väggar ingår i gemensamhetsanläggningen, men det står lantmäterimyndigheten fritt att bestämma något annat.Sjö 2 mars 2011 kl. 12.32 (CET)

Det står även i lite andra rekommendationer och anvisningar. Men så är det ju att det teoretiskt sätt kan bli hanterat annorlunda, så det borde kanske uttryckas som att det normalt sätt är så eller något liknande. Men det är ju det rekommenderade sättet att hantera det på, det är det som belyses. --Grotte 2 mars 2011 kl. 18.04 (CET)

Bostadsrätt

[Flyttat hit från Användardiskussion:Grotte den 3 mars 2011 kl. 07.06.]

Hej Grotte! Jag vill rekommendera att vi nu använder diskussionsforumet istället. Texten var POV-märkt, och den är spekulativ, och det andra stycket hör inte ens till ämnet. Detta måste diskuteras och inte redigeringskriga om. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 17.44 (CET)

Och i så fall raderar efter att det avhandlats, inte i förväg. --Grotte 1 mars 2011 kl. 17.46 (CET)

Artikeln var märkt för POV och problematiska delar togs bort, samt stycke text som inte hör hemma i artikeln. Det finns inget konstigt i det förfarandet. Jag har startat en diskussion. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 17.51 (CET)

De delar du anser var problematiska, men att det är så är inget givet. --Grotte 1 mars 2011 kl. 17.57 (CET)

Oavsett utfall av diskussionen så är inte detta en mindre ändring. Pillerillern 1 mars 2011 kl. 18.00 (CET)

Det är ju samma text som var i artikeln nyss, inget nytt. --Grotte 1 mars 2011 kl. 18.02 (CET)

Redigeringskriga inte...

[Flyttat hit från Användardiskussion:Grotte den 3 mars 2011 kl. 07.06.]

...utan motivera varför din text bör vara med på artikelns diskussionssida och ge andra en chans att komma med motargument. - Tournesol 1 mars 2011 kl. 18.20 (CET)

Det har jag gjort, men det blir inga vidare motargument, bara raderingar. Det finns de som gillar bostadsrätter, och inte tycker saker som är negativa skall stå med. --Grotte 1 mars 2011 kl. 18.26 (CET)

Jag skall inte driva vidare detta så mycket mer, men en sak vill jag påpeka: Du vet inget om mina åsikter rörande bostadsrätter. Det visar din antydan här ovan. Jag ber dig att inte fortsätta tro att du vet. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 18.31 (CET)

Varför tar du i så fall bara bort avsnittet istället för att förbättra det? --Grotte 1 mars 2011 kl. 18.37 (CET)

Varning

[Flyttat hit från Användardiskussion:Grotte den 3 mars 2011 kl. 07.06.]

Sluta genast att lägga in icke källbelagda uppgifter i artikeln Bostadsrätt. Att uppgifter ska kunna källbeläggas om det efterfrågas är en viktig regel på Wikipedia.Sjö 1 mars 2011 kl. 22.22 (CET)

De är källbelagda. Men du verkar ha problem med att tolka källorna. --Grotte 1 mars 2011 kl. 22.24 (CET)

Källor ska inte behöva tolkas. Då är det inga bra källor. -- Tegel _(disk) 1 mars 2011 kl. 22.26 (CET)

Någon sorts baskunskap kommer alltid att krävas för att ens kunna läsa artikeln. Och när det gäller dess sakerna så styrs de av lagar, då måste man ju kunna hänvisa till dem. Det går nog inte att göra det på annat sätt. --Grotte 1 mars 2011 kl. 22.28 (CET)

Källorna kan diskuteras, men du bryter mot WP:TÅG. Eftersom jag har en klar åsikt i sakfrågan avhåller jag mig från att blockera dig också om du fortsätter (jag märkte att jag själv var nära), men tag detta som en varning. Oberoende vem som har rätt skall man inte använda redigeringskrig för att få fram sin vilja. --LPfi 1 mars 2011 kl. 22.46 (CET)

I all välvilja...

[Flyttat hit från Användardiskussion:Grotte den 3 mars 2011 kl. 07.06.]

Hej Grotte! Jag förstår att du har ett specialintresse av detta med konstruktion osv. med tanke på ditt arbete, men jag vill råda dig till att lugna ner dig rörande artikeln bostadsrätt. Det är som så många andra påpekat, problem med texten du vill lägga in. Dessa problem måste åtgärdas, sedan är det viktigt att artikeln håller sig till sak. Ta gärna och diskutera frågan på diskussionssidan innan du gör ändringar. Presentera vad du vill lägga in och varför du vill lägga in det. Du har en högskoleutbildning och är därmed säkert väl förtrogen med sådana arbetsmetoder. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 22.28 (CET)

Jag föredrar att det diskuteras innan det raderas. Artiklarna skall ju hålla sig till sak, men de skall också var neutrala, lyfta fram olika sidors syn på saker osv, inte vara ensidiga. Och ibland behövs det jämförelser med annat än just artikelns huvudämne, då måste man ju kunna göra sådana. Som i detta fallet har reglerna kring bostadsrätter förändrats på olika sätt för att medge att man bygger om lägenheter, och hur dessa saker fungerar hör hemma i en artikel om bostadsrätter. --Grotte 1 mars 2011 kl. 22.38 (CET)

Klart det skall vara neutralt skrivet i form av balans men det skall även vara neutralt formulerat, inte innehålla egen forskning osv. POV är en delikat fråga många gånger. Ibland kan till och med en balanserad jämförelse vara POV/OVIKT. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 22.43 (CET)

Jo, fast det där med relevans blir ibland konstigt hanterat pga att det saknas kunskap i ämnet man ger sig på. Det här tjatet om egen forskning förstår jag inte vad syftar på, så jag har svårt att bemöta det. --Grotte 1 mars 2011 kl. 22.51 (CET)

Jag tycker också det är svårt att hantera ibland, men då brukar jag titta åt WP:Egen forskning. Det är en svår balansgång även där. Dock är det bästa att inte vara allt för nitisk och nöta på när så många säger ifrån. Vi är ju trots allt åtminstone fem stycken som reagerat. Då är det bättre att du diskuterar saken än fortsätter att köra på. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 22.57 (CET)

Men det beror ju bla på att sådant som i princip var citat ur bostadsrättslagen, tolkades som något jag själv hittat på. Så jag vill ju veta vad det exakt är som det syftas på. Det är svårt att diskutera något om det inte framgår vad problemet är. Där finns ju inget som är någon egenpåhittat, omformuleringar möjligen. --Grotte 1 mars 2011 kl. 23.03 (CET)

Och sen det där med att majoriteten har rätt, det är inte så att bara för att tre-fyra personer tycker något så är det rätt. Och man bör diskutera innan man raderar delar av artiklar, inte tvärtom. --Grotte 1 mars 2011 kl. 23.08 (CET)

Det man normalt gör vid redigeringskrig är att man går tillbaka till versionen innan kriget började. Sen bör artikeln vara i detta läge tills diskussionerna är färdiga. I värsta fall kan artikeln skrivskyddas under tiden. -- Tegel _(disk) 1 mars 2011 kl. 23.49 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ingen information är bättre än felaktig information. Därför är det bättre att ta bort text som kan vara felaktig tills man nått samförstånd. I ett skede uppmanade ju artikeln till att i hemlighet ändra i bärande konstruktioner. Sådant kan inte vara kvar tills man når konsensus. --LPfi 1 mars 2011 kl. 23.51 (CET)

Det är bättre att låta informationen vara, så att andra kan se vad saken gäller. Inte att det raderas motiverat med någon policy som många ggr inte ens är tillämpbar, av någon som inte kanske är så intresserad av att förbättra artikeln utan vill ha bort information, eller i alla fall agerar som om så vore fallet. --Grotte 2 mars 2011 kl. 08.41 (CET)

Det är lättare att se hur någon menar, om ändringarna görs direkt i artikeln, visst. Men om informationen eventuellt är felaktig, icke-neutral eller dylikt så går omtanken om läsarna före detta. Alla nu inblandade är tillräckligt vana för att kunna titta på diffarna och de tidigare artikelversionerna. Om man tycker det är för krångligt kan man kopiera de omstridda bitarna till diskussionssidan och fila på formuleringarna där. Och oberoende av andra synpunkter så är ett redigeringskrig inte acceptabelt. Du får helt enkelt övertyga oss andra om att du har rätt innan du på nytt inför de kontroversiella styckena. --LPfi 2 mars 2011 kl. 09.29 (CET)

För att hantera det finns ju alla de här mallarna som upplyser läsare om eventuella tveksamheter. Saker behöver inte raderas direkt för att skydda någon. Det behövs inte alls skötas så av hänsyn till wikipedia, det är nog annat som gör det. Och redigering handlar det ju inte så mycket om, bara raderingar, ingen gör ju något annat än raderar. Det är ju inge vidare bra att det omotiverat raderas en massa, eller i alla fall felaktigt motiverat, och så skall någon övertygas som kanske inte ens har sakkunskap nog att förstå argumenten. --Grotte 2 mars 2011 kl. 17.51 (CET)

Utan de kontroversiella avsnitten kunde artikeln vara utan mallar. Jag tycker att det är bättre att artikeln är representativ och trovärdig mer eller mindre hela tiden och att diskussionerna förs bakom kulisserna än att ha stora "arbete pågår - återkom senare"-skyltar. --LPfi 2 mars 2011 kl. 21.44 (CET)

Det finns alltid någon mall, nu var det något om att artikeln skulle vara global. Men att dölja vissa relevanta delar, för att någon anser att det skall vara så och för att det är lätt att radera, förbättrar inte trovärdigheten eller göra artikeln representativ. --Grotte 2 mars 2011 kl. 22.06 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det som tagits bort har varit POV och innehåll som inte tillhör artikelns ämne. Skall det ens finnas utrymme för att diskutera om egen forskning och eget spekulativt tyckande skall vara acceptabelt i våra artiklar? dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 23.52 (CET)

Bara för att vi är fem personer som anser att du har fel betyder det självklart inte per automatik att det garanterat är så att du har fel, men det är väl ändå en fingervisning på att du kanske har fel? Wikipedia bygger på konsensus, att en person tycker avvikande från fem andra är inte konsensus. Diskutera på diskussionssidan för artikeln nu istället för att fortsätta detta redigeringskrig. Lägg inte tillbaka texten med källor som inte stödjer det du lägger in. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 07.43 (CET)

Fingervisning?? Att några få personers åsikter skulle avgöra informationens riktighet ligger ju jättelångt i från de vanliga kriterierna på veriferbara källor etc. Så långt i från att de bara är blaj. Om det är personer som är kunniga i ämnet, är ju deras åsikter säkert värdefulla, men inte mer värdefulla om de kommer från en eller tre personer och annars inte alls nödvändigtvis. Vissa ämne är det bara folk med någon sorts fackkunskap som känner sig manade att ge sig på. Men det finns ett fåtal som det inte alls är så med, utan där folk av olika anledningar oberoende av allt anser sig behöva redigerar, många ggr enbart radera saker, inte komplettera artikeln. Detta verkar vara ett sådan ämne. Skall det inte bli väldigt vinklat så får nog andra kriterier än gapa högst har rätt kriteriet tillämpas. Det är också skillnad på om det hade varit att tillföra information eller korrigera och förbättra artikeln, eller bara radera.

Källorna stödjer det som står i texten, även om vissa inte verkar kunna hitta det som det syftas på och påstår att det saknas källor. Men det går heller inte att kopiera text ordagrant, och att formuleras sig som i en lagtext är heller ingen bra idé då det inte blir en bra artikel. Så det kan hända att det krävs lite insikt i ämnet. Lämpligen avhandlas det på diskussionssidan,i stället för att det radera en massa. --Grotte 2 mars 2011 kl. 08.41 (CET)

Och angående raderingen som gjorts med motiveringen att Jag kan inte hitta ordet "stomme" i någon av de tre anförda källorna, så beror det på att man istället för stomme skriver bärande konstruktion, det är exakt samma sak, synonymt, men inte gängse språkbruk. --Grotte 2 mars 2011 kl. 08.48 (CET)

Exakt var står det då "bärande" i den första källan du ville ha med? Jag kan inte hitta det. I den andra finns det med att man inte får göra ingrepp om det om det är en bostadsrätt. Den tredje källan handlar om ägarlägenheter så den stämmer väl så sett överens eftersom det är texten handlar om. Men artikeln här på wikipedia handlar om bostadsrätter. Du kan inte hålla på och skriva om andra saker än vad artikelämnet är. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 09.01 (CET)

Vilken menar du med den första? Olika saker är ju hämtade från de olika, allt står ju inte i alla. Det som står i den senaste bostadsrättslagen är att man får göra ingrepp. Göra jämförelser med annat, så som ägarlägenheter i en artikel om bostadsrätter, måste man få göra på ett eller annat sätt. --Grotte 2 mars 2011 kl. 09.21 (CET)

Jag tog bort texten och de tre länkar du la tillbaka här. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 18.12 (CET)

Så förvånande att du tar bort saker. Så varför det? Du har inte fungerat på att lägga till lite istället, eller på något annat sätt förbättra artikeln? --Grotte 2 mars 2011 kl. 18.17 (CET)

Det är ju ett svar på din fråga om vilka jag räknade som källa 1 2 och 3. Ska jag uttrycka mig på något annat sätt? För övrigt har artikeln förbättrats genom att ovidkommande saker och egen forskning tagits bort. Pillerillern 2 mars 2011 kl. 18.19 (CET)

Jasså ok, nej det förstod jag inte att det var. Det där med egenforskning vet jag fortfarande inte vad som avses med, vissa saker behöver skrivas på ett annat sätt än att kopiera från källan rakt av, men det gör inte det till egna tolkningar eller något annat bara för att språket varierats något. --Grotte 2 mars 2011 kl. 19.08 (CET)

[avindenterar]

Jag citerar en del av din senaste version av artikeln:

Styrelsen får enligt bostadsrättslagen inte vägra att medge tillstånd till en åtgärd som inte är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.[5] Det innebär bland annat att man har rätt att ändra på stommen, tex ta bort delar av bärande väggar för att få en öppnare planlösning.

Den andra meningen (det efter "[5]") är vad jag kan förstå WP:Egen forskning. Det är föreningen som avgör om ändringen är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen, och i sista hand domstolen. I praktiken säger du här att en bostadsrättsförening aldrig kan hitta en sådan motivering för avslag som skulle hålla i rätten. Det är ganska djärvt, inte att "skriva på ett annat sätt" eller "variera språket".

--LPfi 4 mars 2011 kl. 08.36 (CET)

Globalmall

Det verkar oklart om denna artikel skall handla om bostadsrätter i Sverige eller motsvarande förhållanden också globalt. Artikeln har iw och en del av artiklarna verkar handla om arrangemang som liknar de svenska i de respektive språkområdena. Frågan är ändå om de Sverige-specifika detaljerna är så många att det är bättre att ha en skild artikel om de internationella motsvarigheterna.

Mina juridiska kunskaper, mina språkkunskaper och artiklarnas kvalitet räcker inte för att jag skall kunna bedöma hur mycket de utländska förhållandena liknar de svenska. Min gissning är att det inte finns sådana praktiskt betydelsefulla principiella skillnader mellan bostadsrätter, aktielägenheter och ägarlägenheter att man utan vidare kan jämställa utländska arrangemang med någon av de tre eller konstatera att arrangemanget inte motsvarar något av dem.

Jag tror därför att det är ändamålsenligt att beskriva den svenska bostadsrätten i denna artikel och beskriva andra kollektiva ägararrangemang dels i en eller flera sammanfattande artiklar (som förhoppningsvis har vettig och omfattande iw), dels i skilda artiklar för vissa andra specifika arrangemang. Men en analys av iw-situationen vore nyttig.

--LPfi 9 mars 2011 kl. 19.24 (CET)

Det vore bättre med en artikeln om upplåstelseformer för lägenheter i Sverige, där allt som rör dessa avhandlas. Och kanske sen en om upplåtelseformer in andra länder.

Angående bostadsrättssystemet så är det ju speciellt för Sverige. Systemet är ju tänkt i det närmaste någons sorts kollektivt boende där alla deltar i saker. Något motsvarande är ju ovanligt i andra länder, men i Sverige är det vanligaste. Så det speciella kanske iofs består mest i att upplåtelseformen är så utbredd. Ägarlägenheter, bostadsaktiebolag etc där finns det ju motsvarigheter i andra länder, där skillnaderna är små.

--Grotte 9 mars 2011 kl. 22.17 (CET)

Nyhetsförmedling eller ej

Råkade rulla tillbaka av misstag, men men... Det verkar ha uppstått TÅG i denna artikeln igen. Kanske dags att diskutera frågan här? Jag anser att nyhetslänken bör inte ingå som extern länk, bland annat eftersom Wikipedia inte är någon nyhetsförmedling. Jag hoppas Användare:Grotte vill framföra sina argument varför denna länk skall stå som extern länk? Jag har sorgligt nog fått känslan av att Grotte har ett intresse av att skriva om problemen med bostadsrätten som upplåtelseform, vilket kanske skymmer sikten för objektiviteten. Detta bör emellertid inte ses som en anklagelse. Vi alla kan ha objektivitetsproblem i ämnen som vi är engagerade i. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 9 mars 2011 kl. 19.40 (CET)

Jag instämmer med dnm och vill också peka på WP:OVIKT när man bedömer vilken kritik som är värd att ta med.Sjö 9 mars 2011 kl. 19.44 (CET)

Det problem artikeln beskriver kan vara relevant och då bör det behandlas i artikeln, med bättre källor. Som extern länk är artikeln märklig på många sätt. --LPfi 9 mars 2011 kl. 21.38 (CET)

Jag anser att neutraliteten som eftersträvas uppnås genom att alla relevanta synpunkter redovisas, så som det också står om i wikipedias neutrala synvinkel artikel. Man kan inte skriva bara saker som inte är någons åsikt, och så att säga på så sätt vara neutral och objektiv, då blir det inget kvar att skriva om. De går i alla fall i princip inte att skriva om saker där folk har åsikter i nutid. När det gäller mycket finns det ju heller inga absoluta sanningar. Men det man kan göra är att belysa alla sidors åsikter på ett vederhäftigt sätt, med verifierbara källor osv.

Det finns ju fördelar och nackdelar med bostadsrätter, både och bör belysas. Detta är ett ämne som ju berör många, och det finns många saker som är problemetiska, men det måste ju gå att skriva om dem också. Jag försöker få till den eftersträvansvärda neutraliteten genom att belysa de saker som normalt sätt inte bli belysta, och som ingen annan skriver om här heller. Sådant som hur det fungerar med ombyggnader, försäljning mm borde ju vara intressant att ha med. Men istället för att komplettera artikeln med "motargument", så raderas det med hänvisning till att saker inte går att hitta i källor, fast de gör det, policys som tolkas som det passar osv.

Så hur skall man kunna åstadkomma en artikeln som belyser en företeelse som denna på ett riktigt och neutralt sätt, utan att den blir innehållslös och inte belyser det som är samtida och problematiskt?

De flesta ämne ger sig ju folk bara på om de har någon sorts kunskap om dem. Men det finns undantag, om det är någon sorts bikeshedding det handlar om eller något annat kan man ju undra. Tittar man på vad som hänt med artikeln på senare tid framstår det inte som om det är så många som visar något intresse för ämnet, trots att det är högst intressant.

--Grotte 9 mars 2011 kl. 21.44 (CET)

Condominium

Den amerikanska motsvarigheten är Condominium, om nån vill skriva nåt om bostadsrätter internationellt. [[osignerad|94.234.170.25|15 juni 2011 kl. 19.46}}

Condo är väll mera likt en ägarlägenhet, är det inte? 85.228.223.36 2 januari 2012 kl. 21.00

Housing cooperative

hello, is Housing cooperative same term as Bostadsrätt ? --Karinsa (disk) 15 mars 2012 kl. 18.52 (CET)

Hi! Yes, they seem related. There's even a section for the Swedish variant in the english article: https://en.wikipedia.org/wiki/Housing_cooperative#Sweden

Technically bostadsrätt is the right to a specific apartment in the cooperative (in laymans term you use bostadsrätt when you talk about the apartment, but legally it's the right to the apartment). The cooperative is called bostadsrättsförening (approx. housing association). --Lajm (disk) 15 mars 2012 kl. 19.02 (CET)

yes, I see it now. thank you

--Karinsa (disk) 15 mars 2012 kl. 19.03 (CET)

Bostadsrätt/insatslägenhet

Tar bort KB på att bostadsrätt kallas insatslägenhet för att artikeln inte ska tyngas, men kolla t.ex. på http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/boratt-bostadsratt-lagenhet/ . Ordet kommer av den insats en nybliven ägare betalar till föreningen som ju är en ekonomisk förening. Sjö (disk) 31 oktober 2012 kl. 06.28 (CET)

Kritik mot den svenska formen av bostadsrätt

Jag tar bort följande nyinförda avsnitt:

En ökande kritik riktas mot dom unikt svenska bostadsrättslagarna.

Den ursprungliga försäljningen av en svensk bostadsrättsförenings andelar görs normalt till ett kraftigt rabatterat andels pris. Hyresgästerna erbjuds att bli bostadsrättsinnehavare för cirka halva marknadsvärdet av sina respektive lägenheter, medan bostadsrättsföreningen tar ett banklån på resten av byggnadens köpesumma.

När en bostadsrätt säljs i andra hand så säljs den för lägenhetens fulla marknadsvärde.

Skillnaden mellan andelsinvesteringen och försäljningspriset går till den ursprungliga bostadsrättsinnehavaren som lämnar föreningen med en rejäl vinst men utan att tvingas betala av sin del av föreningens lån.

Räntan på denna skuld betalas av föreningens alla medlemmar i form av en del av medlemmarnas månadsavgifter.

Den nya köparen som har betalt fullt marknadsvärde för sin nya bostadsrätt ärver således dessutom räntekostnader på den del av kapitalet som lämnade föreningen i form av vinst till den ursprungliga bostadsrättsinnehavaren. Den nya köparens verkliga bostadskostnader uppgår därför många gånger till 150% av marknadsvärdet av lägenheten.

Enligt en tysk undersökning så är svenska bostadsrätter 40% dyrare än dom borde vara, vilket stödjer resonemanget och kritiken ovan.

Det är möjligt att kritiken är ofta framställd och att den alltså bör finnas med, men eftersom resonemanget innehåller brister är det viktigt att vi har källa för vem som resonerar så (och påpekar bristerna, gärna med annan källa).

Problemet här är att andrahandsköparen borde beakta föreningens lån vid förhandling om priset. Jag ser inte den principiella skillnaden mellan den beskrivna modellen och en situation där alla betalar fullt marknadspris från början (och tar i motsvarande grad större egna lån) och att någon sedan säljer sin bostad till betydande överpris.

Om det nämnda problemet finns i det svenska systemet så handlar det om 1) att köparen inte informeras om föreningens skulder och 2) att eventuell prisreglering inte tillräckligt beaktar skulderna. Om bostadsrätternas priser är reglerade bör man inte tala om "marknadspris" annat än efter att noga ha definierat vad man menar med ordet.

--LPfi (disk) 6 november 2012 kl. 10.56 (CET)

Jag vill påpeka att jag rullade tillbaka borttagningen av stycket, men det var av misstag. Jag håller med om att stycket inte hör hemma i artikeln som det är skrivet nu och utan källor. Utom det som LPfi nämner är argumentet en ekvivokation eftersom marknadspriset när ett fastighetsbolag säljer ett flerbostadshus och marknadspriset när en bostadsrättshavare säljer sin lägenhet inte är samma sak. Sjö (disk) 6 november 2012 kl. 12.50 (CET)

En skillnad mellan lån i föreningen och hos bostadsrättshavare är att föreningen har fastigheten som säkerhet, så att om inte de kan betalas, tex för att inte alla lägenheter blir sålda eller liknande, så får banken ta över ägandet av fastigheten och alla bostadsrättshavarna blir av med sin bostadsrätt. Om föreningen inte ha någon skuld till banken kan inte det hända. Om lånen tagits av bostadsrättshavare istället och en bank skulle få ta över en belånad bostadsrätt påverkar ju inte de andra bostadsrättshavarna alls på samma sätt. --Grotte (disk) 6 november 2012 kl. 18.37 (CET)

Vid nybyggnad är det ju bra för byggbolaget att mha den byggande styrelser kunna lägga en stor del som lån i föreningen, så man får sina pengar, och samtidigt inte sätt en hög avgift, som ju skulle försvåra försäljningen. Något åt det hållet är inte möjligt, på laglig väg, annat än just då det gäller en bostadsrättsförening.

http://www.svd.se/naringsliv/nya-borattsforeningar-kan-ha-kostsamt-arvegods_6895997.svd

http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/se-upp-med-nybyggda-bostadsrattsforeningar/

http://cornucopia.cornubot.se/2012/10/hammarby-sjostad-brf-pa-vag-mot-konkurs.html

Grotte (disk) 6 november 2012 kl. 19.27 (CET)

Men oavsett felen i det borttagna stycket är väl uppgiften att den första bostadsrättshavaren kan tjäna pengar på sitt innehav en ganska vanlig kritik som borde kunna nämnas i artikeln? Det är ju en del av kritiken mot ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter så vitt jag vet, även om jag inte har några källor. 6 november 2012 kl. 19.43 (CET)

Ja, det finns ju de som säljer med god förtjänst inom ett år eller två, och till exempel köper en villa för pengarna. Om det är kommunalt ägda bostäder som ombildas så innebär det att skattebetalarna sponsrar privatpersoners husköp. Le Lapin Vert (disk) 6 november 2012 kl. 19.49 (CET)

Man borde ändå hitta en källa som lyckas navigera bland blindskären. Är det helt enkelt det använda "marknadsvärdet" som beräknas fel? Vilka mekanismer hindrar marknadsmekanismerna att fungera? --LPfi (disk) 7 november 2012 kl. 23.44 (CET)

Ni missar två väsentliga punkter: 1. Bostadsrättssystemet infördes "officiellt" för att "möjliggöra att folk som inte annars skulle ha råd får en chans att äga sin lägenhet". Detta kräver naturligtvis också att dom inte tvingas betala ytterligare när dom lämnar föreningen. Det är alltså inte av misstag som denna rullande räntekostnaden kom till. Däremot så var det inte klart från början att bostadsrätterna som var avsedda för folk med begränsade resurser skulle komma att säljas till folk med mer resurser och ofta till dubbla priset och med stora vinster. 2. Systemet har urartat till just detta. Avsiktligt låga andelsinsatser sätts av medlemmarna själva vid ombildningen för att få stora vinster vid försäljningen, i kombination med att föreningens lån rullar vidare och ökar andra och senare generationens ägarkostnader med upp emot 50%. Systemet var säkert väl menat men har urartat till nära bedrägeri. Det är inte min avsikt att beskriva detta i dessa ordalag men det är vår plikt att informera om underliggande fakta så att folk kan dra sina egna slutsatser. Jag förutsätter att vi kan leda denna diskussion till ett värdigt slut med en lämplig uppdatering, på annat än att låsa ut en välmenande bidragsgivare utan kommentar eller motivering. Jag förväntar mig ett rimligt svar och återkommer. Bengt Nyman (disk) 8 november 2012 kl. 01.59 (CET)

Du är så vitt jag kan se inte blockerad eller på något annat sätt utelåst från att redigera i artikeln, och dina antydningar om detta och om andra inbillade oegentligheter hjälper dig inte i diskussionen. Vi är ganska informella på Wikipedia men det finns ändå vissa principer vi följer. En av de viktigaste är den om att uppgifter ska kunna verifieras (Wikipedia:Verifierbarhet). De uppgifter som du lägger in verifieras inte med något annat än dina alltmer irriterade diskussionsinlägg. Hitta källor som för fram denna kritik så kan vi diskutera vidare. Sjö (disk) 8 november 2012 kl. 07.07 (CET)

Jag har nu lyckats göra en mycket blygsam uppdatering som klargör att förtjänster från försäljning av bostadsrätter inte förändrar föreningens gemensamma skuldsättning. Att detta är affärsmässigt orättvist är lätt att påvisa men jag påpekar det inte. Det får läsarna själva lista ut. Att inte tillåta artikeln att påpeka detta vore att undanhålla fakta och avsiktligt bidra till okunnighet. Bengt Nyman (disk) 8 november 2012 kl. 11.30 (CET)

[skrivet innan jag kontrollerat uppdateringen]
Det finns också en grundläggande brist i kritiken (som antagligen lätt skulle kunna rättas till om man läste en kunnig analys av situationen - en orsak att kräva källor): Nyman verkar att tycka att problemet är den oskäliga vinsten och det höga priset i nästa varv. Det problemet är typiskt när subventionerade bostäder får säljas fritt på marknaden och på inget sätt förbehållet bostadsrätter. Köparen verkar tycka att bostaden är värd det höga priset, trots att fastigheten är belånad. Rimligen skulle priset vara ännu högre om föreningen var skuldfri.

Felet ligger alltså antingen i att bostaden ursprungligen är subventionerad och kan säljas till marknadspris (slöseri med skattepengar) eller att köparen betalar överpris (asymmetrisk information eller för litet utbud). I Finland har man försökt lösa det förra genom att subventionerna (det subventionerade lånet) måste betalas tillbaka innan man kan sälja till marknadspris. Problemet med bristfällig information torde också gå lätt att lösa, så länge det är frågan om lån som syns i föreningens balansräkning.

Jag råkade se Nymans inlägg på Sjös diskussionssida. Jag antar att statliga utredningar som rimligtvis gjorts eller görs kan användas för att få in källbelagd kritik.

--LPfi (disk) 8 november 2012 kl. 11.46 (CET)

Instämmer ! "I Finland har man försökt lösa det förra genom att subventionerna (det subventionerade lånet) måste betalas tillbaka innan man kan sälja till marknadspris."

Det är helt rätt lösning på det problem som jag påpekar. En bostadsrätt har två ägare. I Sverige får den ena ägaren hela kapitalet från en försäljning. Den andra ägaren sitter kvar med sin del lånet men får inte någon del av försäljningen.

Lånet ärvs sedan av nästa ägare som inte bara betalat fullt marknadsvärde för bostadsrätten men som dessutom betalar månadsavgifter för att täcka det kvarvarande lånet. Det kunde knappast bli mer fel !

Bengt Nyman (disk) 8 november 2012 kl. 15.14 (CET)

Ifråga om icke-subventionerade bostadsaktiebolag har vi samma problematik. Vanligen har bolaget lån och dessa påverkar förstås aktiernas värde. Enskilda aktieägare har rätt att betala bort sin andel av lånet, men behöver inte göra det. Bolaget uppbär inga avgifter vid försäljning av aktier och har knappast möjlighet att realisera fastigheternas värdestegring. Ingen här upplever mig veterligen detta som något problem. Problemet man talar om är bristen på billiga bostäder, framförallt i huvudstadsregionen, och problem med subventionerade bostäder som säljs eller hyrs ut till marknadspris.

Kärnan i din kritik ser ut att vara att bolagets lån inte i tillräcklig mån påverkar försäljningspriset, vilket skulle tyda på att marknaden inte fungerar som den skall. Men är problemet att köparna inte kan räkna (eller inte förstår den risk de eventuellt tar)? Eller kanske de kan räkna och konstaterar att räntorna de måste betala är försumbara? Eller kanske lånen beaktas fullt ut, men priset på bostadsrätter utan belastningen skulle vara så högt att ingen vill betala det?

--LPfi (disk) 8 november 2012 kl. 19.37 (CET)

Ett problem är att folk tror att de helt enkelt äger en lägenhet. Det där med föreningen är något sekundärt många inte har någon inblick i eller förstår hur det fungerar. Det är ok att tex mäklare pratar om det som om det just är sälja en lägenhet man gör, fast det inte är så. Det verkar inte vara lika restriktivt vad det gäller vad som är tillåtet i marknadsdsföring etc mot konsumenter som det är i andra sammanhang, av hävd och tradition antaglingen. Det är som om ett hyrbilsföretag skulle kunna ta jättemycket betalt för att hyra ut en bil, och i sin marknadsföring av det ha rätt att påstå att man då äger bilen, fast det inte är så. Systemet var ju tänkt att hantera hantera dessa stora värde som en bostadsrätt nu utgör. Efterhand har ju bostadsrättslagen visserligen anpassats lite efter detta och att efter att bostadsrätt blivit den en allmänna upplåtelseform, vilket det ju inte var tidigare, men bara lite. Det är ju tex inte som tidigare ok för en bostadsrättsförening att bara låta en bostadsrättshavare sälja till någon man vill ha in i föreningen. Tidigare när det var ok att bostadsrättshavare helt enkelt bara blev av med sin bostadsrätt utan ersättning, kunde föreningen fritt välja vilka man ville ha boende i huset. Man får nu bygga om i sin lägenhet och så. Det här med införandet av ägarlägenheter är ju senaste steget i den riktningen att få till något som passar för att hantera de stora värde det nu handlar om. Grotte (disk) 8 november 2012 kl. 21.20 (CET)

Den lösning vi har i Sverige för tillfället har blivit otjänlig pga den stora skillnaden mellan insatsandelar och marknadspriser. Den orättvisa som uppstår är otidsenlig och dyrbar för majoriteten av bostadsrättsinnehavare, såsom beskrivits ovan. Finland har tydligen löst detta med det logiska kravet att föreningens andel av lånet betalas av innan säljaren tar eventuell vinst. Situationen i USA motsvarar ägarlägenheter med home owners associations som tar hand om gemensamma frågor och utvändigt underhåll och inkluderar INTE något delat eller gemensamt ägande. USAs enkla system med ägarlägenheter, home owners associations med styrelser och professional management companies som tar hand om och utför allt praktiskt arbete beslutat av styrelsen fungerar utmärkt. Sveriges bostadsrättslagar har sedan länge tjänat ut en positiv roll och bidrar idag endast till orättvisa och ökade bostads kostnader. Bengt Nyman (disk) 8 november 2012 kl. 22.16 (CET)

Den stora skillnaden mellan insatsandelar och marknadspriser handlar ju endast om att lån för att bebygga fastighet kan tas av det samfund som äger fastigheten med fastigheten som säkerhet och inte endast personligen av delägarna, med andelarna som säkerhet. Det har stor betydelse för att personer med blygsam förmögenhet själva skall kunna initiera byggprojekt.

Den finska lagstiftningen innebär alls inte att föreningens andel av lånet betalas av innan säljaren tar eventuell vinst. Tvärtom. Det står säljaren fritt att inte betala bort sin andel av lånet.

Jag förstår att många vill ha en ägobostad istället för en borätt, men det handlar om preferenser. Det betyder inte att bostadsrättssystemet inte skulle fungera för det ändamål det avsågs för. Mitt intryck är att behovet inte försvunnit. I Finland har man på senare år infört bostadsrätter just för att möjliggöra bostadsägande med liten insats.

--LPfi (disk) 9 november 2012 kl. 10.29 (CET)

När bostadsrätten uppkom var syftet var att föreningen genom medlemmarnas besparingar ihop med medlemmarna skulle kunna bygga ett hus, så används den ju inte. Sen på 30-talet när bostadsrättslagen infördes tänkte man sig att enbart föreningen skulle stå i skuld, bostadsrättshavens kontantinsats skulle vara låg, han skulle inte skuldsätta sig. På 70-talet var det fortfarande så, men så är det inte längre. Nu fungerar det på ett helt annat sätt, inte på något av de som var meningen. Så på så vis har det ju spelat ut sin roll, och fungerar inte för ändamålet, men det har fått en annan. Man kan ju tex jämför vad det kostar att låta uppföra ett flerfamiljshus eller motsvarande kontorshus, om ett företag låter uppföra att sådant. Och vad summan av vad ett byggbolag som låter uppföra en motsvarande byggnad för upplåtelse av bostadsrätter, får/tar betalt per lägenhet. Då finner man att det går att ta väldigt mycket mer betalt för hus med bostadsrätter än någonting annat som byggs. Man kan få dubbelt så mycket pengar som om man låter uppföra ägarlägenheter. För en ägarlägenhet kan man ta marginellt mycket mer betalt än för insatsen för en bostadsrätt, samtidigt som det inte finns någon förening som man kan få lika mycket pengar för per lägenhet som kontantinsatsen, vilket man ju gör för om det är en bostadsrätt.

Genom att inte ett byggbolag behöver göra affärer med konsumenter, utan med en ekonomisk förening, (dessutom ofta med en styrelse av anställda på byggbolaget), minskar man sina risker betydligt. Så vid nybyggnad fyller systemet helt andra funktioner än det var tänkt från början i alla fall, det är samma sak vid ombildande.

Men någon sorts funktion fyller det det även nu, men det är nog annat. Behovet av något som fyller de funktioner som bostadsrätten tidigare var tänkt att fylla finns säkert. Ett behov av en allmän upplåtelseform för lägenheter finns ju också så klart, även om det inte var vad bostadsrätten var tänkt som. Men de funktioner som nu bostadsrätten fyller, förutom att ge folk bostad, känns mer tveksamma. Det är i alla fall inget som är i linje med vad som en gång var tänkt. I Sverige handlar det inte om preferenser heller som regel, om man ser det ur den som behöver bostads perspektiv, det finns ofta inget annat än bostadsrätt att välja på. Grotte (disk) 11 november 2012 kl. 22.02 (CET)

Låter plausibelt. Återstår att hitta en god källa för resonemanget. Om diskussion pågår i riksdagen borde det väl finnas bakgrundsmaterial som kunde utnyttjas? Och att hitta en förklaring varför bostadsköpare inte tar (tillräcklig?) hänsyn till skulden, kanske i samma källa. --LPfi (disk) 11 november 2012 kl. 22.36 (CET)

Jag har tagit bort ett stycke om kritik som grundas på att bostadsrättshavarens vinst inte används för att betala av föreningens lån. Dels saknas det källor på att det framförts i någon större utsträckning, dels är premissen felaktig att det är normalt att andelsägare i något använder sin vinst vid försäljning för att betala av skulden. Det närmaste exemplet är väl aktiebolag, där den som gör vinst på en aktieförsäljning inte behöver betala företagets skulder. Om man säljer en andel av t.ex. ett fritidshus finns det inte heller finns det något som säger att just vinsten ska användas för att betala av skulder som tagits med fastigheten som säkerhet. Jag vill också peka på det inlägg som Bengt Nyman skrivit på Diskussion:Ägarlägenhet där det framgår att användaren har en stark önskan att förändra den aktuella lagstiftningen, varför det enligt min åsikt finns en intressekonflikt. Med det sagt, har jag inget emot att uppgifterna förs in i artikeln om det finns källor på att det inte är WP:OVIKT, jag har dock inte hittat några. Jag har t.ex. tittat i propositionen om ägarlägenheter där det inte nämns något om den problematik som Bengt skriver om, eller att det skulle vara ett skäl att ägarlägenheter infördes. Sjö (disk) 14 november 2012 kl. 07.34 (CET)

Jag hoppas att jag redan klart och tydligt redogjort för sak argument i denna fråga. Jag beklagar Sjö's bakåtsträvande agerande och väljer att under dessa omständigheter inte förlänga mitt personliga deltagande i denna diskussion. Bengt Nyman (disk) 14 november 2012 kl. 13.29 (CET)

Finns det några källor det kan hänvisas till? Det är ju lite klurigt att hitta när det gäller dessa saker, det avhandlas ju inte så öppet det mesta som rör de problem som finns. Att förvänta sig att det skulle stå i propositionen att ägarlägenhet skulle lösa eventuella problem med den helt dominerande upplåtelseformen bostadsrätt är inte så realistiskt. Ett officiellt uttalande som skulle innebära att den dominerade upplåtelseformen skulle vara på något sätt problematiskt kommer nog inte på fråga från något håll. Hur som helst så redigerar man artiklar av denna typ, där många har egenintresse, får man räkna med mothugg. Grotte (disk) 14 november 2012 kl. 20.52 (CET)

Tvärtom, det är ju i propositionen om ägarlägenheter man skulle vänta sig att hitta det, i alla fall om det är så som det hävdas i Bostadsrättsförening att ägarlägenheter infördes på grund av svårigheten med att på ett tillfredsställande sätt lösa problem som har med ovanstående att göra. Jag har hittills inte sett någon proposition där inte de viktigaste skälen till föreslagna förändringar har redovisats. Sjö (disk)

Ofördelaktiga avtal

Från tidigare står det om att byggföretagets representanter i styrelsen kan ingå oförmånliga avtal å föreningens vägnar, men att styrelsen inte behöver beviljas ansvarsfrihet. Formuleringarna verkar inte fånga det väsentliga. Styrelsen kan redan ha beviljats ansvarsfrihet och bytts ut. I den mån de oförmånliga avtalen är lån eller redan betalda överpris borde de gå lätt att se i föreningens balansräkning och liknande dokument, och dessa borde kontrolleras innan köp. Är det vanligt med ofördelaktiga avtal som inte lika lätt kan konstateras? De torde hur som helst överskuggas av eventuella kvalitetsproblem med bygget, vilka kan vara svåra att upptäcka i tid. --LPfi (disk) 7 november 2012 kl. 23.44 (CET)

Ja det är vanligt, folk har inte koll på systemet. Normalt sett så tillsätts en byggande styrelse, den som består av byggbolaget anställda, den ingår då olika avtal och tar olika beslut som man fått order om att göra. Man tar inte hänsyn till de framtida medlemmarnas intresse, jag vet inte om man ens måste det, de finns ju inte än. Vanligt är i alla fall att man sätter en låg månadsavgift för att underlätta försäljning, men som inte räcker för att täcka utgifterna som sedan finns pga lånen. Sen måste avgiften höjas för att inte föreningen skall gå i konkurs. En följd av detta kan ju vara att man fått in medlemmar som inte har den betalningsförmåga som egentligen krävs. Det här med hanterande av fel och skador, som ju är vanligt, görs inte heller som det borde utan även där för byggbolaget intresse komma först. Och sedan efter garantitiden är det för sent. Ett rimligt antagande är att kvalitetsproblem och detta system hänger intimt ihop, utan möjligheten att inte behöva rätta till alla felen hade det inte kunna skötas så. Det som ofta ser rekommenderas är att sparka ut den där byggande styrelsen så fort som möjligt, många tror att det är bra att låta den vara kvar, för det är folk som kan det här med byggen och så, men så bör man nog inte resonera. Ett principiellt problem är att till skillnad från när ett byggbolag bygger åt en privatperson, en konsument som har ett mycket större skydd i egenskap av just konsument, så åtnjuter inte en bostadsrättsförening det skyddet. Den betraktas som en professionell på många sätt likvärdig motpart, fast det inte är så precis. Speciellt inte i början med den byggande styrelsen, men många gånger inte sedan heller. Det är glada amatörer som tror de äger en lägenhet och inte inser föreningens betydelse. Grotte (disk) 8 november 2012 kl. 22.02 (CET)

Två meningar som motsäger varandra??

Tycker följande två meningar i avsnittet Överlåtande av bostadsrätt motsäger varandra.... vad är det som gäller?

Den vanligaste orsaken till att medlemskap nekas är för låg inkomst eller betalningsanmärkningar, men även andra skäl kan åberopas. Medlemskap kan dock ej nekas på grund av för låg inkomst. 109.58.145.177 1 april 2016 kl. 12.43 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 4 externa länkar på Bostadsrätt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100812165331/http://www.fastighetspartner.se/styrelseinfo_brf.php till http://www.fastighetspartner.se/styrelseinfo_brf.php
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110204050207/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1371711/Boforeningar-stammer-byggare-pa-130-miljoner.html till http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1371711/Boforeningar-stammer-byggare-pa-130-miljoner.html
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100609182754/http://www.brfgardan.com/lag_text/andring_bostadsrattlagen.htm till http://www.brfgardan.com/lag_text/andring_bostadsrattlagen.htm
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150120024400/http://www.government.se/sb/d/11132 till http://www.government.se/sb/d/11132

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 juni 2017 kl. 13.21 (CEST)

Ofullständiga uppgifter

Den här artikeln känns som om den är skriven av någon som antingen inte vet tillräckligt om ämnet eller vet så mycket om ämnet att han av misstag tror att många bakgrundsfakta redan är kända av läsaren. I vilket fall som helst får jag en känsla av att många uppgifter är fel, några uppgifter tror jag mig veta faktiskt är fel. Flera meningar väcker mer frågor än svar. Jag har markerat de mest uppenbara med önskan om förtydliganden eller att det åtminstone borde läggas till källor. Skrinnare (diskussion) 12 mars 2018 kl. 02.02 (CET)